Ny teknik visualiserar verkligheten

ABB bygger stora elkraftanläggningar och använder virtual reality (VR) för att visualisera 3D-modeller. Det går på så sätt att promenera runt i anläggningen, virtuellt och riskfritt, flera år innan den faktiskt byggs.

Förstärkt verklighet, eller Augmented reality (AR), har inte kommit lika långt men används till exempel inom service. Tekniker på uppdrag kan slippa att ta med sig dokument utan har i stället realtidskoppling till en ingenjör på kontoret som kan se precis samma saker som teknikern och guida genom arbetsprocessen.

En övergripande möjlighet med AR och VR ligger i chansen att skapa mer kundvärde – och tjäna mer pengar.

– Det finns små spelbolag som är helt automatiserade och omsätter mer än många ABB-bolag. Då finns det något att lära! Kolla vad som går att digitalisera och som har ett kundvärde, saker som ger kunden insikt i sin anläggning eller robot och som kompletterar produkten, säger Jeton Aliu.

Hoten handlar främst om säkerhet. Om det förr var illa nog att ritningar kom i orätta händer, så är det ännu värre om det händer med en VR-applikation.

– Man kan se exakt hur vi byggt saker och hur vi tänker bygga saker. Kraven på cybersäkerhet blir högre och högre, det är direkt kopplat till VR och AR.

Bristen på kompetens är en hämsko för utvecklingen. På ABB behövs dels duktiga utvecklare, men också traditionell cad-kompetens och folk som förstår verksamheten.

– En utvecklare som är expert på programmering och förstår exakt hur man gör något till VR har noll koll på vad en elkraftsanläggning är och hur den byggs upp. Den kombinationen är jättesvår att få till.

Ett sätt för företag att möta kompetensutmaningarna är att börja med att se över sina internutbildningar. De handlar sällan om programmering, oftare om ledarskap.

– Det attraherar inte 23-åringar som vill ligga i framkant med tekniken. Företag kan också bli bättre på att förmedla att man kan göra exakt lika häftiga saker med VR på ett företag som ABB som på ett spelbolag.

Han tycker att beslutsfattare borde införa obligatorisk programmering redan i lågstadiet, för att väcka intresse för det enda språk man kommer kunna prata med robotar i framtiden. På högre nivå kan traditionella lärosäten bli bättre på att skräddarsy sina kurser. För i dag finns konkurrens. Fristående onlinekurser i programmering, machine learning och andra heta områden vinner mark. På några månader kan man få till sig kunskap som annars kräver tre års studier på ett högskoleprogram.

– När vi letar efter folk kollar jag först på kompetenser och vad de har gjort, inte vilken skola de gått. Det är andra tider nu.

Programmering blir viktigt för framtidens ingenjörer, men de måste också kunna koppla koden till något fysiskt, till exempel en 3D-modell som till slut blir ett fysiskt objekt. VR och AR är tunga applikationer som tar tid att lära sig. Jeton Aliu tror att små expertgrupper kommer att ägna sig åt teknologierna. Så är det i dag på ABB.