Medarbetarskap trumfar ledarskap - men svårt att få till

Stefan Tengblad är professor i företagsekonomi vid institutionen för handel och företagande på Högskolan i Skövde. Han har forskat om medarbetarskap i drygt 15 år.

Startskottet blev omorganisationerna på 1990-talet. På många arbetsplatser skulle grupper jobba mer självständigt, arbetsledare rationaliserades bort och personalansvariga chefer tillsattes. Under en studie träffade Stefan Tengblad en chef med ansvar för över 200 personer.

– Ett omöjligt uppdrag. Många chefer visste inte hur de skulle jobba med kompetensutveckling och överlät det till medarbetarna. Vi ville veta hur de hanterade det ansvaret.

Från fackförbunden var synen på det nya forskningstemat delad. Medan TCO ställde sig positivt var det andra tongångar från LO. Några förbund befarade att förhållandet mellan fack och individ skulle försvagas om banden stärktes mellan företag och anställd.

– Vi la aldrig någon ideologisk innebörd i forskningen. Medarbetarskap var ett obeforskat område som jag såg en möjlighet att studera och det har jag inte ångrat, säger Stefan Tengblad.

Han och kollegerna har studerat arbetsplatser inom ett 20-tal sektorer, allt från asfaltstillverkning till kommunal omsorg och teknisk utveckling på Volvo.

Inom process- och verkstadsindustrin kan medarbetarskap handla om att arbetsgrupper får stort inflytande över hur uppgifterna läggs upp medan chefens roll främst blir att stötta.
Hur påverkar det cheferna?

– Det kräver ett annat tankesätt. Man måste våga släppa kontrollen och inte känna sig hotad om medarbetare tar initiativ, det viktiga är vad som gagnar verksamheten.

I självgående grupper är informella ledare viktiga. En smart chef släpper på tyglarna och låter dem bli medledare.

– Bara för att man är chef kanske man inte är den bästa säljaren eller teknikern. Då måste man identifiera stjärnorna på yrket, låta dem koordinera arbetet och lära upp nyanställda, säger Stefan Tengblad.

Han tycker inte att ledarskap är oviktigt, men vill rikta ljuset från cheferna till medarbetarna. Det är de som får flest bra idéer och som också står för jobbet när idéerna ska genomföras.

Stefan Tengblad tror inte att man kan ersätta ledarskap med medarbetarskap fullt ut. Även i framtiden behövs chefer, men poängen är inte att de ska styra och ställa.

– I komplexa verksamheter är medarbetarskap en förutsättning för att ledarskapet ska fungera. Det är ungefär som ett fotbollslag. Spelarna kan vara träningsvilliga och duktiga, men kan ändå behöva någon som står lite utanför och har koll på hur spelet ska gå till.

Vilken roll spelar då medarbetarskap för ett företags framgång? Det är svårt att mäta den ekonomiska betydelsen. Många olika omständigheter spelar in, som ägarnas kapital eller företagets marknadsposition.

Enligt Stefan Tengblad visar ganska många studier på ett samband mellan framgång och medarbetarskap. Samtidigt finns det några som inte pekar på en koppling. Han vill vända på frågan.

– Finns det företag med lågt engagemang och ett väldigt bra resultat? I princip alla framgångsrika verksamheter har anställda som tror på sitt företag och är engagerade. Det är ett slags bevis för att du inte kan lyckas utan ett bra medarbetarskap.

– Det är inte bara medarbetarskap som påverkar lönsamheten, men det är en viktig faktor. Och ett framgångsrikt företag kan bli ännu bättre om personalen är engagerad, tillägger han.

Kan ett gott medarbetarskap bli ett verktyg i kampen om kompetensen?

– Det tror jag. Andra blir intresserade när de ser människor som har ett arbete där de växer och utvecklas. Enkätundersökningar bland unga visar att utvecklingsmöjligheterna är viktiga för val av arbetsgivare eller yrke. Finns ett medarbetarskap som tillåter utrymme att ta initiativ så utvecklas du mer.

Men det räcker inte att attrahera rätt människor. En viktig aspekt av medarbetarskapet är att slussa in nyanställda, se till att de får ta ansvar och trivs.

– I vissa företag kanske man räknas först efter ett antal år på jobbet eller om man hör till en viss yrkesgrupp. Bra organisationer behöver värdesätta mångfald och vara inkluderande.

Stefan Tengblad har ingen patentlösning för hur man åstadkommer ett utvecklat medarbetarskap. I hans rapport Medarbetarskap på 60 minuter finns det så kallade medarbetarskapshjulet att utgå ifrån. Modellen tar avstamp i att dialog och öppenhet leder till starkare gemenskap och mer ansvar och engagemang för en gemensam uppgift.

– Man får börja prata och dialogen får föda vad man vill förändra. Vad har vi för uppdrag? Hur kan vi klara det på ett bättre sätt? Det är bra att skapa gemensamma målbilder så att man inte går ifrån jobbet arg och missnöjd över hur dagen blev.

Men ett sådant hjul snurrar inte av sig själv. Det största ansvaret för framgång ligger på medarbetarna, som måste ha viljan att putta hjulet framåt med gemensamma krafter. Chefen kan skapa förutsättningar och vara hur engagerad som helst, men det räcker inte alltid.

– Mycket hänger på hur medarbetarnas situation ser ut och hur viktigt jobbet är för dem. Har man jobbat på ett visst sätt i 30 år kan det vara svårt att ändra, alla vill inte det.

Medarbetarskap låter svårt att få till i praktiken?

– Många företag ligger långt ifrån sin potential. Bäst förutsättningar har de som lyckas få in teamwork som något naturligt.

Stefan Tengblad tycker att Sverige ligger väl framme. Vi är inte nödvändigtvis mer engagerade eller kundorienterade, men vi sticker ut organisatoriskt. Arvet från 1990-talet, de chefsglesa arbetsplatserna, är typiskt svenskt och gör att medarbetarna får ta ansvar i högre grad och att chefsrollen är betydligt mindre direktstyrande.

Under åren har svenskt medarbetarskap förändrats. I början förknippades ordet med självstyrande grupper. I takt med att arbetsplatserna utvecklats har det blivit allt mer fokus på samarbete och kommunikation mellan chefer och medarbetare.
Samtidigt har kraven på medarbetarna förändrats. Personliga kvalifikationer, vem man är och hur man beter sig, kan ibland bli viktigare än yrkeskompetensen.

– Tidigare skulle chefen vara hjärnan och medarbetaren musklerna. Nu är uppgifterna mer diffusa och svåra. Det kräver att man kan lyssna, samarbeta och lära sig nytt. Inställningen blir viktigare.

Hur påverkar det arbetsplatserna?

– Svår fråga. För många blir det mer intressanta arbetsuppgifter, men det kan nog också upplevas som stressigt, att kraven ökar och man inte hinner med. Men det finns nog ingen väg tillbaka.

Företagen och allmänheten har fortfarande störst fokus på ledarskap, men medarbetarskap vinner mark enligt Stefan Tengblad. Han tror att många arbetsgivare förväntar sig medarbetarskap även om de inte använder begreppet.

– I platsannonser står det ofta att man söker någon som är initiativrik, socialt kompetent och ansvarstagande oavsett vilken yrkesroll det gäller.

Han tror att rollerna på arbetsplatsen mer och mer glider ihop till ett gruppledarskap i framtiden.

– En enskild chef klarar inte att vara hjärnan i en komplex organisation på egen hand, hjärnfunktionen måste skötas av många i ett samspel.