Ett fulländat fokus

Du behöver inte resa till fjärran länder för att hitta magin och skönheten i naturen. Den finns där du är, precis framför dina ögon, bara du väljer att se den. När Serkan Günes vann ett av världens mest prestigefulla pris för unga naturfotografer, så hade han tagit de flesta av bilderna i Stockholms förorter.

Han föddes i Turkiet och växte upp i Istanbul. Till Sverige kom han som 20-åring år 2000, med planen att han skulle försörja sig som musiker. Att spela gitarr var hans passion sedan barnsben. Som tonåring övade han ofta mer än åtta timmar per dag, fast besluten att lära sig behärska sitt instrument till fulländning.


Men att försörja sig som musiker visade sig omöjligt. Musiken i sig var inte problemet, utan att han tvingades spela på krogar och pubar, i stökiga miljöer dit publiken inte kom för att lyssna på musik utan för att äta och dricka och roa sig.


– Det är verkligen inget fel med att roa sig. Men det är inte en stimulerande miljö för en person med konstnärliga ambitioner som vill skapa någonting.

 

Räddningen uppenbarade sig på hans 22-årsdag, när han fick en kamera i present.


– Jag insåg direkt att jag hittat min uppgift i livet. Jag vill skapa. Hade jag fått en penna i present så hade jag kanske blivit författare. Nu fick jag en kamera att skapa med, så nu blev jag fotograf.

 

Ekonomin tillät inte några resor för att hitta exotiska fotomiljöer i Sydamerikas regnskogar eller på Afrikas savanner. Det fick bli ett månadskort på Storstockholms Lokaltrafik.

 

Och tur var kanske det.


– Jag växte upp i Istanbul, en myllrande jättestad i jämförelse med Stockholm. Kanske är det lättare för mig som ny i Sverige att se allt det underbara här. Naturen, årstidernas växlingar och det fantastiska nordiska ljuset.

Det hjälper inte att vara en skicklig konstnär om man inte kan hantera sina verktyg på absolut bästa sätt.

Han gick in för att lära sig sin kamera med samma frenesi som han tidigare lagt ner på att lära sig sin gitarr.


– Det är enormt viktigt att behärska sina redskap till fulländning, säger han. Man får inte fuska på den punkten. Det hjälper inte att vara en skicklig konstnär om man inte kan hantera sina verktyg på absolut bästa sätt.


Det var av just det skälet som han tidigt gick över från småbildsformat till en mellanformatskamera från Hasselblad.


– Tänk dig själv om jag lägger ner flera timmar på att komponera en bild – och så brister den någonstans rent tekniskt. Min kamera måste kunna se allt det som det mänskliga ögat ser. I småbildsformatet försvinner en del av detaljerna.


En bild måste också kunna dras upp i jättestort format utan att skärpan går förlorad någonstans.


Att den konstnärliga kvaliteten och den tekniska kvaliteten går hand i hand är också viktigt eftersom han till stor del försörjer sig på att göra tavlor av sina bilder. De blir en viktig del av miljön i kontor, bostäder och offentliga miljöer.

Ordet "respekt" återkommer ständigt när Serkan Günes talar om fotografering:


Respekt för kamera och annan utrustning. Lär dig behärska tekniken till fulländning. Träna, träna och träna.

 

Respekt för det konstnärliga arbetet. Att skapa tar tid. Investera lika mycket i skapandet som du investerar i utrustningen.


Respekt för naturen. Människan är förgänglig, naturen är evig.


– När jag rör mig i naturen känner jag mig liten, men ändå hemma. Vi är bara gäster i naturen. Det är en fantastisk känsla att betrakta en klippa och inse att den funnits här i miljoner år, innan människan ens existerade.


Eller att betrakta en mäktig ek och veta att den stod här innan jag fanns och att den kommer att stå kvar här när jag är borta.

 

Till respekten för naturen hör att aldrig någonsin arrangera en bild. Naturen ska visas som den är.


– Ligger det en Coca-Cola-burk där jag vill fotografera så tar jag förstås bort den. Den har placerats där av en människa och hör inte hemma i naturen. Skulle det däremot hänga en gren i vägen för den bild jag vill ta, då får den hänga kvar. Jag flyttar på stativ och kamera istället.

När jag ser att en bild är möjlig, då kan jag lägga nästan hur mycket tid som helst på att fullborda den.

Serkan Günes vill visa naturen så tidlös som den är. Det är därför det nästan aldrig finns några människor på hans bilder.


– På människor kan man nästan alltid se i vilken tid de lever. Kläder, frisyrer … det är lätt att se.


Att Serkan Günes har sina rötter i musiken går att se i hans bilder. Musik består av toner som var och en för sig kan vara ganska intetsägande. De blir musik först när de sätts i ett visst mönster, i en viss ordning. Musik komponeras.


På samma sätt komponerar Serkan Günes sina bilder. En bra bild består av delar som kombineras på ett visst sätt så att resultatet blir någonting större än bara summan av delarna.


Exempel:


– En trädgren.
– En kråka.
– En fullmåne.


Tre saker som var och en för sig inte säger speciellt mycket.


Men när han flyttar kameran så att trädgrenen hamnar i förgrunden och fullmånen i bakgrunden, då börjar det närma sig en komposition. När så kråkan sätter sig på trädgrenen, då är Serkans komposition fullbordad och bilden tas.


– När jag ser att en bild är möjlig, då kan jag lägga nästan hur mycket tid som helst på att fullborda den. Jag väntar så länge som det krävs på att alla delar är där jag vill ha dem. Kanske behöver jag vänta på att himlen blir tillräckligt dramatisk. Eller på det rätta ljuset.


– Ofta hittar jag snabbt en plats där jag ser att jag kan få den bild jag söker, men alla förutsättningar finns inte där i just den stunden. Då väntar jag en timme eller två. Eller också kommer jag tillbaka – en annan dag eller en annan vecka eller en annan månad.

 

Serkan Günes är den enda svenska fotograf som belönats med det kanske mest prestigefyllda priset för unga naturfotografer, "Eric Hosking Award". Det är en utmärkelse som delas ut av BBC Wildlife Magazine och Naturhistoriska museet i London.


År 2010 fick han Naturvårdsverkets utmärkelse "Årets Naturfotograf 2009". I motiveringen heter det att han "besitter en mästares förmåga att fånga skönheten i vardagliga landskap".

Han hittar också sin egen skönhet där andra söker annan skönhet. Horder av fotografer vallfärdar till Runde på Norges västkust för att fotografera de vackra lunnefåglarna. En och annan fågel har hamnat i Serkans sökare också, men mest tid lägger han på att komponera bilder av vackra landskap, gärna i midnattssolens speciella ljus.


Hans första bok kom ut 2010 och heter Stockholm: Sjön, Skogen & Skärgården. Sverige och Stockholm är fortfarande hans hemmaplan, men han har också hunnit med ett antal fotoresor långt bort, till bland annat Svalbard och Tanzania.


– Jag reser för att uppleva annan natur än den jag har hemma. Upptäcka andra miljöer, annat ljus, andra färger.


Nästa bok kommer ut under hösten 2013 och har titeln I huvudet på fotograf Serkan Günes. Texterna skrivs av fotografen och skribenten Göran Segeholm.


– Boken vill slå ett slag för den typ av fotografering som Serkan Günes representerar,
säger Göran Segeholm. Det långsamma och eftertänksamma sättet att komponera bilder. I dag har tekniken – inte minst mobiltelefonernas bra kameror – gjort att det fotograferas mer än någonsin tidigare. Vem som helst kan ta bilder i stort sett när som helst. Och gör det också.


Det tycker Göran Segeholm är utmärkt.


– Men jag önskar att några fler skulle förstå att bilderna kan ge så fantastiskt mycket mer om man någon gång lägger lite mer tid på fotograferandet. Att inte bara fotografera medan man gör någonting annat. Utan faktiskt avsätta tid, tänka att "nu ska jag gå ut och fotografera".

Publicerad juni 2013

Text

Anders Lugn

Foto

Erik Thor