Tydlig tillväxtstrategi ger skjuts ut i världen
En hiss är ett redskap för transport i höjdled. Men inte bara. Aritco i Järfälla tillverkar plattformshissar med cool design som gör hem över hela världen bekväma och snygga.
Entrén till Aritcos huvudkontor påminner om en exklusiv hotellobby med soffgrupper, massivt ljusinsläpp, en porlande fontän – och hissar med läckra detaljer.
Företaget satsar stort på privatkunder som vill lyfta sitt hem med en plattformshiss. Ett sätt är att exponera hissarna i inspirerande miljöer som den här.
– Vi har bland annat ett show room i ett trendigt kvarter i Shanghai. Folk som aldrig funderat på att köpa hiss tänker wow, en sån ska jag ha! Vi vill skapa en känsla av att det här är coolt, snarare än att det är en attiralj som jag måste ha för att den lyfter mig till andra våningen, säger vd Martin Idbrant.
Vi backar till 1990-talet. Då blev plattformshissar allt vanligare i Storbritannien och Skandinavien tack vare stränga föreskrifter om tillgänglighet i publika byggnader. Aritco var en av ett fåtal leverantörer i världen.
– Vi erbjöd en relativt unik lösning som var mindre komplex än en vanlig hiss, men med samma funktionalitet. Senare har vi hittat andra applikationsområden och expanderat steg för steg.
I dag går 94 procent av Aritcos hissar på export till ett 40-tal länder där cirka 170 hissinstallatörer marknadsför och säljer in produkten till slutkunden.
I början handlade exportresan om att hitta installatörerna via mässor och nätverk. I dag ligger fokus på att skapa efterfrågan hos slutkunden.
– Vi har satsat mycket på design för att passa in i exklusiva hem. Vi har en stor marknad i Europa, en gigantisk i Asien och en relativt stor i Mellanöstern, säger Martin Idbrant.
Den publika marknaden dominerar ännu, men hemmamarknaden växer snabbare. Här kommer plattformshissens fördelar till sin rätt. De är små, gör liten åverkan på byggnaden, är enkla att bygga och serva. Och begränsningen, lägre hastighet och en lyfthöjd på max 18 meter, är inget hinder för en familj som åker upp och ned högst 20 gånger per dag i en villa.
Inom några år är hemmamarknaden störst spår Martin Idbrant.
– Om vi inte ser en acceleration av lokala tillgänglighetsregler. Det är nästa möjliga boom. Om Kina bestämmer att skolor ska ha hiss och även tillämpar det retroaktivt, då exploderar marknaden.
Vilka är de viktigaste faktorerna bakom Aritcos exportframgång?
– En bra produkt, en tydlig strategi om att vilja växa internationellt och att vi har ett supportnätverk med förståelse för global business och både teknisk och språklig kompetens som krävs för att hantera den.
Aritco använder sig kontinuerligt av tjänster från statligt exportfrämjande, till exempel för att anställa personal i Malaysia där företaget har en säljare men inget eget bolag.
– Det är en otroligt dyr administrativ affär att sätta upp ett bolag för att ge lön åt en person. Vi har samma set up i Mellanöstern.
I andra fall har kontakterna handlat om marknadsundersökningar och hjälp att knyta de första kontakterna inför etableringen i ett nytt land.
Saknar du något i exportfrämjarsystemet?
– När man ska starta bolag utomlands är den lokala administrationen otroligt tungrodd. I Thailand tog det nästan ett år att få vårt bolag på plats. Så där kan man tänka sig att det finns ett värde i att ha kompetens lokalt, som gör resan mycket enklare.
Förutom att det är krångligt att starta bolag ser Martin Idbrant bara en annan sak som försvårar exportresan: att den svenska kronan fluktuerar mot världsvalutorna.
– Nästan allt material vi köper till produktionen är direkt eller indirekt knutet till US-dollar eller euro. Om det är för stora avvikelser ökar våra kostnader, men inte intäkterna. En enkel lösning är att fakturera i euro och dollar, men det medför andra komplikationer.
Vad vill du se för lösning?
– En valuta knuten till euron hade gjort livet mycket lättare för mig som vd på ett svenskt företag. Det är något som politiker kan styra och påverka. Annars ser jag egentligen inget som hindrar eller försvårar för oss ur ett politiskt perspektiv.
Text
Minna UlinFoto
Erik Thor