Teknikföretagen föreslår nytt helhetsgrepp för att lösa kompetensförsörjningen inom industrin

-Vi ser att andra länder gör strategiska satsningar på att stärka STEM-kompetensen hos befolkningen och arbetsstyrkan. I Sverige är det allt för få unga som väljer och genomgår tekniska utbildningar, samtidigt som det saknas en sammanhållen strategi för up-skilling och re-skilling för dem som redan arbetar. Sverige riskerar att halka efter, vi behöver strategiska satsningar för att säkerställa kompetens och i förlängningen vårt samhälle, säger Camilla Georgsson är Enhetschef Kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Redan i dag är bristen på såväl kvalificerade yrkesarbetare som ingenjörer stor inom industrin och teknikbranschen. Sverige behöver fler som väljer STEM-utbildningar (Science, Technology, Engineering and Mathematics).

Teknikföretagen har fyra konkreta förslag till politiken på förändring för att klara kompetensutmaningarna: Reformera gymnasieskolan från grunden, Inför incitament för studier inom STEM på samtliga utbildningsnivåer, Stärk förutsättningarna för en träffsäker dimensionering av högre utbildning, samt Sätt nationella mål för kompetens inom strategiskt viktiga områden

- Utmaningarna kring kompetensförsörjningen inom industrin är inget nytt men för att få till en förändring, en gång för alla, behövs att vi tar ett ordentligt helhetsgrepp. Gymnasieskolans struktur är daterad med sin strikta uppdelning mellan teoretiska program och yrkesprogram. Gränsdragningar inom industrin ser inte riktigt ut så i dag, vi ser att företagen behöver teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Samhället måste möta ungdomarna där de är och ge dem chansen att få tid att känna efter och prova på, för att sedan under utbildningens gång kunna göra stegvisa val, menar Camilla Georgsson och fortsätter:

-Många unga väljer dessutom ekonomi- eller samhällsprogrammet för att de vill ”hålla många dörrar öppna” och därmed väljer bort till exempel natur eller teknik. Men egentligen finns det inom teknik och industri enorma möjligheter till alla olika typer av jobb i framtiden men det kanske inte upplevs så. Statistik visar också att en tredjedel av unga uppger att de blivit avrådda från att studera STEM-utbildningar.

Teknikföretagen föreslår incitament riktade till elever och utbildningsaktörer, såsom ekonomiska och meritbaserade drivkrafter för elever och studenter samt justerade ersättningsmodeller för utbildningsanordnare. Utveckla?

-Det skulle kunna vara att om du pluggar vissa kurser i till exempel matematik på gymnasiet så får du mer meritpoäng, som ett incitament att välja de kurserna  och undvika att man väljer bort STEM-utbildningar av taktiska skäl så som betygsmaximering. Vi tycker också att delar av studielånet ska skrivas av om man tar ingenjörsexamen inom utsatt tid.  Vi föreslår även att styrning och resurstilldelning för högre utbildning ska stödja ett utbildningsutbud som matchar de regionala och nationella behoven och att lärosäten ska ges bättre förutsättningar att driva utbildningar inom sina styrkeområden, även om de är dyra.

Statistik visar att examensfrekvensen på civilingenjörsutbildningar är cirka 55 procent. Vad betyder det och vad beror det på?

-Det handlar om att personer inte avslutar sin utbildning. Det som bekymrar oss mest är att en stor andel slutar i början av sin utbildning. De som hoppar av under eller efter första året är alltså personer som aktivt valt en ingenjörsutbildning men som kanske känner att det är för svårt eller inte är för dem, ofta är det matematiken som är utmanande i början. Så frågan är till exempel hur man kan göra matten mer tillämpbar, utan att sänka kraven i utbildningen, och hur man stärka kopplingen till det kommande arbetslivet.

Teknikföretagen föreslår att Sverige sätter nationella mål för kompetens för strategiskt viktiga områden för Sverige och att resurser avsätts för att nå dessa mål. Hur ska det gå till?

-Vad det gäller utbildning så finns det inget övergripande helhetstänk utifrån en samhällsnivå. Vad behöver Sverige för att öka vår resiliens och stärka vår konkurrenskraft? Och vem i systemet ska göra vad? Det finns ingen som samordnar, eller knappt ens diskuterar, i dag. Vad vi vill se är ett strategiskt tänk kring detta, där olika aktörer i samhället sätter sig ned tillsammans och funderar över hur vi kan arbeta, och framför allt mot vilka mål.

Behovet av kompetensförsörjning inom industrin har pratats om i decennier, varför har inte kommit längre?

-Det är som med många områden, att det är komplext eftersom det har med människors livsval att göra, vilket är utmanande att påverka politiskt. Det handlar om allt från traditioner till förutfattade meningar. Vi ser att de satsningar som gjorts historiskt inte givit resultat och dessutom ofta har handlat om att skruva lite i befintliga system. Det är lättare att göra informationsinsatser men för att få till en förändring måste vi göra ett ordentligt omtag. och det handlar om allt från hur akademiens finansiering ser ut till omstrukturering av gymnasieskolan.

Läs mer här om hur Teknikföretagen vill Säkra Sveriges tekniska kompetensförsprång:

https://www.teknikforetagen.se/val26/Sverige-behover-teknisk-kompetens/