7 min lästid : 01 januari 2020

Han sprider innovation för en bättre värld

För Alrik Danielson är innovation en ständigt närvarande drivkraft på jobbet som vd och koncernchef på SKF i Göteborg. Nu får fler ta del av hans idéer. Som ledamot i Nationella innovationsrådet är uppdraget att bidra med teknologiska lösningar på samhällsutmaningar som klimat och kompetensförsörjning.

För drygt 100 år sedan tog maskiningenjören Sven Wingquist patent på sina sfäriska kullager och la grunden till Svenska Kullagerfabriken i Göteborg. I dag är SKF en global spelare och vd Alrik Danielson en strängt upptagen man.

 

Han har vikt en timme åt besöket från t: och tar emot i utställningshallen där han kvickt rör sig bland företagets historiska milstolpar.

 

Vi vill prata om ledarskap och drivkraft, hans roll i Nationella innovationsrådet, SKF:s utmaningar och möjligheter i den digitala eran.

 

I dag går mycket av företagets teknikutveckling ut på att minska produkters miljöpåverkan men också på att få bort onödigt svinn och kostnader. Vid en av montrarna finns ett exempel som tickar alla boxar – ett återanvänt lager.

 

– Tack vare digitaliseringen kan man samla in data om lagrets skick, ta det ur produktion tidigare och återanvända i stället för att skrota. Samtidigt lär vi oss mer om hur ett lager kan gå sönder och tar in det i utvecklingen av nästa generation. Tänk, vilken revolution vi står inför!

Vilka är SKF:s styrkor inom innovation?

– Vi finns överallt. Det är vår styrka. Våra kunder tillverkar allt från bilar, båtar och flygplan till vitvaror och papper. I alla typer av industrier finns en roterande axel och där kan vi jobba med innovation och förbättringar i applikationen, säger Alrik Danielson.

 

Vilka förbättringsmöjligheter ser du?

– Överallt!

 

Frågan kan inte besvaras genom att generalisera, däremot ger Alrik Danielson gärna ett exempel. Han går till en monter med ett tåghjul. I hjulet sitter lager från SKF, men även sensorer som samlar in data.

 

– Hjulet håller i tre miljoner kilometer och lagret i två, så vi behöver en miljon kilometer till. När hjulet håller lika länge som lagerlösningen kan tågföretagen byta hjul och lager samtidigt. SKF kan bidra med att få ned kostnaden och energiförbrukningen, få upp tillgängligheten på maskinen och få bort svinnet.

 

Vilka är utmaningarna?

– Ibland kan det vara ett problem att få kunden att öppna sig och låta oss komma in och mäta. Om vi inte kan använda all den information som vi kan få in via digitaliseringen kommer vi aldrig att verkligen kunna förbättra en applikation

Alrik Danielson kliver in i hissen som snabbt når våning 14. Han slår sig ner i soffan i sitt rymliga hörnkontor. Ryggen är mot utsikten, men Göteborg är ändå svept i ett dimmigt hölje.

 

Han började på SKF 1987 och hade flera olika positioner fram till 2005. Efter nio år på Höganäs var han tillbaka på SKF som vd 2014.

 

– Jag tycker att SKF är en av världens mest fascinerande industrier, här tillåts jag ha goda intentioner och tänka långsiktigt. Får jag välja ett enda ord som är viktigt för företagets framgång, så är det innovation.

 

Engagemanget sträcker sig långt utanför vd-rollen. Alrik Danielson sitter i Teknikföretagens styrelse, som ständigt diskuterar framtidens lösningar och utmaningar.

 

Sedan i somras ingår han också i Nationella innovationsrådet, som en av elva externa ledamöter från industri, akademi och andra delar av samhället.

 

Rådet leds av statsminister Stefan Löfven. Uppgiften är att bidra med innovationslösningar på samhällsutmaningar så att Sverige fortsätter att vara ledande inom forskning, utveckling och digitalisering. Rådet ska också verka för ökad konkurrenskraft och hållbarhet.

 

Ett fantastiskt initiativ, tycker Alrik Danielson.

 

– Innovationsrådet är ett ärligt försök att gå från ord till handling. Regeringen har en massa goda idéer och vill se vad vi tycker utifrån våra erfarenheter. Vi pratar om alla stora frågor som samhället brottas med, utifrån ett teknologiperspektiv.

 

Ett exempel på ämnen som rådet diskuterar är miljö. Vilka teknologiska lösningar krävs för att nå ambitionen om ett fossilfritt Sverige, hur ser aktörernas verklighet ut? Ett annat är kompetensförsörjning. Vilka är utmaningarna, vad behöver göras?

 

– Regeringen får inblick i vårt perspektiv. I stället för att sitta på sin kammare och försöka komma på svaren själv sträcker man ut händerna. Det är jättebra.

Vi pratar inte om politik, utan om att hur vi praktiskt kan komma någonstans.

Hur kommer det sig att du blev invald i rådet?

– För att jag är vd för SKF. Vi är ett globalt företag med en stor del av verksamhet, forskning och utveckling i Sverige och som är relevant inom många olika industrier och kan därför vara ett bra bollplank.

 

Enligt regeringen är tanken med rådet att få in kunskap och idéer för att utveckla den nationella politiken, så att den kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar med innovation. Alrik Danielson ser dock uppdraget som helt opolitiskt.

 

– Det här arbetet är av sådant intresse för Sverige att det inte spelar någon roll vilken politisk färg du har. Vi pratar inte om politik, utan om att hur vi praktiskt kan komma någonstans. Vi vill ha ett hållbart samhälle, hur gör vi det bäst?

 

Har uppdraget gett dig några nya perspektiv?

– Jag har fått upp ögonen ännu mer för att samarbete är bra. Ju mer vi förstår varandras verklighet desto bättre. Jag tror till exempel att politiker och allmänheten ofta tror att industrin inte vill förbättra miljön. Men det är fel! Vi jobbar som tusan för att vi vet att det går och att det är bra för kunden, samhället och för världen.

 

Vilket ansvar måste enskilda företagsledare ta för ett innovativt Sverige?

– Vårt huvudsakliga ansvar är att företagen är innovativa. Sedan vill jag också göra något bra utifrån ett svenskt perspektiv. Då behöver jag se vad det finns för möjligheter och hur politikerna bättre ska förstå min realitet, så att Sverige blir mer attraktivt och mer innovativ verksamhet hamnar här. Det är ytterst relevant för alla företagsledare.

 

Han tillägger att det finns många bra initiativ där staten via till exempel Vinnova finansierar ny teknologi och innovation. Sverige är också ett av de länder där staten och företagen lägger mest pengar på forskning, utveckling och innovation. Men resultatet syns inte alltid på hemmaplan.

 

– Jag har förstått att vi kanske inte är tillräckligt bra på att plocka upp alla möjligheter som finns på ett strukturerat sätt. I vissa fall är andra länders företag bättre, vilket kan göra att en del av den teknologi vi har utvecklat hamnar någon annanstans. Det ska kanske i första hand vara så att vi i Sverige försöker dra mer fördel av att det faktiskt sker här.

 

Det har blivit dags att byta ämne, till ledarskap. Alrik Danielson vet inte riktigt hur han ska beskriva sin ledarstil. Börjar i stället med hur han själv vill bli behandlad av sina ledare.

 

– Jag vill veta vart företaget är på väg, hur jobbet ska göras och varför. Inom min spelplan vill jag kunna göra skillnad så att jag känner mig emotionellt motiverad. Och jag vill att mina chefer backar mig, utan den tryggheten vågar jag inte agera. Så hoppas jag att mina medarbetare säger att jag behandlar dem också.

 

Vilka är dina styrkor som ledare?

– Jag försöker vara empatisk. Det betyder inte att jag inte kan ta tuffa beslut, men att jag försöker få ut det bästa ur varje medarbetare. Till exempel tror jag inte på att mikrostyra. Känner man att man måste är det inte rätt person på rätt plats och förmodligen mår inte den personen bra heller.

 

Alrik Danielson tycker att det är roligt att komma till jobbet varje dag. Och det är viktigt.


– Då menar jag ju inte haha-roligt, utan att du kommer till jobbet och ser fram emot att ta tag i olika saker. Ju fler som känner så, desto bättre kommer det att gå för oss. Om inte jag som ledare har själen med och känner att det är kul, hur ska jag kunna förmedla det till andra?

 

Var hittar du engagemang och motivation?

– Jag kan vara med och påverka, skapa någonting och göra skillnad. Engagemang för att göra det hela tiden får man av att ha en vision, ett mål, en anledning. Och sen naturligtvis att man blir behandlad som människa på rätt sätt. Det är inget annat för mig än någon annan.

 

Har du någonstans där du hämtar kraft?

– Sin kraft som människa hämtar man från många ställen; familj, vänner, fritidsaktiviteter. Men på jobbet tror jag att det handlar om de saker jag nämnde.

 

Har du någonting utanför arbetet som ger dig energi?

Alrik Danielson skruvar sig i soffan. Sedan släpper han ned axlarna.

 

– Jag tycker att det är kul att skulptera i sten och har en liten skulpturverkstad på landet. Jag gör några alster varje sommar. De flesta ger jag bort. Men det är bara ett fritidsintresse.

Att gå från en transaktionell till en avgiftsbaserad modell är nyckeln.

Han lutar sig framåt och byter, kvickt som tusan, till ett tryggare ämne.

 

– Jag är helt övertygad om att SKF kan sänka kostnaderna, förbättra produktionskapaciteten och dra ner miljöpåverkan hos alla som vill jobba med oss. Även de som kommit jättelångt, det finns alltid mer att göra.

 

Men det krävs mer än goda intentioner för att få till miljövinsterna. Affärsmodellen måste förändras radikalt. Ett skifte pågår. Nu betalar även industrins kunder i allt högre utsträckning för en funktion snarare än en pryl.

 

– Att gå från en transaktionell till en avgiftsbaserad modell är nyckeln, men då måste man vara med och stimulera de här processerna. Ju mer vi företagsledare förstår och driver det internt i våra företag, desto fortare kan vi ta del av fördelarna. Här finns en jättepotential för kostnader, konkurrenskraft, utveckling av ny teknologi och miljö.

 

Det återanvända lagret, sensorn i tåghjulet och andra exempel han pekade på i utställningshallen hänger ihop med den digitala revolutionen och den i sin tur är en förutsättning för ett nytt sätt att göra affärer.

 

– Det fantastiska är att så mycket svinn kan försvinna när man har ett avtal per ton, kilometer, tid eller vad som nu är relevant. Målet är att produkten ska gå att återanvända eller att den inte ens går sönder. Då kan man få sann cirkulär ekonomi.

Publicerad 01 januari 2020

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel