Den kreativa hjärnan

Kreativitet på jobbet handlar inte om en mys-pysig miljö, kortare arbetstid, eller schemaläggning av en kreativ dag då och då.

– Verklig kreativitet kräver hårt arbete, hög kompetens, och meningsfulla och utmanande arbetsuppgifter som ger inre belöningar. Vi behöver ständiga utmaningar som får oss att utvecklas och växa.

Fredrik Ullén kombinerar två yrkesroller som kräver både hög kompetens och kreativitet. I den ena rollen är han en kritikerrosad konsertpianist, i den andra professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och en av våra mest ansedda hjärnforskare. I definitionen av kreativitet betonar han mening och användbarhet.

– Det kreativa är originellt och nyskapande, samtidigt som det är meningsfullt och användbart.

Den definitionen menar han håller för alla former av kreativitet, vare sig man arbetar med teknik eller konst eller naturvetenskaplig forskning.

Kopior av gamla beprövade idéer kvalar alltså inte in, hur bra de än är. Inte heller kan man räkna originella men helt bisarra och ogenomförbara idéer som kreativa.

– Just kvalitetsbedömningen kan förstås bli lite mer problematisk i praktiken. Även om briljanta idéer ofta får erkännande snabbt, kan det i vissa fall vara svårt att veta vad som håller innan tiden haft sin gång.

– Det förekommer att idéer som visar sig strålande i det långa loppet från början döms ut som bisarra och ogenomförbara. Omvänt, och kanske minst lika vanligt, vet vi alla hur fenomen som hyllas som fantastiskt kreativa under en kort period kan visa sig helt oviktiga efter ett par år.

Fredrik Ullén betonar att kreativitet inte är något som uppstår av sig självt, att det inte kommer gratis.

– Det är tydligt att kreativitet inom ett fält, liksom prestationer över huvud taget, mycket beror på hur mycket tid och engagemang vi lägger ned. Motivation är alltså viktigt och inte minst har det stor betydelse att vi upplever själva aktiviteten som motiverande och belönande i sig.

I det sammanhanget har han och hans forskargrupp vid Karolinska institutet intresserat sig för det psykologiska tillstånd som kallas "flow". Det är när vi upplever total koncentration på en utmanande uppgift, vi tappar uppfattningen om tid och rum, absorberas totalt av det vi håller på med. Det är ett slags lyckorus som man aldrig kan uppleva halvslumrandes i en TV-soffa.

– Det verkar som att hur mycket flow vi upplever är en viktig motivationsfaktor för engagemang och kreativitet. Några nycklar för att uppleva mer flow är att det finns en balans mellan hur svåra uppgifter vi håller på med och vår egen förmåga - och att vi har tydliga mål och en tydlig återkoppling på hur bra det går.

Här går det alltså att identifiera två viktiga uppgifter för en chef som vill främja kreativa medarbetare. För det första att säkerställa att medarbetarna har tydliga mål som är utmanande men realistiska. För det andra att kontinuerligt ge återkoppling på medarbetarnas prestationer.

Inre belöningar är viktiga men inte tillräckliga för att främja kreativitet, menar Fredrik Ullén.

– Disciplin, goda vanor och externa belöningar har också betydelse. Naturligtvis stimulerar det människor om deras engagemang gör att de till exempel tjänar mer pengar, blir mer kompetenta och får ökat anseende. Konstigt vore väl annars.

– Min poäng är snarare att det är viktigt för ett långsiktigt engagemang och kreativitet att det vi gör också är stimulerande i sig. Om vi innerst inne tycker att det vi gör är urtråkigt och bara drivs av yttre belöningar och tvång blir det svårt att nå en hög kreativ nivå.

– En lycklig kombination av inre och yttre motivation kan däremot bli oerhört kraftfull.

Fredrik Ullén menar att kreativitet ibland diskuteras på ett flummigt sätt.

– Framför allt är det trist när kreativitet diskuteras på ett väldigt okritiskt sätt och det antyds att nyskapande skulle stå i någon slags motsatsställning till kompetens och ansträngning. Sådant prat har ingenting med verkligheten att göra.

Han återkommer ofta till att kreativitet förutsätter både gedigen kunskap och hårt arbete.

– Verklig kreativitet har hög kompetens som en självklar grundförutsättning. Om man ska kunna föra ett fält framåt måste man först behärska det som andra gjort.

Kompetens förutsätter i sin tur många år av intensiv träning och engagemang.

– Inre motivation och arbetsglädje är avgörande för detta, men det behövs också disciplin och långsiktighet.

– Man kan inte ha intensiva flowupplevelser hela tiden. Om man väntar på att känna sig fantastiskt inspirerad för att öva är risken stor att man inte får mycket gjort, och då får man till slut också sämre förutsättningar för att hamna i flow, eftersom flow uppkommer just när vi har nog kompetens att ta oss an utmaningar.

Fredrik Ullén började spela piano redan i femårsåldern och musiken har sedan dess varit ett stort intresse. En del av den forskning han leder handlar just om musikens betydelse för den mänskliga hjärnans utveckling.

Han tror inte på den så kallade Mozarteffekten, alltså att vissa mentala förmågor tillfälligt skulle öka efter att man lyssnat på Mozart.

Det finns inga vetenskapliga belägg för detta och det har heller aldrig funnits någon rimlig förklaring till varför just Mozarts musik skulle ha en sådan effekt.

Däremot finns det flera studier som visar på statistiska samband mellan aktivt musikaliskt engagemang under längre tidsperioder och bättre prestationer i andra ämnen. Det är ofta svårt att reda ut orsakssambanden bakom sådana fynd.

– Men det finns data som tyder på att aktivt musicerande hos barn kan orsaka en viss höjning av deras intellektuella förmåga. Den här typen av samband är mycket spännande att utforska vidare och det ingår i vår pågående forskning vid Karolinska institutet.

– När det gäller träningseffekter på hjärnan mer allmänt så har vi och andra funnit att aktivt musicerande gör att vissa delar av hjärnan så att säga "växer till sig" och blir mer välutvecklade. Man ser de här effekterna i ganska många delar av hjärnan, till exempel motoriska områden och hörselområden.

Fredrik Ullén refererar också till forskarkollegan vid Karolinska institutet, den fiolspelande professorn Töres Teorell, som visat på sambandet mellan aktivt musicerande, välbefinnande och hälsa.

Det finns också forskning som belägger ett statistiskt samband mellan psykisk sjukdom och kreativitet.

– Till exempel har man sett att adopterade barn vars biologiska föräldrar har en schizofrenidiagnos tenderar att ha ett starkt engagemang i kreativa aktiviteter.

Mycket omfattande studier kring detta har nyligen gjorts av en annan forskargrupp på Karolinska institutet, som en del av doktoranden Simon Kyagas avhandling.

– De har funnit överväldigande belägg för att kreativa yrkesval är vanligare bland släktingar till psykiskt sjuka.

– Den forskargrupp jag leder har tittat på tänkbara biologiska förklaringar till dessa samband och då sett att vissa system i hjärnan som använder signalsubstansen dopamin skiljer sig åt mellan mer eller mindre kreativa friska personer. Dessa system är inblandade i schizofreni.

Förmodligen finns det flera förklaringar till sådana fynd.

– När det gäller kopplingar till bipolär sjukdom verkar det tydligt att positiva faser av sjukdomen – när personen är inne i ett hypomant tillstånd – är positiva för kreativitet.

Då kan man uppleva stor energi, självförtroende och arbetslust.

– Vad gäller samband med schizofreni är det tänkbart att förmågan att göra mer ovanliga associationer i sitt tänkande är en pusselbit.

En nonkonformistisk och självständig personlighet som inte anpassar sig till flocken kan vara en annan gemensam nämnare mellan psykisk sjukdom och kreativitet.

– En sak att komma ihåg är dock att akut, allvarlig psykisk sjukdom naturligtvis inte är bra för kreativitet. I en sådan situation är det tvärtom svårt att ens sköta ett vanligt vardagsliv.

– Det här handlar förmodligen snarare om att vissa riskfaktorer för psykisk sjukdom – vissa gener till exempel – kan vara gynnsamma för kreativitet om personen inte blir allvarligt sjuk utan förblir psykiskt välfungerande.

Den som studerar teknikhistoria kan konstatera att många banbrytande insatser gjorts av personer som i dagens samhälle inte skulle karaktäriseras som "vanliga" eller "normala". Många skulle tvärtom stämplas som flummare eller drömmare, någon skulle kanske misstänkas ha ADHD, någon vara lite småkriminell.

– Precis, säger Fredrik Ullén. Skapande människor simmar inte medströms.

– En reflektion är att vi i Sverige har en stark tradition av att ta hand om och lägga mycket extraresurser på de som har olika svårigheter och problem, till exempel i skolan. Min uppfattning är att vi kan bli betydligt bättre på att också stötta kreativa begåvningar. Inte minst vår teknikhistoria visar vilka fantastiska positiva effekter för hela samhället några få människors kreativitet och driftighet kan få när det vill sig väl.

Fredrik Ullén tror att detta handlar både om resurser och om inställning:

– Den som har svårt för ett ämne kan självfallet behöva extra stöd och möjlighet att studera i sin egen takt. Men på samma sätt borde vi hjälpa de specialbegåvningar som kan gå mycket snabbare fram än genomsnittet, så att även de får utvecklas optimalt. Det är bra för individen och det är bra för samhället, som behöver spetskompetens.

– Flow, motivation och arbetsglädje kommer ju just när människor får lagom svåra utmaningar och inte ständigt blir under- eller överstimulerade.