5 min lästid : 25 maj 2022

Rymdföretaget som växer i Sverige

Bredband till hela världen, bättre analyser för att förstå klimatförändringar och korrekt navigering. Det är några av de tillämpningar som kommer från rymdteknik. Marknaden växer nu rejält och analytiker förutspår en marknad på en biljon dollar till 2040. Rymdteknikbolaget Beyond Gravity, med verksamhet i Göteborg och Linköping, har just fått sin största order.

I början av april vann bolaget ett stort kontrakt med Amazon för att utveckla och tillverka skalbara dispensersystem. Dispensern gör att satelliter och raketer är säkert sammankopplade under den tuffa resan ut i rymden och att nyttolasten släpps ut på rätt plats. Om man släpper lasten, exempelvis sensorer, på rätt plats sparar man livslängd på satelliterna. Hamnar man däremot lite fel bränner raketen massor av bränsle för att satelliten ska hitta platsen.

 

Dispensersystemet som Amazon har beställt ska användas i deras projekt Kuiper, vilket ska öka den globala bredbandstillgången. Amazon ska skicka upp ett tusental satelliter med tre olika raketföretag och Beyond Gravity kommer att leverera dispensern till samtliga dessa företag. För att klara den ökade produktionstakten kommer man att bygga en ny fabrik i Linköping.

 

– Det är en stor och rolig utmaning. Det leder också till att vi växer personellt i Linköping och vi kommer att anställa ytterligare 60 personer, säger Anders Larson, svensk vd på Beyond Gravity.

 

Anläggningen kommer att stå klar 2023 och innebär en fördubbling av bolagets produktionskapacitet för dispensrar för satelliter.

 

– Vi har levererat drygt tusen satellitseparationer och har aldrig haft ett fel i rymden. Den höga kvaliteten är vår styrka, säger Anders Larson.

 

Kommunicera med jorden 

 

Kvalitetsfrågorna är med från första stund i företagets utvecklingsarbete, vilket i praktiken innebär att de dokumenterar väldigt mycket och gör noggranna analyser. De genomför dessutom många tester i alla led när de bygger.

 

Den svenska verksamheten omfattar även utveckling och tillverkning av elektronik och kommunikationsutrustning, vilket sker i Göteborg. Det handlar om lösningar som gör att det går att kommunicera från rymden med jorden, bland annat har man producerat antennen till James Webb-teleskopet.

Anders Larson, svensk vd på Beyond Gravity, på kontoret i Göteborg.
Anders Larson, svensk vd på Beyond Gravity, på kontoret i Göteborg.
Beyond Gravitys antenntestanläggning. Det koniska materialet på väggar och golv absorberar elektromagnetisk strålning och förhindrar reflexer som skulle ha påverkat resultatet av mätningarna. Dessa görs för att bestämma i vilken riktning antennen strålar under användning.
Beyond Gravitys antenntestanläggning. Det koniska materialet på väggar och golv absorberar elektromagnetisk strålning och förhindrar reflexer som skulle ha påverkat resultatet av mätningarna. Dessa görs för att bestämma i vilken riktning antennen strålar under användning.

Att Beyond Gravity får sin största order någonsin just nu är logiskt, för rymdindustrin växer kraftigt. Enligt den amerikanska investmentbanken Morgan Stanley kommer den globala rymdindustrin att vara värd tusentals miljarder kronor 2040, vilket är en rejäl uppgång från dagens nivåer.

 

Samtidigt är det speciellt att verka inom rymdmarknaden, för den bygger till stor del på statliga medel – inte bara i Sverige, utan även internationellt. Under senare år har dock fler kommersiella aktörer gett sig in på rymdmarknader och där Elon Musk med SpaceX är en av de mest välkända. Det ökade intresset hos kommersiella aktörer drivs av den nytta som rymden ger på jorden. Exempelvis finns det bilföretag som sänder upp satelliter för att säkra upp kommunikationen med navigationssystem i sin fordonsflotta.

 

Den allra största delen av Sveriges rymdsatsningar, cirka 70 procent, går till The European Space Agency (ESA).

 

– Det kostar mycket pengar att skicka upp satelliter. Det gör att branschen inte gillar risk. Ett sätt att minska risken är köpa något som har flugit tidigare. Därför är det så viktigt att vara med i de statligt finansierade projekten via ESA, för då får man flyga sina konstruktioner, säger Anders Larson och fortsätter:

 

– Att vi nu får mindre pengar gör att våra konkurrenter kan lägga mer tid på att testa och flyga, vilket blir en tydlig konkurrensfördel för dem.

 

Renodlat verksamheten

 

Hur ser då framtidsutsikterna ut för Beyond Gravity? Anders Larson har varit vd på bolaget i Sverige sedan 2018 och när han blickar tio år framåt ser han stora möjligheter för Beyond Gravity, men också orosmoln sett ur ett svenskt perspektiv.

 

– Jag ser positivt på framtiden genom den stora tillväxt som förväntas inom rymdområdet. Tittar jag däremot på den svenska marknaden är jag mer oroad, för vi satsar mindre än många andra länder.

 

– Den statliga rymdbudgeten har ökat något de senaste åren, men de flesta andra länderna i Europa ökar mer. Det gör att vi tappar mark, vilket är olyckligt för vi har goda förutsättningar för rymdindustri i Sverige, bland annat för att det handlar om högteknologi. Det motiverar också unga att studera teknik och det skapar också spinoff på andra områden.

Henrik Osbeck testar en mikrovågs-converter (frekvensomvandlare) som är till en satellit för sändnings- och telekommunikationstjänster.
Henrik Osbeck testar en mikrovågs-converter (frekvensomvandlare) som är till en satellit för sändnings- och telekommunikationstjänster.

För att Beyond Gravity ska kunna hävda sig på rymdmarknaden har de nyligen renodlat sin verksamhet till att enbart arbeta med rymdteknik. I samband med det bytte man namn från RUAG till Beyond Gravity. Den tidigare delen inom försvar och flyg har man sålt. Bolaget ägs av schweiziska staten och den svenska delen har sitt ursprung från Saab Space. Totalt har bolaget 1 600 anställda och finns i Schweiz, Sverige, Österrike, Tyskland, Finland och USA.

 

– Vi gör olika delar i varje land och kompletterar på så sätt varandra. Vi kan leverera de flesta delar som behövs i en satellit. Däremot bygger och säljer vi inte själva satelliten. Vi levererar även delar till raketbyggare, säger Anders Larson.

 

Beyond Gravitys vision är att främja mänskligheten och möjliggöra utforskning av världen och bortom den. Det ligger väl i linje med de 5 500 aktiva satelliter som snurrar runt jorden och är infrastruktur i rymden men där nyttan av satelliterna skapas här på jorden.

Jonas Langborg och Ylva de Caneste förbereder ett acceptanstest av ett par enheter som ska köras i vakuum samt cyklas i temperatur för att testa att de uppfyller full prestanda. Detta görs för att simulera miljön enheterna kommer att utsättas för i rymden när de sitter monterade på satelliten.
Jonas Langborg och Ylva de Caneste förbereder ett acceptanstest av ett par enheter som ska köras i vakuum samt cyklas i temperatur för att testa att de uppfyller full prestanda. Detta görs för att simulera miljön enheterna kommer att utsättas för i rymden när de sitter monterade på satelliten.

De delar inom infrastruktur i rymden som just nu möter störst intresse är telekom, navigation och jordobservation. Inom telekom handlar det främst om att få global täckning av data och telefoni. Det ses som en viktig del i att demokratisera tillgången till Internet och därmed information, som när SpaceX nyligen erbjöd bredband till Ukraina. Men det kan även handla om att tillgängliggöra datatrafik till exempelvis sjöss och på flyg. Jordobservation är ett brett område där satelliter, i omloppsbana kring jorden, studerar jorden hjälp av med optiska instrument och radar. Det ger global information och ofta kontinuerliga tidserier som används inom mängd olika applikationer, till exempel för att förstå klimatförändring.

 

– Detta är bara några exempel. Vi är idag väldigt hårt integrerade med infrastruktur i rymden och ändå måste jag missionera nyttan av rymden.

 

– Det finns en positiv attityd att rymd är spännande, men samtidigt en stämpel att det är extravagant och kanske inte fullt ut nödvändigt. Men det är nödvändigt och det funkar inte att leva ett liv i Sverige idag utan att interagera med rymdinfrastrukturen.

 

– Om du kollar väderprognosen, tittar på ett direktsänt sportevenemang på TV, använder navigation i bil/mobil eller använder elen i dina vägguttag, då har du på ett eller annat sätt varit beroende av infrastrukturen i rymden, avslutar Anders Larson.

Publicerad 25 maj 2022

Text:

Ann-Sofie Borglund

Foto:

Sofia Sabel