– Sverige har underskattat affärsmöjligheterna kring havsbaserad vindkraft. Vi ser att svenska leverantörer kan stå för upp till 25 procent av investeringarna av konstruktionerna till vindkraftverken, säger Business Swedens Anna Liberg.
4 min lästid : 13 september 2023

Havsbaserad vindkraft skapar svenska affärer

I Europa kommer det att ske investeringar i havsbaserad vindkraft på 20 till 50 miljarder euro per år framöver. Upp till 25 procent av investeringarna i dessa konstruktioner kan komma från svenska teknikföretag. Det visar en kartläggning som Business Sweden har gjort.

Business Sweden hjälper just nu en allt växande skara företag inom havsbaserad vindkraft att ta affärer i Europa och globalt. I en undersökning som Business Sweden har gjort, har de valt att fokusera på företag som är delaktiga i konstruktionsfasen av ett vindkraftverk, vilket innebär att förstudier och service inte ingår.

 

De har undersökt hur stora olika produktgrupper är inom konstruktionsfasen, där bland annat kabeln in till land, rotorn och tornet ingår. Utifrån det har de sedan tittat på hur stor del av den produktgruppen som svenska företag kan tillhandahålla.

 

– Då ser vi att svenska företag har produkter, komponenter och systemlösningar som ingår i de viktigaste delarna i vindkraftsprojekt till havs. Enligt våra teoretiska beräkningar kan Sverige stå för 20–25 procent av dessa delar, säger Anna Liberg, global chef för energi och transport på Business Sweden.

 

De främsta svenska produkterna är kraftkabel från vindkraftverket till land, kraftomvandlingsteknik och nyckelkomponenter i turbiner.

– Sverige kommer nu starkt på materialsidan med ”grönt” material som fossilfritt stål, men även inom cement och plaster som också utvecklar gröna material. Vi tror att Sverige på hela materialsidan kommer att ha ett starkt erbjudande. Business Sweden vill positionera Sverige med en grön värdekedja mot vindkraftsindustrin, vilket har bemötts väldigt positivt när vi pratar med svenska företag, säger Anna Liberg och fortsätter:

 

– Vi tror också att Sverige kan komma att ta en starkare position kring själva plattformen som tornet står på. Vi har leverantörer som utvecklar både olika flytande lösningar eller andra smarta lösningar kring plattformen.

 

Anna Liberg pekar samtidigt på att den havsbaserade vindkraften ännu inte är så utbyggd, utan att det är en bransch på mycket stark tillväxt.

Anna Liberg. Foto: Business Sweden.
Anna Liberg. Foto: Business Sweden.

– Det är en ny marknad som håller på att etableras och där man går mot allt större turbiner och nya konstellationer av vindkraft. Det är också många olika typer av innovationer som kommer att möjliggöra den tillväxt som förväntas, menar Anna Liberg.

 

Viktigt med stark hemmamarknad

 

I studien har Business Sweden fokuserat på Europa under perioden 2030 till 2050. Samtliga länder i Europa med kust har utbyggnadsplaner och Storbritannien är det land som kommer att satsa mest och redan till 2030 räknar landet med att ha 50 gigawatt installerat. Därefter följer Tyskland, Nederländerna, Danmark och Portugal.

 

Sverige däremot ligger lite efter, trots stora utbyggnadsplaner. Det är något som kan leda till utmaningar då det är en stor fördel att ha en stark hemmamarknad när företag ska exportera, menar Anna Liberg. I Sverige driftsattes den senaste havsbaserade vindkraftsparken 2013.

 

– Historiskt så bygger det svenska exportundret på goda samarbeten på hemmaplan. Det kan vi se inom exempelvis kraftöverföring, telekom och bilsäkerhet. Att ha en hemmamarknad är extra viktigt för de små och mellanstora företagen, säger Anna Liberg och fortsätter:

 

– Där har de en chans att få affärer och med en lägre risk eftersom man kan sin hemmamarknad bättre. Det är därför av stor vikt att Sverige går vidare med de planer som flera företag har kring havsbaserad vindkraft i svenska vatten.

 

Anna Liberg pekar på att ytterligare en framgångsfaktor för att många svenska företag ska få mer affärer inom havsbaserad vindkraft är så kallade ankarbolag, det vill säga företag som går före och som skapar stora affärer och som i sin tur använder många underleverantörer inom plast, stål och elektronik.

 

Ett sådant företag är NKT, som det senaste året vunnit flera stora ordrar inom havsbaserad vindkraft. Bolaget, som tillverkar kablar för högspänd likström över längre sträckor, har sin produktion i Karlskrona. De ökade beställningarna har lett till att NKT nu bygger ut fabriken rejält och de väntas anställa ytterligare 500 personer inom verkstadsyrken och ingenjörer. Optimismen på företaget går inte att ta miste på.

 

– Affärsmöjligheterna för havsbaserad vindkraft i Europa är helt fantastiska och det har aldrig sett bättre ut än vad det gör just nu. Europeiska politiker tror att det kommer att byggas 350 gigawatt havsbaserad vindkraft fram till 2050, säger Fredrik Olsson, försäljningschef på NKT.

Fredrik Olsson. Foto: NKT.
Fredrik Olsson. Foto: NKT.

– Om vi översätter det till antal projekt, så innebär det minst 150 projekt och det skulle innebära fem sådana projekt per år i trettio år framåt. En så tydlig ambition har vi inte sett tidigare och är oerhört positivt för oss, säger han vidare.

 

Möjligheter men också utmaningar

 

Enbart under första halvåret i år fick NKT rekordstora ordrar på över 60 miljarder kronor kopplat till havsbaserad vindkraft.

 

Fredrik Olsson lyfter bland annat fram försäljning av högspänningskablar till den holländsk-tyska transmissionssystemoperatören TenneT som förbereder nätanslutning för flera havsbaserade vindkraftsparker i Nordsjön.

 

– Vi har fått tilldelning av kablar till en vindkraftsproduktion som motsvarar nära lika mycket som den svenska kärnkraften producerar. Det kräver ny teknologi av kablar som klarar dessa stora mängder el som ska överföras. Vi har under många år forskat på detta och kan nu erbjuda dessa kablar på marknaden, säger Fredrik Olsson.

 

Bolaget har även under våren fått ordar på kraftkablar till havsbaserade vindkraftsparker utanför Storbritannien och Polen.

 

– Det finns med andra ord stora möjligheter, men vi ser också utmaningar. De största utmaningarna tycker jag är de långa tillståndsprocesserna i Europa och att dessa processer inte är helt enkla, utan det kan komma sena överklaganden och politiker kan göra stora förändringar vilket skapar en osäker finansiell miljö.

 

– Tyskland har löst detta på ett bra sätt genom sin Energiewende, där politikerna har satt upp en tydlig linje med vem som gör vad för att nå målet att 80 procent av landets energi ska vara förnybar år 2050. Då kommer också en lagstiftning som backar upp detta och då kommer också investeringarna, för alla vet var man ska, avslutar Fredrik Olsson.

Publicerad 13 september 2023

Text:

Ann-Sofie Borglund

Foto:

Shutterstock