4 min lästid : 03 maj 2023

Krigsplacering — en allt viktigare näringslivsfråga

I takt med att det svenska försvaret växlar upp ökar frågorna om hur landets näringsliv ska agera för att samverka i en modern beredskap – och för att upprätthålla sin egen verksamhet i ett skärpt läge. — Det blir fler och fler frågor från medlemsföretagen, säger Teknikföretagens jurist Henrik Stålspets, med egen bakgrund inom Försvarsmakten.

Ingen har missat nyhetsflödet om behoven i det svenska militära och civila försvaret. Magasin t: har tidigare rapporterat om det näringslivsråd som tillsatts under den nya ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, och som nu haft sitt första möte.

 

Mycket är oklart, men en sak är tydlig – när Sverige rustar upp den här gången kommer ett fungerande näringsliv att vara avgörande. De stora beredskapslager vi hade förr är avskaffade.

 

Det blir också tydlig att vi kommer att få bekanta oss med ett mindre vanligt begrepp – ordet ”ianspråkta”. Det är nämligen så det heter när företag ”tingar” anställda man inte vill att Försvarsmakten ska göra anspråk på. Det kan vara en viktig medarbetare som är med i Hemvärnet, som är reservofficerare eller ingår i den växande skaran värnpliktiga som företaget vill behålla. Då kommer företagets betydelse för samhället att spela in, förklarar Henrik Stålspets, som är arbetsrättsjurist hos Teknikföretagen efter att ha varit förhandlingschef inom Försvarsmakten.

— Behovet av att kunna fortsätta sin verksamhet kommer inte att vila på kommersiella grunder utan enbart definieras ur ett totalförsvarsperspektiv.

 

Många frågor är fortsatt otydliga

 

Men vilka verksamheter och företag som ska anses vara särskilt viktiga är idag oklart, framgår av en ny sammanfattning som Svenskt Näringsliv tagit fram i samband med den pågående utvecklingen.

 

En ökad tydlighet är nödvändig för att underlätta för företag och myndigheter, särskilt som privata företag inte har några skyldigheter i att krigsorganisera sig och ianspråkta personal, påpekar Svenskt Näringsliv.

 

Också Teknikföretagens Henrik Stålspets förstår att det kan vara svårt för vissa företag att veta vilken roll man har.

Henrik Stålspets. Foto: Viktor Fremling.
Henrik Stålspets. Foto: Viktor Fremling.

— Det händer mycket på kort tid utan tydliga förutsättningar och då uppstår oklarheter. Det blir fler och fler frågor från medlemsföretagen och det är viktigt att någon tydliggör vad de ska ta höjd för.

 

— Man kanske tillverkar tre produkter, men där bara en anses särskilt viktig. Jag förutsätter att det blir tydligare framöver.

 

Myndigheter kan ”peka ut”

 

En fråga som lyftes i samband med det första mötet i näringslivsrådet är den om att se över sina försörjningskedjor och personalbehov i kris.

 

Också Plikt- och prövningsverket, som ansvarar för krigsplacering i Försvarsmakten och för register över alla som är ianspråktagna av övriga totalförsvaret, märker en ökad tillströmning av frågor från företag som vill säkerställa tillgången till sina medarbetare och orientera sig i det skärpta säkerhetsläget.

 

Förutom den fullskaliga invasionen av Ukraina och krig spelar pandemi och energikris in, enligt enhetschefen Mathias Johansson.

 

 — Behovet av ett nationellt totalförsvar har blivit tydligt. Det kommer sannolikt att hända mycket på det här området eftersom fler och fler företag och totalförsvarsaktörer börjar arbeta med frågorna mera aktivt.

 

När Plikt- och prövningsverket har kontakt med företag som vill ianspråkta individer hänvisar man till den så kallade sektorsansvariga myndighet som har ansvar för den aktuella branschen i Sveriges civila beredskapssystem eller till den offentliga aktör som företaget har avtal med.

 

Till exempel, när det gäller transporter är den sektorsansvariga myndigheten Trafikverket, för energiförsörjning Energimyndigheten och för området hälsa, vård och omsorg är Socialstyrelsen ansvarig.

Mathias Johansson. Foto: Plikt- och prövningsverket.
Mathias Johansson. Foto: Plikt- och prövningsverket.

— Det är de som har helhetsbild och kunskap och därmed kan identifiera aktörer som är viktiga för totalförsvaret och därför behöver kunna ianspråkta personal, förklarar Mathias Johansson. Vi ska föra register över var en individ är ianspråktagen inom totalförsvaret. Det är alltså hos oss ”facit” ska finnas, förklarar han.

 

Om två aktörer, till exempel Hemvärnet och ett försvarsnära företag, båda vill ha en nyckelperson så är det upp till aktörerna att komma överens om var personen gör störst nytta för totalförsvaret, enligt Mathias Johansson.

 

Se över verksamheten

 

Frågan om nyckelpersoner handlar också om känsliga uppgifter som inte får komma på avvägar. Det är inte så lätt för företagen att vara supertydliga och basunera ut sina behov, förklarar Teknikföretagens Henrik Stålspets, som ändå kommer med några konkreta råd i väntan på eventuellt tydligare riktlinjer.

— Man kan göra en kontinuitetsplanering och analys av personalförutsättningarna om det blir svåra omständigheter. Har man dessutom en nära koppling till totalförsvaret kan det vara läge att ta en dialog med Plikt- och prövningsverket för att få veta om ens personal redan är krigsplacerad, och man kan göra en lista över anställda man själv vill disponera över.

 

Henrik Stålspets vill tona ner dramatiken i utvecklingen, men säger att ”det finns delar man måste skaka liv i”.

 

— Samhället kommer att omdanas och det kommer att vara föränderligt. Att se över verksamheten kan aldrig vara en dålig idé.

Publicerad 03 maj 2023

Text:

Johan Wangström

Foto:

Shutterstock