"Det känns bra att bidra till samhället"
Varje år rullar omkring 35 nybyggda ambulanser ut från Ambulansproduktion Sandvikens lokaler. Bilarna och skåpen måste uppfylla högt ställda krav på säkerhet, arbetsmiljö och driftsäkerhet. Ett teknikområde som ständigt utvecklas enligt Bengt Olsson, marknadsansvarig och medgrundare.
Den första motordrivna ambulansen i Sverige köptes in 1910, och hade en maxhastighet på 25 kilometer i timmen. Under många decennier var ambulansens uppgift att ge första hjälpen och akutvård på plats, för att sedan snabbt transportera patienter till sjukhus. I dag har ambulanssjukvården ett bredare uppdrag och större möjligheter att vårda patienter på plats. Ambulansen kan till viss del ersätta primärvården i regioner där det är långt till vård, slår Socialstyrelsen fast i en utredning från i mars.
– Det här innebär att ambulanserna behöver större utrymme för utrustning och ökad lastkapacitet, säger Bengt Olsson.
Vad som ska finnas i en ambulans anges i en europeisk standard, som bland annat tar upp krav på kyla och värme, elsäkerhet, krav på gasinstallationer och vissa mått på inredningen. Hur utrustningen sedan placeras i ambulansen beror på beställarens önskemål.
– Vi har en pågående dialog med sjukvården och de regioner som vi har avtal med. Sedan utvecklar vi ambulanserna. Det kan till exempel handla om nya lösningar för ergonomi, som elektriska liftar både för båren och för tung utrustning. Förra året deltog vi i ett utvecklingsprojekt med Region Uppsala, där vi utvecklade ett nytt värme- och ventilationssystem för att förbättra hygienen. Systemet har fler filter och en friskluftsfunktion, så att man inte sammanblandar luften i själva ambulansen och i förarhytten, om man kör en smittsam patient.
Ambulansproduktion Sandviken importerar pickuper av märket Chevrolet Silverado från USA, anpassar dem och bygger skåp, det vill säga själva ambulansdelen, som sedan monteras på bilen.
– Kombinationen av ett starkt dragfordon med stryktåligt chassi och våra skåp har varit en marknadsframgång, att kunna erbjuda både lite större storlek och hög kapacitet. Vi erbjuder också byte av chassi efter ett par år, säger Bengt Olsson.
I standardutförandet har ambulanserna fem bältade passagerarplatser. Det gör att en person kan sitta mot kortsidan och en person på vardera sida om patienten för att ge vård under färden. En ambulansbil går ungefär 50 000 mil innan den behöver ersättas, men skåpet håller i 150 000 mil. Skåpen byggs från grunden.
– Nuförtiden finns det färdiga delar att beställa, men när jag började här byggde vi i princip allt i vårt snickeri. Det vi gör själva nu är mycket detaljer i plåt och plast. Vi är ganska unika om att tillverka egna skåp, det finns några företag ute i Europa som gör det men ingen mer på den svenska marknaden, säger Bengt Olsson.
Efter att chassit anpassats, ytbehandlats och lackats i ambulansgul färg, byggs skåpet på steg för steg.
– Man börjar underifrån med golvet, drar in elsystemet som bland annat innehåller blåljus, siren och styrning av värme. Större inredningsdetaljer byggs först, sedan mindre detaljer. Efter slutmontering testkör vi allting innan bilen registreringsbesiktas, berättar Stefan Jonsson, produktionschef.
All försäljning sker via upphandling med långa avtal, vilket gör att produktionen har god framförhållning.
– Vi planerar ett år framåt, vilket är en stor fördel. Samtidigt gäller det att följa med i utvecklingen av nya artiklar och när Chevrolet förnyar sig. I år har det kommit en ny kaross, vilket gör att vi måste uppdatera alla hållare och fästen, säger Stefan Jonsson.
Att bygga en ambulans tar cirka 600 timmar. Chassibyten går lite snabbare. Sedan erbjuder företaget också service av ambulanser. Totalt arbetar 30 personer på företaget, varav de flesta i produktionen.
– Vi har haft turen att få tag på bra personer, som passar vår verksamhet. Man måste ha mekanikervana och ett intresse för teknik för att vara lämplig för jobbet, men det viktigaste är rätt personlighet. Att man är noggrann och tar ansvar för sin egen del i produktionen, samt fungerar bra både i grupp och ensam, säger Bengt Olsson.
Han och fyra kollegor startade Ambulansproduktion Sandviken 2003, efter att den ambulanstillverkare de tidigare arbetat för gick i konkurs. Sedan dess har de vuxit stegvis och kunnat nyanställa en eller ett par personer om året.
– Vi har ökat i maklig takt, och vi vill fortsätta att öka och utvecklas. För egen del så tycker jag att det är roligt att vi kan utveckla nya saker och användbara funktioner. Sedan är det ingen idé att försöka konkurrensskydda verksamheten, alla ambulanstillverkare tittar på varandra. Det gäller att vara på tårna och försöka komma på saker först.
Hos personalen finns också en stolthet över att tillverka en viktig produkt.
– Det känns bra att vi ständigt utvecklas och skapar något bra för ambulanssjukvården, säger produktionschefen Stefan Jonsson.
– Det känns som att man jobbar med något som är viktigt för samhället, säger Johan Troedsson, som jobbar med att installera el och luftkonditionering i ambulansen. Han visar en ny funktion, en backkamera som fångar upp en 360-gradersvy bakom och på sidan av ambulansen.
– Det gör att ambulansföraren har full sikt åt alla håll. Ofta måste de parkera på små utrymmen och ta sig in på ställen där det rör sig människor.
En annan uppdatering är nya led-lampor bakpå ambulansen.
– Tidigare hade lamporna kåpor runtom, men lamporna ligger nu fritt för att synas ännu bättre. Fronten har precis fått en ny design så då måste också skåpet hänga med, förklarar han.
Ambulansproduktion Sandvikens ambulanser säljs till sjukvårdsregioner i hela landet, med en tyngdpunkt på Mellansverige. Johan Troedsson brukar kolla lite extra om en ambulans åker förbi.
– Vi bygger ju vår egen modell, som är lätt att känna igen. Men jag är arbetsskadad, för jag börjar genast kolla så att den blinkar med rätt synk och så vidare, säger han och skrattar.
Fakta
Ambulansproduktion Sandviken startade 2003. Företaget har 30 anställda, varav 21 i produktionen. Varje år tillverkas runt 35 ambulanser, som säljs till offentliga kunder i Sverige.
Text:
Karin JansonFoto:
Erik Thor