Hon ska trygga framtidens produktion

Efter åtta år som generaldirektör för innovationsmyndigheten Vinnova valde Charlotte Brogren att gå tillbaka till industrin och en tjänst på Alimak Group.

– Jag fick ett erbjudande om att komma tillbaka till industrin, till en liknande tjänst jag tidigare hade haft på ABB. Åren på Vinnova hade lärt mig mycket, men att återigen jobba närmare teknikutveckling och affärer var lockade, säger hon om bytet av arbetsgivare 2017.

Alimak Group utvecklar och säljer ”vertikala transportlösningar” för byggbranschen och industriapplikationer. I Alimak Group ingår flera olika varumärken, Alimak som erbjuder bygghissar och plattformar samt permanent installerade hissar till industrin, Avanti med servicehissar och utrustning för vindkraftsindustrin, CoxGomyl och Manntech med maskiner som möjliggör underhåll av fasader på flera av världens högsta byggnader och Alimak Service som representerar koncernens eftermarknadserbjudande

Ursprunget till Alimak Group grundades i Skellefteå 1948 och har en imponerande global meritlista. Eiffeltornet, Londons operahus, Frihetsgudinnan, Cerns stora partikelacceleratoranläggning och Halleys forskningsstation på Antarktis är bara några av de världskända byggnader som har byggts och underhållits med hjälp av produkter från koncernen.

Med ökat fokus på teknikutveckling är Charlotte Brogren en viktig kugge att trygga ett fortsatt inflöde av framtida prestigejobb.

– Jag arbetar som CTO och har ansvaret i Alimak Groups ledningsgrupp att säkerställa att vi gör vad vi kan för att ha ett bra erbjudande till marknaden i form av konkurrenskraftiga produkter och tjänster.

Tjänsten som Charlotte Brogren tillträdde för ett år sedan var nyinrättad.  Men så har det också hänt en hel del på företaget de senaste åren.

– När jag började hade företaget precis dubblerats genom två större uppköp. Alimak Groups vd, Tormod Gunleiksrud, ville genom inrättandet av en CTO-funktion säkerställa att teknikfrågorna var representerade i ledningsgruppen så att vi kan fortsätta vara en ledare inom de områden vi arbetar mot.

Som utvecklingschef är hennes jobb att förbereda företaget för framtidens utmaningar. För att kunna göra det krävs en vision för vad framtiden kommer att innehålla.

– Alimak Group behöver bland annat ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Visst kommer våra produkter att fortsätta vara byggda av mekaniska komponenter, däremot kan vi  säkerställa nya funktioner och tjänster kopplade till våra maskiner för  ökad effektivitet med hjälp av digital teknik. Möjligheterna är stora och spännande.

Nyligen valdes Charlotte Brogren till ny ordförande för det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030 där Teknikföretagen är en drivande aktör. Hon torde vara den helt perfekta ordföranden: förutom att hon har arbetat med teknikutveckling inom industrin ända sedan hon började sitt yrkesliv i slutet av 1980-talet och snabbt fick ledande roller inom just detta, var det under hennes tid som generaldirektör Vinnova lanserade de strategiska innovationsprogrammen.

– Det är jättekul att produktionsområdet fick ihop väldigt många aktörer - inom näringslivet och akademin -  och att Teknikföretagen tog initiativet för att det skulle bli av. Det är aktörerna som har skapat programmet, men jag kan känna mig som mamma eller mormor till programmet. Det är väldigt roligt att få komma tillbaka till dessa frågor – det ska bli spännande, säger Charlotte Brogren.

Produktion 2030 är en viktig satsning för Sverige som industriland. Koppling mellan forskning och utveckling – och närhet till produktion är viktigt för att vi ska kunna utveckla industrisektorn i Sverige.

– Vad vi ska göra i just Sverige och vad som görs bättre på andra ställen kommer alltid att skifta över tid. Men vårt välstånd är till stor del baserat på att vi har en framgångsrik exportindustri, och för att kunna fortsätta detta måste vi fortsätta utveckla nya produktionsmetoder och säkerställa att våra universitet och högskolor prioriterar detta område.

– Produktion 2030 är en viktig satsning för att leda denna utveckling. Det handlar bland annat om att lyckas identifiera viktiga kunskapsområden och att fortsätta utveckla svensk produktion.

Programmet har också en viktig roll för att prioritera nya forskningsområden och skapa nya samarbeten, något framför allt mindre företag kan ha stor glädje av.

– Små företag har inte alltid resurserna att ensamma bedriva nödvändig utveckling, men när de jobbar med andra blir ofta möjligheterna större, säger Charlotte Brogren.

Samarbete är över huvud taget en nyckelingrediens i innovationsarbete idag.

– Ska man åstadkomma förändring är det sällan möjligt att göra det ensam. För att lyckas behövs olika kunskaper, säger Charlotte Brogren.

Innovation är ett lagarbete och det som kännetecknar ett bra lag, är bland annat att medlemmarna delar samma visioner, sporrar och utvecklar varandra. Har man dessutom kul ihop brukar resultatet bli mer än bra.

– Det blir en win/win för alla inblandade.

Att företag samarbetar till ömsesidig gagn är inget nytt. Men samarbeten måste utvecklas och förnyas – arbeta mer över de traditionella gränserna, hitta nya kontakter, bryta sektorsgränser. Under tiden på Vinnova gjordes flera insatser för att stimulera till nya samarbeten. Detta ledde bland annat till de femton strategiska innovationsprogrammen som startades under Charlotte Brogrens tid som generaldirektör för Vinnova. En satsning som hon idag är väldigt glad för då ett av de stragiska innovationsprogrammen adresserar byggsektorn, Smart Built.

– Alimak Group jobbar bland annat mot byggsektorn, som har stora möjligheter att öka sin produktivitet. Byggsektorn representeras av en fragmenterad värdekedja med både stora entreprenörer och många små underentreprenörer. För att höja produktiviteten krävs det nytänkande längs hela kedjan, säger Charlotte Brogren.

– Det är en jättebra möjlighet för att lyfta sektorn. Det är inget en ensam aktör gör, det krävs att hela systemet från entreprenörer till beställare är engagerade.

Vinnovas innovationsstödjande verksamhet handlar inte om att stötta enskilda företag och aktörer. Istället behöver myndigheten hitta sätt att bidra till att näringsliv och samhället utvecklas – det som ofta kallas för systeminnovation. De samverkansplattformar som de strategiska innovationsprogrammen utgör är ett av dessa bidrag enligt Charlotte Brogren.

 – Genom att stötta samverkansarenorna skapar Vinnova en bra bas för innovation. Samma sak har Nutek och de andra Vinnova-föregångarna gjort sedan 1970-talet, det är en metod som har funkat jättebra.

Frågan är också om inte dessa sammanhang har ökat och kommer att öka ännu mer i betydelse framöver. För som Charlotte Brogren redan har nämnt – digitalisering handlar inte om en enskild produkt eller ett företag i första hand, utan om hela värdekedjan och om att byta information sinsemellan.

– Jobbar du inte genom dina värdekedjor är det svårt att genomföra de förändringar som behövs. I Sverige är vi sedan länge duktiga på komplexa system, men i framtiden kommer vi att få se ännu mer behov av detta. Det kräver ännu mer samarbete mellan olika aktörer med olika kompetenser. Vi har bara sett början på den utveckling som kommer, säger hon.

Produktion 2030 kan få en avgörande roll i utvecklingen. Men bara för att programmet finns och det finns ett stort antal företag som har anslutit sig, är framgången inte självklar.

– För att lyckas krävs engagemang, det krävs kunskap och förmågan och lusten att hitta möjligheter. Det finns inga genvägar. Det handlar om att ha fokus på vad vi tror kan göra skillnad, säger Charlotte Brogren.