De humanoida AI-robotarna – nästa industri­revolution?
Allt fler teknikföretag i världen börjar titta på att investera i så kallade humanoida AI-robotar i sin produktion, där kanske Tesla är det företag som kommit längst. Men vad är det då egentligen som skiljer en humanoid AI-robot från en vanlig industrirobot. Och var befinner sig svensk industri när det kommer till ”intelligenta människorobotar”? Magasin t: har talat med Teknikföretagens Policystrateg Gustav Wiel-Berggren
-Att företag byggt robotar som ser ut som människor är inget nytt. Vad som däremot är nytt är att det nu finns AI-modeller som ger dessa robotar övermänskliga kunskaper såväl som förmågan att navigera i det fysiska rummet. Det låter som science fiction, men i det här fallet ligger nog framtiden närmare än många är medvetna om.
Vad är den stora skillnaden jämfört med dagens industrirobotar?
-Den stora skillnaden är artificiell intelligens och så kallade seende språkmodeller (Vision Language Models). Man kan säga att dessa AI-modeller tillför roboten en hjärna som gör att den kan ”tänka” själv. En traditionell robot programmeras i exakt vad den ska göra, medan AI-roboten kan förstå en muntlig instruktion och lösa uppgiften baserat på det den ser i sin omgivning. Det gäller förstås inte bara humanoida robotar – det gäller även stationära industrirobotar, robotar med fyra ben eller robotar med hjul.
Hur kommer den nya generationens humanoida AI-robotar att förändra industrin?
-Det är viktigt att komma ihåg att detta ligger några år in i framtiden, samtidigt som det är tydligt att det nu läggs väldigt stora summor både i USA och Kina på att få in dessa robotar på verkstadsgolven. Till en början kan man tänka sig att det kommer handla om att robotarna tar över uppgifter som är farliga eller repetitiva. På lite längre sikt får vi nog förlika oss med tanken på att humanoida robotar kan komma att finnas lite varstans i samhället.
Hur långt har man kommit i utvecklingen och används de här robotarna i dag?
-Redan idag testas humanoida robotar framgångsrikt i produktionen hos BMW såväl som i flera logistikcenter. Elon Musk menar att Teslas humanoida robot Optimus kommer att bli deras enskild största produkt i framtiden och den är planerad att integreras i produktionen under 2025. Även norska 1X Technologies räknar med att sälja sin humanoida robot för hemmet under nästa år. Stora tillverkare på området är amerikanska Figure och Tesla, men även kinesiska Unitree ligger väldigt långt fram.
Var står Sverige när det kommer till utveckling och användning av humanoida AI-robotar?
-Mig veterligen finns de mest avancerade humanoida robotarna idag i ett fåtal företag i USA och Kina där de fortfarande används i ett teststadie. Men AI är inte avgränsat till de robotar som kommer i en humanoid form. Ta till exempel forskare vid robotlabbet vid Örebro Universitet som med hjälp av datorseende och AI-modeller gör robotarmar medvetna om sin omgivning. När i tid som den här typen av lösningar kan bli aktuell för svenska produktionsmiljöer är svårt att förutspå. Det handlar också om hur EU:s AI-lagstiftning kommer att påverka implementeringen av tekniken.
Vad innebär EU:s AI akt/lagstiftning när det kommer till teknikutveckling på det här området?
-EU och USA har lite olika synsätt på det här med AI och ny teknik. Medan vi tenderar att lagstifta först är de amerikanska bolagen friare att testa först, och om något går snett hamnar kanske frågan i domstol. Samtidigt som det förstås är rimligt att humanoida robotar måste vara säkra och inte utgöra en risk för människor så är frågan om vårt näringsliv har råd att vara utan den senaste tekniken. Vi ser redan nu att lagstiftningar som DMA (Digital Markets Act) och GDPR har fått konsekvenser genom att några av världens största techbolag skjuter upp sina lanseringar av sina AI-tjänster inom EU. Med ytterligare skärpt lagstiftning inom AI-området är risken stor att utvecklare i Europa hamnar långt efter, och frågan är om vi kommer se något stark utveckling av AI-tjänster i EU om lagstiftningen inte först ses över.
Text
Linda von Essen-Sylvén