”Framgångsrika företag byggs på engagemang och delaktighet”

Produktionslyftet, som initierades av Teknikföretagen och IF Metall, är ett nationellt program som syftar till att stärka förbättrings- och förnyelseförmågan inom industrin, med målet att skapa förutsättningar för uthållig konkurrenskraft och hållbarhet. I arbetet tillämpas principer som bygger på Lean. Produktionslyftet drivs i dag genom ett brett partnerskap som samordnas av RISE. För finansiering står bland annat Vinnova och Tillväxtverket och från företagssidan bidrar Saab, Scania och Volvokoncernen.

Lars- Henrik Jörnving, Vice President och Head of Global Industrial Development på Scania sitter i styrelsen för Produktionslyftet och han menar att det är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrensförmåga som industrination att vi har välfungerande små och medelstora företag och att det handlar om mer än digitalisering och automatisering.

-Leanresan är grunden i ett förbättringsarbete. Framgång i dag bygger på att skapa engagemang och delaktighet bland medarbetare. Företagen måste ha fungerande processer och en plattform där man öppnat upp för att alla kan och vill bidra till ständiga förbättringar i företaget. Då händer det saker i en organisation. Allas röst är lika viktig, oavsett vilken roll du har i företaget. Om man inte förstår det kommer man aldrig komma till rätta med flaskhalsar och utmaningar eller kunna ta nya innovativa utvecklingskliv, säger Lars-Henrik Jörnving.

Ett av de företag som genomgått Produktionslyftets 18 månaders utvecklingsprogram är BTT Plåt som tillverkar plåtdetaljer, med säte i Kisa i Östergötland.

-Vi hade aldrig kunnat ta de steg vi tagit om vi inte fått den hjälp vi fått. Innan Produktionslyftet ägnade vi en stor del av tiden till brandkårsutryckningar och låg konstant mellan 1 – 2 veckor efter i produktionen, dessutom överproducerade vi och produkter åkte in och ut på lagret. Vi hade helt enkelt inte koll på våra processer, säger Johan Cederborg, vd på BTT Plåt, och fortsätter:

-Vi har fått lära oss vad Lean är i praktiken och gjort en ordentlig genomlysning av verksamheten i form av bland annat flödesanalyser. Det var intressant att se hur mycket vi lagerhöll innan och hur många gånger vi till exempel flyttade varje pall. Vi hade inte kunnat vara med och konkurrera globalt om vi fortsatt att lägga så många timmar på saker vi inte behöver lägga timmar på. Nu har vi lyckats vända en negativ trend, ta nya marknadsandelar och ökar dessutom konstant.

Produktionslyftet erbjuder tre olika företagsprogram, samtliga tillämpar principer som bygger på Lean och utgångspunkten är företagens egna förutsättningar och behov.

-Programmen drivs enligt vår arbetsmetodik som har utvecklats successivt baserat på vunna erfarenheter och anpassas efter varje enskilt företags behov. Sedan starten 2007 har 400 företag deltagit i våra längre program och tyngdpunkten ligger framför allt på att hjälpa små och medelstora industriföretag att bli mer konkurrenskraftiga. Men vi har även haft några större koncerner som deltagit, berättar Birgitta Öjmertz, Programdirektör för Produktionslyftet/RISE, som menar att det handlar om att få hela organisationen att se möjligheterna och vilja förändra, vilket kan vara svårt.

-Viljan att ge mandat till medarbetarna att bli mer delaktiga i utvecklingen av verksamheten finns ofta, men man vet inte hur, man har inte verktygen och strukturerna för det. Förutsättningarna är inte riktigt på plats och det är bland annat här vi kommer in och kan hjälpa till, förklarar Birgitta Öjmertz.

Scania har tre globala industriella hubbar som utgör ryggraden i företagets tillverkning och leveranskedja. En i Kina, en i Brasilien och den kanske viktigaste i Södertälje, med totalt 19 000 anställda. Därför ligger det högt på företagets agenda att bidra till att Sverige är ett bra industriland förklarar Lars-Henrik Jörnving:

-För oss är det angeläget att Sverige fortsätter att vara en framgångsrik Industrination. Det är en förutsättning för att vi skall kunna fortsätta att utveckla vår verksamhet i Sverige och framför allt i Södertälje. En framgångsrik industrination bygger på ett stort antal konkurrenskraftiga SMF. Utan en sådan bas kommer inte de stora långsiktigt att kunna utvecklas i Sverige. Produktionslyftet är ett, dokumenterat, framgångsrikt verktyg som hjälper SMF att bli mer konkurrenskraftiga.

-När det pratas om offentlig finansiering av strategiska program läggs mycket fokus i dag på vad som kallas excellens, vilket tyder på viss oförståelse och begränsad kunskap om det industriella systemet. Vi kommer ingen stans om vi inte har en stabil grund att stå på, det vill säga har koll på flöden, processer, logistik och produktionsledning säger Lars-Henrik Jörnving.

Enligt Johan Cederborg, så har Produktionslyftet inte bara inneburit bättre flöden, mer yta och att alla i organisationen bidrar till ständiga förbättringar utan också att medarbetarna tycker att arbetat är meningsfullt. Och han får medhåll av Emelia Vidbäck, Leankoordinator på BTT Plåt och som arbetar på kantpressen:

-Just det här att vi faktiskt får testa våra idéer betyder så oerhört mycket, det skapar ett helt annat engagemang. Att alla involverats i processerna och fått förståelse för vad som är slöseri och vad som är värdeskapande innebär att vi alla fått ett annat tänk. Att man får vara med och påverka ökar arbetsglädjen, man känner sig som ett lag där alla vill samarbeta för att komma framåt, säger Emilia och avslutar med att skicka med en uppmaning till andra företag som kanske funderar på om de ska ta hjälp:

-Gör det! Det finns inget att tveka på, en investering som om man fullföljer den hela vägen garanterat betalar tillbaka på alla plan.

Fakta:

Produktionslyftet drivs genom ett partnerskap som samordnas av RISE. Övriga parter är Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Tekniska högskolan i Jönköping, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Mälardalens universitet, IUC-nätverket samt flera andra organisationer och konsulter över hela landet.  Produktionslyftet initierades 2007 av Teknikföretagen och IF Metall. Genom åren har finansiering givits från framför allt Vinnova och Tillväxtverket samt från Produktion2030 med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Finansieringen har använts för att utveckla programmet och etablera en nationell samverkansplattform, men även för att sänka trösklarna för mindre företag att delta.

Kostnaden för medverkande företag varierar beroende på program och storlek på företag.

Mer information om Produktionslyftet hittar du här: Hem - Produktionslyftet