Bakgrundskontroller allt viktigare för företagen – nu utreds frågan

Att kunna göra bakgrundskontroller är en allt viktigare fråga för företagen. Enligt en enkät som Teknikföretagen gjorde i våras uppger 96 procent av medlemsföretagen som svarade att de har ett behov av att göra bakgrundskontroller. 78 procent anser att behovet har ökat de senaste tio åren. Anledningen till det är den ökade kriminaliteten och det förändrade omvärldsläget, som för med sig risker till arbetsplatserna, som exempelvis drogförsäljning, kriminell verksamhet och spioneri.

– Det finns egentligen ingen legal definition om vad bakgrundskontroller är, men många gånger handlar det om att gå igenom sådant som ligger utanför den undersökta personens rena yrkeskompetens, förklarar Henrik Stålspets, arbetsrättsjurist på Teknikföretagen, och tillägger: 

– Framför allt handlar det om att få en bild av personen ur ett riskperspektiv, där exempelvis tidigare kriminalitet är av intresse. Man vill veta vad det är för person man anställer och vilka eventuella risker en anställning av den personen kan innebära.

En sak som arbetsgivaren måste tänka på i samband med att den genomför bakgrundskontroller är att dataskyddsförordningen, GDPR, reglerar hur man hanterar personuppgifter.

– Så fort man behandlar en personuppgift behöver man agera i enlighet med dataskyddsreglerna. Man får exempelvis inte utan ett uttryckligt stöd i regelverket behandla personuppgifter som handlar om brott.

Förhindra olika risker

Det vanligaste är att göra en bakgrundskontroll av en person i samband med rekrytering. Det beror på att man vill undvika att få in personer som kan vara en risk för företaget eller arbetsmiljön.

– Ett enkelt och tydligt exempel är om man ska anställa en chaufför. Då vill man som arbetsgivare kontrollera om den som har sökt jobbet exempelvis har dömts för rattfylleri. Men det kan finnas många olika skäl som täcker allt ifrån att inte vilja få in organiserad brottslighet, drogförsäljning- och förvaring, samt företagsspioneri på arbetsplatsen, säger Henrik Stålspets.

Enligt Teknikföretagens enkät från i våras väljer företagen att göra bakgrundskontroller av många olika anledningar. Det kan handla om att förhindra infiltration, industrispionage, organiserad brottslighet eller droganvändning på arbetsplatsen.

– Många gånger handlar det om att företagen vill skydda sin verksamhet och säkerställa en trygg arbetsmiljö. Andra gånger kan det vara fråga om att företagets kunder ställer krav på bakgrundskontroller.

En majoritet av företagen anger också att det är ”mycket viktigt” för dem att i framtiden kunna genomföra bakgrundskontroller.

Oavsett om det efter en bakgrundskontroll visar sig att en person kan innebära en potentiell risk för verksamheten eller inte har arbetsgivaren fri anställningsrätt, och kan välja att gå vidare med personen eller låta bli.

Det finns även andra specifika situationer än i samband med rekrytering där en bakgrundskontroll kan behöva göras.

– Det kan röra sig om att företaget ger sig in i ett visst projekt eller har en ny affärsrelation som gör att det uppstår krav på bakgrundskontroller av befintligt anställda som ska vara involverade i det nya projektet, förklarar Henrik Stålspets.

Säkerhetsprövningar grundas i lagen

En lagreglerad form av bakgrundskontroller är så kallade säkerhetsprövningar, som grundar sig i säkerhetsskyddslagen. För dessa kontroller finns ett tydligt regelverk för hur de ska genomföras och även vad man måste ta hänsyn till vid en rekrytering.

– Säkerhetsprövningar gäller för de företag som antingen själva bedriver säkerhetskänslig verksamhet eller för att man har ingått ett säkerhetsskyddsavtal med någon som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, säger Henrik Stålspets.

En säkerhetsprövning av en person ska göras innan den börjar arbeta med de uppgifter som omfattas av regelverket. Man gör då en grundutredning som kan likna en bakgrundskontroll, och i vissa fall gör man även en registerkontroll och en särskild personutredning.

– Registerkontroll görs via Säpo som gör hela jobbet formellt och ordnat. De här registerna gallras enligt väldigt strikta regelverk.

Medan bakgrundskontroller är frivilliga och på arbetsgivarens initiativ är säkerhetsprövningar inte det, utan där är det den tvingande lagstiftningen som gäller.

– Det kan till och med vara så att arbetsgivaren inte får anställa den person som den vill anställa för den tilltänkta tjänsten för att personen inte går igenom säkerhetsprövningen.

Utredning ska se över frågan

Det finns i dag företag som specialiserar sig på att erbjuda söktjänster för bakgrundskontroller och som via frivilliga utgivningsbevis, som är skyddade av grundlagen, kan få tillgång till och offentliggöra en stor mängd personuppgifter.

I februari i år kom det två beslut från Högsta domstolen som konstaterade att de ovan nämnda bakgrundskontrollsföretagen inte på samma sätt som tidigare kan begära ut brottmålsdomar för att använda inom ramen för bakgrundskontroller. HD-besluten gäller för nya domar, som har tillkommit efter besluten.

Det som gör frågan om bakgrundskontroller komplicerad är att precis som arbetsgivare kan använda söktjänster för att få relevant information om en person, så kan även kriminella använda sig av liknande söktjänster för att kartlägga privatpersoner. Utöver detta finns det även integritetsaspekter som lyfts fram i den pågående diskussionen.

Av den anledningen har regeringen tillsatt en helhetsutredning som ska vara klar under våren 2027 och som ska tydliggöra vad som får göras i samband med bakgrundskontroller och inte. Det finns i dag inte så många regler kring detta.

– I dag har vi tillgång till en stor mängd information om andra, mycket på grund av digitaliseringen och vår offentlighetsprincip. Från lagstiftarens sida vill man nu se över detta, berättar Henrik Stålspets.

– I fältet om bakgrundskontroller rör vi oss alltid mellan två poler. Den ena är skyddet för den personliga integriteten och den andra är företagens behov av, och tillgång till, information. Utredningen ska nu ta fram ett förslag på ett regelverk som ska möjliggöra noggranna bakgrundskontroller där det finns legitima behov, samtidigt som den personliga integriteten värnas. Det är angeläget att skapa en tydlighet kring detta, och en kortare utredningstid hade därför varit önskvärd.

Förutom den övergripande utredningen om bakgrundskontroller har det parallellt pågått andra utredningar som också berör ämnet. En av dem handlar om att ändra i grundlagen för vissa söktjänster som har frivilligt utgivningsbevis. Nyligen meddelade dock företrädare från regeringen i en debattartikel i Di att den utredningen kommer att pausas.

Möta arbetsgivarens behov

Henrik Stålspets säger att Teknikföretagen anser att oavsett vad den övergripande utredningen landar i så måste det tas fram ett system som ska vara snabbt, enkelt, kostnadseffektivt och möta arbetsgivarens behov.

– Vi är inte emot en ordnad process, men bedömningen får inte väga över till arbetsgivarens nackdel. Hur det sedan ska gå till är inte det viktigaste för oss utan det viktigaste är att företagen får tillgång till den information de behöver.

– Något som är positivt är att utredaren ska samordna frågan med arbetsmarknadens parter, där Teknikföretagen har en stark röst, avslutar Henrik Stålspets.