Detta innebär märket och industriavtalet

En historisk bakgrund

Det hela började redan för snart 50 år sedan. Då var det huggsexa mellan olika fackförbund och deras respektive medlemmar om vem som skulle få de högsta lönerna. När de lyckades överträffa varandra fick det kompensationskrav som följd. För att ha råd med de höjda lönerna blev företagen tvungna att i sin tur höja priserna för sina varor och tjänster. Det medförde att  Sverige hamnade i en inflationsspiral. Lönerna ökade, men värdet av pengarna sjönk och därför kom det nya krav från facken på ännu högre lön med ytterligare prisökningar som följd, och på det sättet fortsatte det. Både arbetsgivare och arbetstagare blev förlorare på detta.

-Det här blev extra kännbart för arbetsgivarna inom industrin som redan på den tiden verkade på den globala marknaden där lönerna generellt sett var lägre än i Sverige. Situationen med de stegrande lönerna gjorde det svårt för den svenska industrin att sälja sina varor och tjänster både i Sverige och utomlands. Industriföretagens internationella konkurrenskraft försämrades under en rad år, berättar Anna Nordin, biträdande förhandlingschef Teknikföretagen.

Det fanns en stor risk för att allt fler industriföretag skulle gå omkull, vilket i sin tur skulle leda till att arbetstillfällen försvann och att staten därmed förlorade viktiga skatteintäkter till den växande välfärden och offentliga sektorn. Arbetsgivarna och facken inom industrin, men också regeringen, förstod att något radikalt behövdes göras och i detta föddes Industriavtalet.

Själva idén med Industriavtalet var att det var nödvändigt att låta industrin gå först och förhandla fram vilka löneökningar som var möjliga med hänsyn till förutsättningarna på den globala marknaden. Det är detta som kallas för ”märket”.

Industriavtalet träffades år 1997 och har sedan dess skapat trygghet för både företag och medarbetare, men också för hela samhället.

En riktlinje för löneökningar på hela den svenska arbetsmarknaden

Industriavtalet innehåller bestämmelser om hur arbetsgivare och fack ska förhandla om löner och arbetsvillkor, det kan exempelvis handla om vilka tidsramar som gäller och vad som händer om man inte kommer överens. Genom denna process skapas en förutsägbarhet som är till fördel för alla.

Men vad är då märket egentligen? Jo, det är en riktlinje eller en nivå för hur höga löneökningar får vara på hela den svenska arbetsmarknaden. Det här betyder alltså att andra sektorer, som handeln och transport med flera, inte får ha högre löneökningar än vad märket från industrin ger. På detta sätt säkerställs att svenska industriföretag kan sälja sina varor och tjänster och därmed bli konkurrenskraftiga, vilket i förlängningen innebär mer pengar till, skola, vård och omsorg, med mera.

Därför ska parterna när man sätter märket, ta hänsyn till både företagens möjligheter att sälja sina varor och tjänster och till de anställdas behov av att få en balanserad löneutveckling.

- Märket bygger på att arbetsgivare och fack även utanför industrin accepterar detta. Så är och har det alltid varit, även om märket ibland fått utstå kritik. Många kan nog skriva under på att till exempel lärare och sjukvårdspersonal förtjänar bra löner. Men företagen som verkar på den globala konkurrensutsatta marknaden måste först få rätt förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet med vinst. Tjänar företagen inga pengar blir det heller inga skatteintäkter, vilket är en förutsättning för att staten ska kunna ge löneökningar till anställda inom offentlig sektor, förklarar Anna Nordin.

- En anledning till att märket har stöd hos andra parter på arbetsmarknaden är även att det skapar stabilitet och förutsägbarhet för företagen, de anställda och den svenska ekonomin. Detta märktes inte minst av den senaste avtalsrörelsen 2023, där märket starkt bidrog till att inflationen sjönk. Räntan kunde därmed sänkas och svenskarna fick mer i plånboken. Även om många inte ens har hört talas om märket har det en stor påverkan på vars och ens vardagsekonomi, fortsätter Karin Bolling-Ferrel, biträdande förbundsdirektör Tech Alliance.

Det statliga Medlingsinstitutet har i uppdrag att verka för en väl fungerande arbetsmarknad och att medla i tvister om tecknande av kollektivavtal. Även myndigheten ska i sin verksamhet utgå från att den internationellt konkurrensutsatta sektorn, i praktiken industrin, är lönenormerande på den svenska arbetsmarknaden.

Industriavtalet och märket spelar också i tysthet en viktig roll för att motverka strejker och störningar i företagen. Detta uppskattas såklart av både arbetsgivare och anställda, men också av hela samhället och dess invånare som vill kunna förlita sig på att bussen går, att förskolan är öppen och att det finns mat i affären.  

Teknikföretagen har en ledande roll i avtalsförhandlingarna om märket eftersom arbetsgivarorganisationen företräder de teknikföretag som finns i Sverige och de utgör en mycket stor andel av industrin.

-Vår förhoppning är som alltid att nya avtal träffas senast den 31 mars när de gamla avtalen löper ut. Detta gäller inte minst i årets avtalsrörelse där över 500 kollektivavtal ska tecknas i tiden efter oss. Och där spelar som sagt märket en viktig roll, och kanske till och med huvudrollen, avslutar Karin Bolling-Ferrel.