Från universitetsprojekt till tekniskt världsledande

Punktskrift finns i många olika språkvarianter runt om i världen. Varje punktskrifttecken skapas av olika kombinationer ur sex punkter som antingen är släta eller sticker upp från pappret som en punkt. Tecknen kallas för braille efter den franska blindläraren Louis Braille som tog fram punktskriften på 1800-talet.  

 

– Vi exporterar 98 procent av årsproduktionen till mer än 160 länder. En tredjedel går till USA, någon mindre andel till EU och resten till övriga världen, berättar Index Brailles vd Mikael Vikman Sunna, som började att arbeta som tekniker på företaget för 34 år sedan.  

 

Utvecklingsarbetet av punktskriftsskrivaren startade Björn Löfstedt som ett universitetsprojekt 1979 under maskinstudietiden på Luleå tekniska universitet. Med stöd från Synskadades Riksförbund lyckades Björn Löfstedt tillsammans med Torvald Lundqvist, som stod för elektronikkompetensen, att bygga de första maskinerna 1984 hemma i garaget.  

 

Fem maskiner byggdes första året som kan liknas vid en elektrisk skrivmaskin med minnesfunktion. För Björn Löfstedts mamma, som var en föreningsmänniska, var minnesfunktionen revolutionerande. I stället för att mödosamt behöva skriva ut tiotals exemplar av mötesprotokoll på 70-talets punktskriftsskrivmaskin, en järnklump med åtta tangenter, krävdes det bara ett tryck på en knapp med Björn Löfstedts och Torvalds Lundqvists nya elektriska maskin när det behövdes ytterligare exemplar. 

 

Året efter flyttades tillverkningen till lokaler i Gammelstad utanför Luleå där företaget fortfarande huserar.  

 

Bära kritiska glasögon 

 

Framgångsreceptet för Index Braille har varit ett ständigt pågående utvecklingsarbete som har skapat hållbara skrivare som idag är lika enkla att använda som en vanlig bläckstråleskrivare.  

 

– Tidigare var det betydligt mer komplicerat att använda våra skrivare och det krävdes mycket kunskap och externa dyra programvaror för att få dem att fungera, men successivt har de blivit alltmer användarvänliga, berättar Mikael Vikman Sunna. 

 

Stor skillnad gjorde den tekniska uppdateringen, V4, när den introducerades 2011 och ökade användarvänligheten markant. Nästa stora förändring skedde fem år senare när drivrutinen integrerades i skrivarna och teknik byggdes in för att skrivaren enkelt skulle kunna ställas in via telefon, padda eller dator via nätverk eller bluetooth som även möjliggjorde trådlösa utskrifter. Dessutom kunde man i en förhandsbild se hur en text översattes till punktskrift och rätta den efter behov. 

 

– Nu har vi fyra skrivare i olika storlekar som alla innehåller samma teknik, från en liten bordsskrivare till den största skrivaren för tryckerier som producerar punktskriftsböcker. Vår filosofi är att alltid bära kritiska glasögon i produktionen och processerna för att hela tiden göra små förbättringar av skrivarna. 

Brainstormning i fjällen 

 

Sammanlagt tio anställda i lokalerna på Hantverksvägen i Gammelstad utvecklar, marknadsför, tillverkar samt exporterar skrivarna. Någonstans mellan 2000–2500 skrivare tillverkas om året. 

 

När efterfrågan på skrivare började att öka för 15 år sedan krävdes en veckas brainstormning i fjällen för att lista ut hur produktionsflödet skulle kunna effektiviseras. Hela arbetsstyrkan deltog. 

  

– För att möta efterfrågan var vi tvungna att göra något exceptionellt. Första dagen var det vanan som styrde tankarna men från dag två bröts spärrarna ner till slut och nya lösningar dök plötsligt upp, förklarar Mikael Vikman Sunna.  

 

– Tidigare lyftes och flyttades skrivaren sju gånger under tillverkningen innan den var klar och färdigpackad. Efter fjällveckan lyftes den inte alls. Vi fick ihop en lista med 100 punkter för att effektivisera tillverkningen. Nu bygger vi och förpackar den lilla skrivaren på en timme. På 90-talet byggde vi 12 skrivare i veckan, berättar vd:n i produktionsrummet där ett manuellt transportband är placerat mitt i lokalen. 

 

Skrivarna byggs ihop på monteringsbord vid sidan av, testas och skjuts ut på bandet, förpackas och placeras i lagret. 

 

En stor del av komponenterna till skrivarna är lokalt tillverkade i Norr- och Västerbotten. Bortåt 80 procent av alla delar är svenskproducerade. 

 

– Och det är vi stolta över, säger Mikael Vikman Sunna. 

Testar skrivarna i bastun 

 

Det nya produktionsflödet tillsammans med alla dedikerade anställda samt nya tillverkningsmetoder och det ständiga förbättringsarbetet har lett till att kunder över hela världen väljer Index Brailles skrivare för den genomgående höga kvalitén. 

 

– En stor del av vinsten har alltid gått till att utveckla skrivarna och vi har en riktigt bra kund i Brasilien som producerar läroböcker och annan litteratur i punktskrift. De har 50 skrivare av vår största modell som går dygnet runt. Det är en bra kund som samtidigt långtidstestar maskinerna. Och ja, de håller fantastiskt bra, menar Mikael Vikman Sunna.

 

Vissa år har skolmyndigheterna i Brasilien och Argentina köpt stora partier skrivare. Brasilien hamnade på första exportplats under Lula da Silvas första presidentperiod, mellan 2003–2010, när 4500 skrivare beställdes av socialistregeringen som satsade mycket pengar på utbildning, även för blinda. 

 

Förra året var Mikael i Kenya och Rwanda för att berätta för de afrikanska ländernas utbildningsministrar vad Index Braille kan erbjuda. 

 

– Afrika är en marknad med stor potential och nu satsar flera länder på att ge synskadade bättre utbildningsmöjligheter. Men det gäller att skrivarna är robusta, tål damm och värme och att de är enkla att hantera, vilket våra är. Vi testar dem i bastun på företaget, men de kan bli ännu enklare att hantera, säger Mikael Vikman Sunna. 

 

 

Kontraproduktivt med fiender 

 

För två år sedan pensionerade sig Björn Löfstedt, grundaren av företaget, och sålde företaget till de fyra som satt i ledningsgruppen.  

 

– Vi hade många idéer om hur företaget skulle kunna utvecklas genom förändringar på marknadssidan och på produktsidan som vi kunde genomföra efter att vi hade köpt företaget. Och resultatet av förändringarna har ökat försäljningen under det sista året, berättar Mikael Vikman Sunna.  

 

Många återförsäljare jorden runt bjuds in i omgångar, fyra gånger om året, för utbildning om funktionaliteten i skrivarna och teknisk utbildning för service och reparation. 

 

– Fördelen med återförsäljare är att de bygger upp egen kompetens för att kunna ge service på hemmamarknaden. Men vi måste bli bättre på att förklara alla funktioner i de senaste modellerna för det finns användare som inte fullt ut drar nytta av de nya funktionerna som gör de mer användarvänliga. Mjukvaran kan förbättras för att göra allt tydligare och ännu enklare, berättar Mikael Vikman Sunna.  

 

Index Braille har byggt en ny modell av deras största skrivare som skriver 30–40 procent snabbare och som presenterades i Frankfurt i våras, där världens största mässa för utrustning åt synskadade hålls varje år.  

 

– På mässan träffar vi alla i branschen och bättre tillfälle finns inte för att presentera nya maskiner. Och där träffar vi vår främsta amerikanska konkurrent som vi börjar bli goda vänner med. Någonstans handlar ju allt om att göra livet lättare för synskadade och det är kontraproduktivt att vara fiender. Vi behöver någon som motiverar oss för att fortsätta resan framåt, avslutar Mikael Vikman Sunna.