Här skapas morgondagens svenska export

En science park är en mötesplats mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet och erbjuder kunskapsintensiva tillväxtföretag infrastruktur, nätverk och affärsutveckling. Som noder i regionala innovationssystem är ofta science parks plattformar för strategiska utvecklingsprojekt och kluster samt för attraktion av arbetskraft och investeringar.

– Det finns ju många privata företag som hjälper till med affärsutveckling, men det som är unikt med science parks är den neutrala rollen. Parkerna har en marknadskompletterande roll som inkluderar akademi, offentlig sektor och näringslivet, berättar Magnus Lundin som är vd för SISP, en branschorganisation för Sveriges science parks och inkubatorer.

Inkubatorer kan beskrivas som affärsutvecklingsprocesser för nya företag. I inkubatorn erbjuds entreprenörer, innovatörer och nya innovativa tillväxtföretag aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö.

– Inspiration att ”disruptera” får man ofta från startups och de uppstår i och omkring lärosätena. Därför är de här innovationsmiljöerna också viktiga för det befintliga näringslivet, konstaterar Magnus Lundin.

SISP:s 65 medlemmar driver närmare 80 innovationsmiljöer runt om i landet som tillsammans har över 5 000 företag med cirka 72 000 sysselsatta. De ser en trend

där befintliga företag, och då särskilt stora bolag, fokuserar mycket på corporate venturing för att accelerera innovation. För att utveckla sig tillräckligt snabbt måste man jobba utanför sin egen organisation och hitta ny teknologi och nya affärsmodeller, idéer, perspektiv och medarbetare.

– Ofta sker det här i en högskolenära miljö för där finns mycket innovation, kreativitet och en förtätning av kunskap. Befintliga företag är ofta fokuserade på sin produktion, det som ska ut på lastpallen, och utvecklingen sker stegvis. Men med ett allt större omvärldstryck, kortare produktcykler och inte minst digitaliseringen så ändras förutsättningarna för en massa företag som måste förnya sig snabbare, påpekar Magnus Lundin.
Och om man inte gör det gör någon annan aktör det istället.

Magnus Lundin illustrerar med ett oväntat och omskrivet företagsköp tidigare i år då Sveriges äldsta förlag Norstedts, grundat 1823, köptes upp av ljudboksföretaget Storytel, en inkubatorstartup.

– Man kan reflektera över om vad som hade hänt om Norstedts, som hade kunder, resurser och innehåll, hade jobbat annorlunda med idéutveckling, omvärldsbevakat och ifrågasatt sin egen affärsmodell. Förmodligen hade de jälva identifierat ljudböcker och en digital distribution av dem och det hade antagligen inte funnits något utrymme för Storytel. Den frågan är rätt jobbig för de flesta företag därför att de flesta kan bli mer eller mindre disrupterade, alltså någon annan kommer på att lösa kundbehovet på ett bättre sätt. Det här är ett jättebra exempel på hur man måste jobba mer öppet och i kluster i innovationssystemet.

Magnus Lundin påpekar att det svenska innovationsstödssystemet har varit bra på att hjälpa nya företag, bra på startups och att få storbolag att samarbeta med forskare. Däremot måste vi bli bättre på att engagera företag tidigare, längre ner i värdekedjan.

– Fler SME-bolag som idag är underleverantörer på specifikation kommer i högre grad behöva ha egna produkter med större kunskapsinnehåll och mer digitalisering för att bli ännu bättre underleverantörer eller ta sig längre upp i värdekedjan. Här kan science parks och inkubatorer tillhandahålla ett smörgåsbord av innovationer och idéer – samtidigt som startup-företagen når värdefulla kundnätverk.

I Linköping finns Science Park Mjärdevi. När parken invigdes 1984 av dåvarande statsminister Olof Palme fanns här sex bolag, varav ett par fortfarande är kvar. Idag är de 330 stycken med 6 000 anställda av 40 nationaliteter. Här finns två yrkeshögskolor med 500 elever. Granne med parken ligger Linköpings universitets campus Valla med 20 000 studenter och 2000 internationella akademiker.

Parken har tre profilområden: uppkopplade produkter och system, visualisering, simulering och bildanalys samt aktiv fordonssäkerhet och säkerhetssystem. Här finns dessutom företag inom många andra områden som exempelvis cleantech, life science, logistik, affärssystem, friskvård, företagstjänster, service och konsultverksamhet.

– Man kan säga att grundkompetensen i parken är mjukvaruutveckling, men vi är också duktiga på utveckling av hårdvara och inbyggda system, säger Lena Miranda som är vd på Science Park Mjärdevi.

Bland de 330 företagen finns etablerade bolag som Ericsson, teknikkonsulten Combitech och Sectra, som utvecklar och säljer produkter och tjänster inom medicinsk IT och säker kommunikation. Tillkomsten av nya snabbväxande högteknologiska bolag möjliggörs till stor del av parkens kronjuvel, inkubatorn Lead, berättar Lena Miranda. Lead har utsetts till Sveriges bästa inkubator och ägs av Linköpings universitet och medfinansieras av Linköpings respektive Norrköpings kommun.

Bland de 330 företagen finns etablerade bolag som Ericsson, teknikkonsulten Combitech och Sectra, som utvecklar och säljer produkter och tjänster inom medicinsk IT och säker kommunikaton. Tillkomsten av nya snabbväxande högteknologiska bolag möjliggörs till stor del av parkens kronjuvel, inkubatorn Lead, berättar Lena Miranda. Lead har utsetts till Sveriges bästa inkubator och ägs av Linköpings universitet och medfinansieras av Linköpings respektive Norrköpings kommun.

Erfarenhet är en del av framgångsreceptet.

– Lead har knutit till sig affärsutvecklare med breda kontaktnät med finansiärer och innovationsaktörer som själva har gjort såväl internationaliserings- som tillväxtresor. Tillsammans har de utvecklat en väldigt stark kärnprocess kring hur de ska stötta företagen på bästa sätt och de är väldigt duktiga på att hålla sig till den, vilket skapar framgång.

Företag stannar tre år i inkubatorn men de flesta väljer att bli kvar i parken även efter inkubatorstidens slut för dess närhet till universitetets forskning och talanger men densiteten av kompetens på området bidrar också till attraktionskraften.

– I lunchkön här kan du lätt avhandla tre olika möten för att alla människor är där. Det får du inte nere på stan, konstaterar Lena Miranda.

42 av de 330 bolaget på Science Park Mjärdevi är utlandsägda, som Arris (USA), Infor (USA), Actia (Frankrike) och Nira Dynamics (Tyskland). Lena Miranda och hennes kollegor jobbar aktivt med att förstärka den internationella kopplingen. Dels genom att arrangera aktiviteter på engelska, dels genom att utmana och inspirera företagen att tänka internationellt från start. Nästa år går de också över till engelska som koncernspråk.

– På samma sätt som bolag flyttar utomlands så välkomnar jag kapital som växer och skapar arbetstillfällen i Sverige. Det är förstås trist om svenska bolag köps upp för tidigt och lämnar landet, men kan man få dem att etablera sig här och skapa fler arbetstillfällen ser jag bara positivt på utländskt ägande. Det gör att vi på ett mycket tydligt sätt blir en del av den globala marknaden. Det ger oss också bättre förståelse för vilken konkurrenssituation som råder och vad vi behöver jobba med för att bli mer konkurrenskraftiga ur ett svenskt perspektiv.

Lena Miranda tillskriver Linköpings universitet en stor del av framgången med att locka till sig utländska företag.

– Spjutspetsforskningen på Linköpings universitet är en stor del av anledningen till att företagen kommer hit. Sedan har vi byggt upp en bra process för kommersialisering och innovation i regionen där Linköpings universitets holdingbolag, Lead och våra science park-miljöer i Linköping och Norrköping är nyckelaktörer i innovationssystemet. Vi har också ett ekosystem av aktörer på regionalt plan som jobbar väldigt bra och nära ihop. Det är våra USP:ar och har lett till att bolag som har köpt företag här, valt att etablera sig här och växa på plats.

Dessutom är tillgången på talanger till fördel för de företag som verkar i Science Park Mjärdevi. Här är det inte svårt att få tag på rätt kompetens.

– Jag tror att Linköpings universitet är exceptionellt duktigt på att leverera bra ingenjörer, vi har god tillgång på talanger här. Jag blir ibland lite förvånad när jag hör bolag som Spotify och Klarna klaga över hur dyrt det är i Stockholm och att det varken finns bostäder eller rätt kompetens. Varför öppnar de inte utvecklingskontor här där vi både har bostäder och bra tillgång på kompetens till en lägre kostnad, vilket borde stärka konkurrenskraften? De är välkomna hit!