Snart ska fler företag införa visselblåsarkanaler

Visselblåsarlagen har gällt sedan december 2021, men det var inte förrän i juli förra året som arbetsgivare med fler än 249 anställda blev skyldiga att inrätta så kallade rapporterings- eller visselblåsarkanaler. Senast den 17 december i år blir det även dags för företag med mellan 50 och 249 anställda.

– Det betyder att företagen måste ha ett system på plats, som till exempel en telefonlinje eller ett digitalt system, där anställda och andra som är engagerade i verksamheten kan rapportera in missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, berättar Anton Wemander Grahm, arbetsrättsjurist på Teknikföretagen.

Förutom att etablera en kanal för inrapportering måste företaget även utse oberoende personer som hanterar de ärenden som rapporteras in.

Anton Wemander Grahm säger att reglerna kring hur kanalerna ska vara uppsatta, hur utredningen ska bedrivas, vilka som ska göra utredningen och hur man ska återkoppla till personen som har rapporterat är ganska detaljerade. Bolaget är också skyldigt att dokumentera muntlig inrapportering om sådan görs.

– Genom lagstiftningen får också den rapporterande ett visst skydd. Arbetsgivaren får till exempel inte vidta några repressalier mot en person som rapporterar om ett missförhållande som omfattas av lagen. Det kan handla om att ge den rapporterande personen sämre lön, säga upp den eller omplacera den. Som arbetsgivare får man heller inte hindra personen från att rapportera.

– Det är också fler än bara arbetstagare som skyddas av lagen. Den inkluderar även andra berörda, som arbetssökande, personer som utför praktik eller volontärarbete samt konsulter eller egenföretagare. Även ledningen och aktieägare ska kunna rapportera, så skyldigheterna är ganska långtgående.

Det är som regel Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att företagen har inrättat rapporteringskanaler.

Oberoende och självständig utredare

För att en person ska skyddas av visselblåsarlagen krävs det dock att den rapporterar om sådant som handlar om missförhållanden som det finns ett ”allmänintresse av att de kommer fram”. Det kan till exempel handla om att bolaget bryter mot lagar eller föreskrifter.

– Det kan vara så att man som bolag säger att man följer vissa regler för mänskliga rättigheter eller miljöskydd och att man sedan inte gör det i praktiken. Då kan individen som regel få skydd att rapportera det, säger Anton Wemander Grahm och förtydligar att individuella konflikter sällan betraktas som ett missförhållande:

– Om man som individ tycker att man har en dålig chef eller dålig arbetsmiljö får man som regel inte visselblåsarskydd utan det hanteras på andra sätt. Men om det exempelvis förekommer en långtgående och allvarlig kultur av sexuella trakasserier från chefer mot anställda så kan det finnas ett allmänintresse av att det kommer fram. Då kan man i vissa situationer få skydd för det.

De personer som ansvarar för att utreda det som rapporteras in måste som nämnt vara oberoende och självständiga – och de ska bedriva utredningen med tystnadsplikt.

– Det kan vara svårt att hitta personer som är helt oberoende. Medelstora och stora företag har ofta jurister eller personer som jobbar med regelefterlevnad som kan ta det arbetet. I mindre bolag är det naturligt att uppgiften hamnar på HR eller någon liknande funktion.

– Den person som ansvarar för utredningen ska komma med förslag på om någon åtgärd ska vidtas eller inte på grund av det som rapporterats.

Företaget behöver också ge utredarna tillräckliga resurser och utbildning för att de ska kunna bedriva ett självständigt arbete. Det finns inget direkt krav på utbildning så länge som den ansvariga personen har den kunskap som den behöver.

Bekräftelse och återkoppling

Den person som rapporterar ett missförhållande kan också välja att göra det externt till en myndighet i Sverige eller EU, påpekar Anton Wemander Grahm. Det kan personen göra direkt, utan att först vända sig till företaget.

– Personen kan vända sig till olika myndigheter beroende på vad den rapporterar om. Om det gäller skattebrott så kan man rapportera till Skatteverket. Om det gäller överträdelser inom området konkurrens är det Konkurrensverket. Det kan också vara Finansinspektionen om företaget till exempel bryter mot finansiella regelverk.

Anton Wemander Grahm säger att när det kommer till intern rapportering så ska den rapporterande personen få en bekräftelse om att rapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet.

Företaget ska också inom tre månader från bekräftelsen ge återkoppling angående de åtgärder som har vidtagits. Det kan handla om att en intern undersökning har inletts och vad som har gjorts, men även om ärendet har lagts ner.

Formen för återkopplingen är inte reglerad, men det bör vara möjligt för personen att kunna ta del av återkopplingen utan större ansträngning, till exempel via rapporteringsverktyget.

Det finns dock ingen skyldighet att återkoppla till personen om den har rapporterat anonymt – och det finns inte heller något krav på att företaget måste tillhandahålla möjligheten för anonym rapportering.

Dela rapporteringskanal inom koncernen

Anton Wemander Grahm tipsar om att bolag som är medlemmar i Teknikföretagen och som tillhör en koncern kan inrätta en rapporteringskanal för hela bolagsgruppen, i stället för att varje enskilt bolag ska behöva administrera en egen rapporteringskanal.

– Lagen tillåter bolag mellan 50 och 249 anställda att dela kanaler. Teknikföretagen har också ingått ett kollektivavtal som gör det möjligt även för bolag med fler än 249 anställda att dela koncerngemensamma rapporteringskanaler.

– Detta underlättar för företagen. Ofta är det så att den kompetens som finns i en koncern ofta bara finns inom en del av koncernen. Då är det bra om den mest lämpade avdelningen kan ta hand om frågorna för alla bolagen, avslutar Anton Wemander Grahm.

Mer fördjupad information om visselblåsarlagen finns på Teknikföretagens arbetsgivarguide.