4 min lästid : 08 maj 2026

Rätt kompetens tog Papershell från idé till EU-miljoner

På fem år har Papershell gått från idé till produktion. Nu ska de bygga ut sin fabrik i Tibro till mer än fyra gånger den nuvarande storleken. Detta med 40,3 miljoner euro i ryggen från EU:s Innovationsfond. Rätt kompetens är den viktigaste framgångsfaktorn för att de kommit dit, menar bolagets grundare och vd Anders Breitholtz.

Det var i november förra året som Papershell fick besked att de i tuff konkurrens fått stödet från EU:s Innovationsfond, där hållbarhet, resiliens och reindustrialisering står högt på agendan. I sin motivering lyfter fonden särskilt fram den stora miljönyttan som Papershells biobaserade material kan göra genom att ersätta fossila produkter i framför allt byggbranschen.

 

– Ett av kraven för att få utbetalt dessa pengar är att Papershell kan stå för en lika stor summa i motfinansiering och där jobbar vi för fullt just nu med den frågan och vi ser ett stort intresse, säger Anders Breitholtz.

 

Pengarna ska användas för att bygga ut fabriken i Tibro från dagens 3300 kvadratmeter till 15 600 kvadratmeter med en planerad årlig kapacitet på 23 000 ton till år 2030.

Vd Anders Breitholtz och produktionschef Hanna Adler kollar fasadplattan Sinus som är tillverkad enligt samma princip som stolen
Vd Anders Breitholtz och produktionschef Hanna Adler kollar fasadplattan Sinus som är tillverkad enligt samma princip som stolen

Företaget riktar nu huvudsakligen in sig mot att tillverka lastbärande kompositmaterial som kan ersätta aluminium och plåt i fasader och byggnadskomponenter. Men vägen fram till denna marknad har handlat om helt andra branscher och dessutom med vitt skilda produkter som snowboards, stolar och inredning i bilar.

 

– Att prova sig fram på det viset går stick i stäv med vad jag lärde mig när jag pluggade industriell ekonomi, men vårt material är så flexibelt att vi behövde ta reda på var den fungerar som bäst. Det kunde vi göra tack vare superflexibla linor i fabriken.

 

Det ledde bland annat till testbilsdetaljer med en 100 procent biogen ”träplåt” när Polestar Zero lanserades i Los Angeles, en stol som ställdes ut på Milanos möbelmässa och med snowboard som visade att materialet fungerade i tuffa miljöer.

 

– Det handlade även om att visa upp materialets starka och mångsidiga egenskaper liksom att skapa kännedom, snarare än rikta oss mot marknader där den stora volymen och miljönyttan finns. Men där är vi nu, säger Anders Breitholtz.

 

Vägen dit börjar genom Anders Breitholtz karriär som teknikscout, där han under 20 år arbetade med att leta upp material åt internationella storföretag. Där såg han att det fanns en massa innovativa nya material, men att de allra flesta blev kvar i forskarvärlden och bara någon enstaka procent nådde ut till marknaden.

 

En förklaring menar han är att det är svårt att nå ut med nya material för de konkurrerar med teknologier som har funnits under lång tid. 

 

– Men likväl så är vi i behov av andra material. Det är väldigt tydligt. Det funkar inte att ha insatsvaror på andra sidan jorden, i synnerhet inte om de dessutom är miljövidriga eller samhällskritiska, säger Anders Breitholtz.

Den färdiga stolen. Materialet grånar med tiden.
Den färdiga stolen. Materialet grånar med tiden.

Ett material som intresserade honom extra mycket är det som idag tillverkas av Papershell. Det biobaserade materialet är starkare än plast, lättare än metall och formbart på olika sätt. Det bygger på kraftpapper som impregneras med bindemedlet hemicellulosa, som är ett naturligt bindemedel i trä.

 

– Jag såg att det hade stora möjligheter. Samtidigt jobbade jag vid den tiden som konsult och expert inom cirkulära flöden och material. Till slut fick jag dock nog av att anordna ännu en workshop och skriva ännu en rapport om förändringar som behövdes till längre fram. Jag ville se verkstad här och nu, säger han otåligt.

 

Redan i ett tidigt skede hade han en tydlig vilja att materialet skulle skalas upp i industriell skala.

 

– Men jag hade aldrig byggt någon fabrik, säger han vidare.

 

Det visade sig dock inte vara ett hinder. Anders Breitholtz träffade Christopher Carrick, som är femte generationens industrialist med rötter i den svenska massa- och pappersindustrin, och som gav honom tydliga råd:

 

– Skaffa en riktigt bra styrelse med rätt kompetens och rätt nätverk. Ring personer du knappt vågar fråga. Så jag satt i bilen utanför mina barns mellanstadieskola och ringde den ena efter den andra, som tackade ja att ingå i styrelsen. Sist ringde jag Ragnhild Wiborg, som är en erfaren finanskvinna och hon är nu vår styrelseordförande, säger Anders Breitholtz nöjt.

Fasadplattor som grånat av väder och vind. Översta bilden: Maskintekniker Malin Ljungström visar 32 lager av kraftpapper som pressats under värme och tryckts ihop till en stolsits. Spillet tas tillvara och används till att producera biokol som är klimatpositivt och används i odling.
Fasadplattor som grånat av väder och vind. Översta bilden: Maskintekniker Malin Ljungström visar 32 lager av kraftpapper som pressats under värme och tryckts ihop till en stolsits. Spillet tas tillvara och används till att producera biokol som är klimatpositivt och används i odling.

Men det är inte bara styrelse som behöver ha rätt kompetens och detta är något som Anders Breitholtz är tydlig med. Det gäller även produktionen och det är därför bolaget lade sin tillverkning i just Tibro, där det finns industriell kunskap och personer med lång erfarenhet av tillverkande industri.

 

– Ytterligare ett exempel är vår ansökan till EU, som var på hela 874 sidor. Då behöver du ju människor som har maratonförmåga när det gäller byråkrati, annars når du inte hela vägen fram, säger Anders Breitholtz.

Publicerad 08 maj 2026

Text:

Ann-Sofie Borglund

Foto:

Sofia Sabel