Fokus på arbetsmiljön ger företaget konkurrensfördel

Helge Nyberg AB utvecklar och tillverkar vagnar och truckar och har 45 anställda, varav 25 i produktionen. GKN i Trollhättan är betydligt större med runt 2 000 anställda. Företaget tillverkar komponenter till rymdraketer och flyg- och raketmotorer och utför underhåll av flygmotorer och gasturbiner.

Trots skillnad i storlek finns flera likheter i arbetsmiljöarbetet. På båda företagen är det just nu högaktuellt med analyser av arbetsmiljön. Berörd personal är med och bedömer vilka risker som finns och hur olyckor kan förhindras på deras stationer.

En annan gemensam trend är att tillbudsrapporteringen ökat – vilket båda företagen uppmuntrar. Ett tillbud är enligt Arbetsmiljöverkets definition ”en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall”. 

Hos Helge Nyberg låg länge antalet olycksfall och tillbud på ett par per år. Men 2014 skuttade tillbuden upp till sex stycken.

– Vi gjorde ett omtag med riskanalyserna och då tittar man med nya ögon. Vi trycker mycket på att alla ska rapportera tillbud så att vi kan motverka att något verkligen händer. Där har vi också blivit bättre, säger produktions- och inköpschef Robert Andersson.

På GKN i Trollhättan har tillbudsrapporteringen skjutit i höjden, från 71 till 236 rapporter mellan 2010 och 2015. Enligt arbetsmiljöingenjörerna Östen Brandt och Anders Lundqvist beror det på tydlig efterfrågan från företagets ledning.

– Även tidigare gjorde vi ett bra arbetsmiljöarbete, men nu frågar våra högsta chefer efter resultatet mer aktivt, händelser och mål följs upp på ett helt annat sätt, säger Anders Lundqvist.

Gör det skillnad för arbetsmiljöarbetet?

– Givetvis, det är en ledarfråga från början till slut! Om inte resultaten efterfrågas kommer inte medarbetarna jobba lika mycket för att uppnå målen.

I produktionen på Helge Nyberg är trucktrafik en potentiell fara. Tydliga körregler och speglar för bättre sikt är två förebyggande insatser.

Robert Andersson ser stress som den största riskfaktorn generellt. Det beror dels på arbetssituationen, men framförallt på allmän stress i samhället. Företaget satsar därför på hälsa och friskvård. Här finns ett gym, medarbetarna kan sätta personliga hälsomål via företagshälsovården, företaget ordnar föreläsningar om kost, stress och sömn och uppmuntrar till en aktiv vardag via tävlingar. Allt fler hänger på. Det gynnar den enskilda, men även företaget.

– Vi har historiskt sett haft låg sjukfrånvaro, men vi mår nog generellt lite bättre i dag. Och mår man bra presterar man bättre, säger Robert Andersson.

Även GKN arbetar med frisksatsningar och företagshälsovård. Östen Brandt och Anders Lundqvist ansvarar för ”hårda” faktorer som buller, ljus och ljud. De medverkar vid riskanalyser, gör bedömningar när nya maskiner köps in eller arbetssätt förändras och fungerar som stöd för chefer och skyddsombud.

Ungefär hälften av alla tillbud och olyckor i Trollhättan handlar om skador på armar, fingrar och händer. Arbetsmiljöingenjörerna ingår i en grupp som tar fram lämplig skyddsutrustning och ser till att operatörerna använder den också.

En annan riskfaktor är kemikalier, till exempel natriumcyanid och fluorvätesyra som kan vara dödliga. GKN lägger mycket krut på utbildning av personal, inbyggda larmsystem och skyddsbarriärer som förhindrar stänk även om en detalj skulle falla ner i kemikaliebadet.
En stor arbetsmiljöfråga har handlat om att få bort arbete under hängande last. Operatörerna behöver ibland stå under ganska stora detaljer och arbeta. Det strider mot gällande lagstiftning.

Företaget har nu utvecklat utrustning som gör det möjligt att arbeta säkert, med ställningar som tar emot detaljen om lyftvajern mot förmodan skulle släppa. Olika arbetsplatser krävde olika lösningar.

– Vi började med en modell, men den gick inte att applicera på andra stationer så vi behövde mer flexibla lösningar, säger Östen Brandt.

Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall på jobbet. Arbetsmiljöcertifiering är ett sätt att säkerställa att det sker systematiskt.

Helge Nyberg är certifierat enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, och det europeiska kravdokumentet OHSAS 18001. Företaget var enligt egen utsago ett av världens första i materialhanteringsbranschen med certifierad arbetsmiljö. Robert Andersson tycker att det är bra att ha målen på pränt, inte minst ur ett marknadsperspektiv.

– Vi ser det som en konkurrensfördel. Men vi jobbade med frågorna redan innan det fanns en standard. Vi säljer ergonomiska produkter, då är arbetsmiljöarbete något naturligt.

GKN i Trollhättan är däremot inte arbetsmiljöcertifierat. Det är bara en tidsfråga, högsta ledningen har fattat beslut om att företagen inom koncernen ska vara certifierade. I Trollhättan har man valt att avvakta, eftersom OHSAS 18001 just nu omvandlas till ISO 45 001. Det arbetet beräknas vara klart i slutet av året.

– Vi vill inte börja i förtid och riskera att behöva göra delar av jobbet två gånger. Men vi har gått utbildningarna och är beredda att köra igång, säger Anders Lundqvist.

Vad kan då andra företag lära av arbetsmiljöarbetet i Ulricehamn och Trollhättan?

Anders Lundqvist framhåller GKN:s modell för kunskapsspridning. När det inträffar en allvarlig incident får alla enheter inom koncernen ta del av vad som hänt och varför, konsekvensen av incidenten och hur liknande kan förhindras. Det sker via så kallade Safety Alerts.

– Det är ett fantastiskt system som skulle kunna appliceras även på mindre företag. Vi har inte alltid varit jätteduktiga på att dela med oss, om det hänt något i en del i verkstaden är det inte säkert att den andra delen fått veta det.

Varje kvartal får dessutom alla anställda information om ett särskilt arbetsmiljötema, till exempel händer. Animeringar av verkliga fall är ett sätt att belysa vad som hänt.

Anders Lundqvist trycker igång en film från intranätet. Musiken är dramatisk. En tecknad arbetare går fram till en maskin men snubblar, tappar balansen och tar emot med handen inne i maskinen som slår igen. Blodet skvätter.

I nästa filmsekvens kommer lösningarna på problemet; skyddsgaller och bättre belysning.

– Att visa vad som händer i vår koncern är ett sätt att aktivt arbeta med arbetsmiljö. GKN har en uttalad nollvision för arbetsplatsolyckor, säger han.

Robert Andersson på Helge Nyberg ser det som en nödvändighet att lägga kraft på arbetsmiljöfrågor, inte minst för att attrahera ungdomar till industrin. Men allt handlar inte om mätbara faktorer. Gemenskap och trivsel är minst lika viktigt.

– Många företag är duktiga på riskanalyser och skyddsronder, men kan man jobba även med trivselbiten är mycket vunnet. Det är då man skapar engagemang.

En gemenskapshöjande aktivitet utövas varje dag i fikarummet. I stället för att slentrianmässigt sätta sig vid de närmsta kollegerna drar medarbetarna en lapp med ett nummer som visar vilket bord som gäller.

– På rasten sprider vi information om jobbet, men framför allt lär vi känna varandra. Det är ett enkelt sätt att skapa trivsel. Vi har en låg personalomsättning, det är ett bevis på att arbetet fungerar, säger Robert Andersson.