Asien världsbäst på robotar – men Sverige inte långt efter

Tidigare denna höst kom den lovande nyheten att ABB investerar 280 miljoner amerikanska dollar i ett europeiskt robotiknav i Västerås. En ny anläggning om hela 65 000 kvadratmeter ska samla automatiserad tillverkning, forskning och utveckling, ett kundupplevelsecenter, ett utbildningscenter och kontorslokaler under ett tak.

Produktionskapaciteten på området ska öka med hela 50 procent för att möta efterfrågan på automations- och robotiklösningar i Europa.

– Redan nu tillverkas cirka 95 procent av de robotar som ABB säljer i regionen här, och investeringen ligger i linje med vår "local for local"-strategi, säger Dennis Helfridsson, landschef och affärsområdeschef för Robotics & Discrete Automation, ABB Sverige.

Utöver Västeråsfabriken har ABB två stora produktionsanläggningar globalt. Den ena är den nya ”Robotics Mega Factory” i Shanghai som öppnade så sent som i december 2022 och ska stötta kunder i Kina och övriga Asien. Den andra, som just nu är under utbyggnad, ligger i Auburn Hills, i Michigan, USA, och ska förse kunder i Nord- och Sydamerika med robotlösningar.

Efter årtionden av obruten globalisering är regionalisering ordet på robotchefernas läppar dessa dagar. Joacim Lorentsson, svensk vd för tyska robottillverkaren KUKA:s verksamhet i Norden, Baltikum och CIS-länderna, berättar mer.

– Regionaliseringen har gjort att man med det här världsläget vill ha en fabrik i varje region istället för att ha endast en fabrik globalt som tillverkar en produkt som sedan skickas runt, berättar han.

Därmed, lyder företagens resonemang, är man redan inne i en given region om exempelvis något händer med försörjningskedjorna, eller om någon omstörtande säkerhets- eller handelspolitisk händelse plötsligt orsakar problem.

– Globalt sett fortsätter vi att se effekterna av megatrender som reindustrialisering, störningar i försörjningskedjor och brist på arbetskraft som driver den allmänna tillväxten inom robotik, konstaterar Dennis Helfridsson på ABB.

En viktig fråga är de frikostiga amerikanska stimulanspaketen som sjösatts genom den så kallade Inflation Reduction Act (IRA) och som har gjort att det blivit väsentligt billigare för många företag att etablera sig där.

– Men det som då händer är att man kanske förlägger den största fabriken i USA, samtidigt som man ändå behåller god kapacitet på andra marknader, fortsätter Joacim Lorentsson vid KUKA.

Asien dominerar robotmarknaden

ABB och KUKA konkurrerar ofta om tätplaceringarna på den europeiska robotmarknaden. Globalt är japanska Fanuc störst, mycket på grund av att de både är störst på den asiatiska och den amerikanska marknaden. Utöver dessa räknas också japanska Yaskawa till den kvartett företag som dominerar världsmarknaden för robotar idag.

– I Asien använder de fler robotar, så varje robot gör lite mindre än vad de gör i Europa. De har också en positivare grundsyn kring robotisering och automatisering i Asien, även om vi också har fått det i Europa på senare tid, säger Pär Tornemo, Vice president Yaskawa EMEA Robotic division.

Även om ABB och KUKA är störst i Europa ser Pär Tornemo positivt på den europeiska robotmarknaden, och tror att Yaskawa kommer att fortsätta att vara en av de stora spelarna på kontinenten.

Branschorganisationen International Federation of Robotics, IFR, konstaterar i sin årliga World Robotics Report 2023 att Asien fortsätter att dominera världsmarknaden för robotar. Otroliga 73 procent av alla nya robotinstallationer inom industrin under 2022 skedde i Asien, mot 15 procent i Europa och 10 procent i Nord- och Sydamerika. Samtidigt döljer de aggregerade siffrorna viktiga regionala skillnader.

– De skandinaviska länderna, tillsammans med Tyskland, är rätt bra på att använda robotar. Mycket bättre än sydeuropeiska länder, till exempel, vilket troligen beror på att våra arbetskraftskostnader är så höga, berättar Volker Krueger.

Som professor inom robotik och semantiska system vid Lunds universitet är Volker Krueger väl insatt i den industriella tillämpningen av robotar. Men även om Sverige ligger långt framme pekar han på förbättringsområden, såsom att små och medelstora företag ligger efter ifråga om robotanvändning.

– Man behöver ofta rätt mycket expertis för att installera en robot och programmera den. Dessutom är de rätt dyra. Återbetalningen behöver oftast ske inom två år, och det kan ibland vara rätt svårt, förklarar Volker Krueger.

Även ABB lyfter små och medelstora företags utmaningar i att få tillgång till robotar. Industrisamarbeten och politiska initiativ skulle dock kunna bemöta vissa av problemen, menar Dennis Helfridsson.

– Vi anser också att den offentliga sektorn bör öka de offentliga anslagen till forskning och utveckling till minst en procent av BNP – och att Sverige bör upprätta en nationell teknik- och innovationsstrategi, påtalar han.

Förenkla för mindre företag

Några av de tydligaste trenderna inom robotik handlar dock om att göra robotar mer lättillgängliga även för företag med mindre finanser och teknisk expertis. ”No code”-begreppet handlar till exempel om att ta bort avancerade programmeringsmoment inför att nya robotar ska installeras på fabrik.

– Det gäller att på något sätt beskriva för roboten vad den ska göra utan att behöva programmera den. Och där händer det mycket just nu. Ungefär som man instruerar ChatGPT kan man också prompta robotar till olika saker, säger Joacim Lorentsson.

En annan trend är att visualisera hur många robotar som en fabrik kan tänkas behöva, vad de ska göra, vilka kostnader robotarna medför och liknande. På bland annat KUKA har man också jobbat mycket målmedvetet med energieffektivisering inom robotprocesser.

– Vi har sänkt energiavtrycket för vad våra robotar drar med 65 procent på tolv år. Vi kan numera mata tillbaka bromskraften från robotens inbromsningar tillbaka in i nätet – precis som en elbil, förklarar Joacim Lorentsson.

Enda kravet är att fabriken redan från början har byggts på ett sätt som möjliggör återinmatning av bromskraften, annars går det inte att göra i efterhand, menar man från KUKA.

Såväl KUKA som ABB satsar också stort på så kallade AMR, Autonomous Mobile Robots, där en fabrik scannas in och robotar sätts ut för att åka runt och leverera olika varor och bud på området. AMR-robotar kräver inte några förinstallerade spår eller markörer, till skillnad från så kallade AGV-lösningar, Automated Guided Vehicles.

Även Volker Krueger lyfter AMR- och AGV-robotar som allt viktigare i framtiden, särskilt i miljöer där de inte har varit så vanliga tidigare, såsom på sjukhus eller i laboratorier.

– Vi såg ju det nu under coronakrisen, när det behövde göras tusentals labbtest. Robotar kan arbeta dygnet runt, lägga in saker i centrifuger och kylskåp och så vidare. Det är egentligen samma saker som vi redan gör inom industrin, säger han.

Mycket sker förresten redan på detta område. Danska Universal Robots kollaborativa robotar eller ”cobotar” kan snart med hjälp av optisk utrustning plocka ihop ordrar på företag som Volvo Cars, där massor med timmar och kraft tidigare har fått läggas manuellt på olika repetitiva arbetsmoment.