4 min lästid : 01 december 2020

Att tänka på vid tvister

De flesta tvister på arbetsmarknaden löses genom förhandling mellan fack och arbetsgivare. Men om en tvist inte kan lösas vid förhandlingsbordet kan saken prövas av domstol. Teknikföretagens chefsjurist förklarar olika möjliga konsekvenser av och skillnader mellan en förhandling och en rättslig process. I domstolen är det framför allt upp till bevis – för arbetsgivaren.

– Det finns en oerhörd styrka i förhandlingsmodellen. Vi löser otroligt många tvister innan de kommer till domstol. Det är inte så vanligt i andra länder, konstaterar Teknikföretagens chefsjurist Andreas Edenman, som har lång erfarenhet av förhandlingar och domstolsprocesser i arbetsrättstvister.

 

Det vanligaste sättet att lösa en tvist på svensk arbetsmarknad är att fack och arbetsgivare försöker komma överens genom förhandling för att på så sätt undvika en domstolsprocess. Hur förhandlingarna ska gå till regleras i MBL och i kollektivavtal.

 

Först ska frågan förhandlas lokalt, mellan arbetsgivaren och fackklubben på arbetsplatsen. Kommer parterna inte överens går frågan vidare till så kallad central förhandling. Då tar Teknikföretagens förhandlare över och företräder arbetsgivaren och facket representeras på nationell nivå.

 

Ömsesidigt givande och tagande i en förhandling

En bra relation mellan parterna är en förutsättning för en framgångsrik förhandling. Det handlar om att ge och ta.

 

– Man måste förstå att man också måste ge facken något. De måste få något när de har ett bra case. Vi kan inte av princip sitta på bromsen hela tiden. Men vi måste också kunna se vilka frågor som är av mer principiell art, till exempel om arbetsgivarens arbetsledningsrätt står på spel. Där måste vi vara benhårda!

 

Det är också en fråga om kultur.

 

– Alla vi som jobbar med dessa frågor på Teknikföretagen måste dela och värna samma förhandlingskultur. Till exempel är vi överens om att vi inte ska uppträda som advokater, varken i centrala förhandlingar eller i domstol, i den meningen att vi inte behöver bekymra oss om partsrelationen i framtiden. Däremot måste vi vara tydliga, bestämda och principfasta, men också flexibla och pragmatiska. Vi måste även vara kreativa och kunna tänka utanför boxen, förklarar Andreas Edenman.

Det är en helt annan dynamik i en rättslig process.
Andreas Edenman Foto: Håkan Flank
Andreas Edenman Foto: Håkan Flank

Om en tvist av olika anledningar inte går att lösa vid förhandlingsbordet kan saken prövas av domstol. Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. I andra typer av arbetstvister kan talan väckas vid vanlig tingsrätt. Om en part är missnöjd med tingsrättens dom, kan den överklagas till Arbetsdomstolen. I båda fallen innebär Arbetsdomstolens dom ett slutligt avgörande av tvisten och det är inte möjligt att överklaga.

 

Inför en eventuell rättsprocess gäller det att göra en riskvärdering.

 

– Hur lång tid kan en process ta? Vad kommer det att kosta? Det handlar om riskvärdering. Här måste vi från Teknikföretagens sida vara väldigt tydliga med företagen om vilka konsekvenserna blir av en förlust. Konsekvenserna av en vinst brukar vara betydligt lättare att förklara, säger Andreas Edenman.

I arbetsrättsliga domstolsprocesser är det arbetsgivaren som hamnar under lupp.

Det är en stor skillnad mellan hur en förhandling och en domstolsprocess går till.

 

– Det är en helt annan dynamik i en rättslig process. I en central förhandling är det inte säkert att man borrar ner sig i juridiken utan man vill kanske lösa ett praktiskt problem. I en domstol är det fokus på bevisfrågan och det måste man många gånger förklara för företagen.

 

Att ha rätt och att få rätt är inte alltid samma sak.

 

– Man kan ha rätt, men man klarar inte av att bevisa det. Det kan vara att domstolen inte bedömer att ett vittne är trovärdigt eller att det faller på bevisbördan, det saknas dokumentation som styrker påståendet. En stor del av målen avgörs inte av rättsreglerna i sig utan av bevisningen.

 

Frågan är om arbetsgivaren uppfyllt sina skyldigheter

Hur arbetsgivaren har agerat får också en väldigt stor betydelse.

 

– Det alla inte tänker på, i arbetsrättsliga domstolsprocesser är det arbetsgivaren som hamnar under lupp. Till exempel i ett rehabiliteringsärende eller vid misskötsamhet, har arbetsgivaren verkligen fullgjort sina skyldigheter?

 

Det som avgör är vem som är mest ambitiös i att säkra bevisningen, förklarar Andreas Edenman.

 

– Min käpphäst framför alla andra är att den som vinner rättsprocesser är oftast den som söker information, som åker ut till företaget, tar reda på vad som har hänt, letar fram dokumentation, pratar med människor osv. Min erfarenhet är att man oftare vinner mål så än genom att sitta i biblioteket och läsa juridik.

 

Hör av er – tidigt!

Domstolens stora fokus på bevisföring har också betydelse för den gängse rådgivning som Teknikföretagen ger till medlemsföretagen.  

 

– I vår rådgivning måste vi ta höjd för en rättslig process. Våra rådgivare måste dels komma med praktiska råd och tips för att lösa ett specifikt problem, dels ge rådgivning som gör att saken i värsta fall kan hanteras i domstol. Ett exempel på sådan rådgivning är att betona vikten av dokumentation, att arbetsgivaren skriver ner vad som hänt, när och vilka åtgärder som vidtagits.

 

Andreas Edenman uppmanar medlemsföretag att hellre ringa Teknikföretagens rådgivare eller Arbetsgivarjouren (tfn 08-782 08 80) en gång för mycket än en gång för lite.

 

– Och hör av er tidigt, redan när problemet så att säga är litet. Vi ser ju att när företagen kontaktar oss tidigt så kan vi oftast undvika tvister och i de fall där det inte går är vi då i alla fall bättre förberedda inför förhandlingar och rättsprocesser.

Publicerad december 2020

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Anders Wiklund/TT