Starkare näringsliv när forskarna får bestämma

För att göra det lättare för företag och forskare att samarbeta finns Produktion2030, ett så kallat strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige, inrättat av forskningsfinansiärerna Energimyndigheten, Formas och VINNOVA på uppdrag av regeringen.

Programmet, som koordineras av Teknikföretagen, omfattar bland annat finansiering av forsknings- och innovationsprojekt och satsningar på utbildning, små och medelstora företag samt ökad mobilitet mellan industri, akademi och institut. Målet är att Sverige till år 2030 ska vara ett av världens främsta länder för hållbar produktion.

Ett av de forsknings- och innovationsprojekt som Produktion2030 stödjer är MEET (Meeting the Future) vid Chalmers tekniska högskola. I projektet ingår också företagen Volvo CC, Volvo Penta, Skelack, LaRay samt industriforskningsinstitutet Swerea IVF.

Möten av olika slag har en mycket viktig funktion i alla typer av industriella arbetsprocesser. Ofta finns behov av att skapa, bevara eller dela information och kunskap. Tid är pengar, och det finns stora vinster med att smidigt kunna genomföra effektiva möten och informationsöverföring mellan människor, där både tid och rum kan utgöra hinder för arbetsgången. Inom MEET har man utvecklat en modell som stödjer tre viktiga funktioner i ett företags mötesprocess: innovativa kreativa möten i realtid, möjlighet att lagra viktig data som produceras, samt beslutsfattande och lärande på individ-, grupp- samt organisatorisk systemnivå.

På Volvo Penta i västgötska Vara tillverkas båtmotorer för en global marknad. Med sina 170 anställda är det en av de större arbetsplatserna på orten. Under senare år har en kulturförändring skett där medarbetare tidigt involveras i förbättrings- och utvecklingsarbete, vilket skapat såväl större förståelse för förändringsarbete som ökad kvalitet.

Martin Gustafsson är företagets kontaktperson för MEET-projektet och berättar att man främst tittat på förbättringspotentialen för tvärfunktionella möten, både inom olika enheter i Varafabriken och mellan anläggningar på andra orter. De har valt att arbeta med modern teknik som digitala taktila mötestavlor, där alla parter i mötet kan röra sakerna på tavlan och ser samma bild.

– Det är lättare att dela information, och sparar tid, resande och pengar. Man drar sig inte för att ha möten, säger han.

Tidigare blev det lätt så att man förutsatte att andra hade tänkt göra vissa uppgifter, saker föll mellan stolarna. Nu avklaras möten fort och arbetet blir effektivare.

– Det har varit väldigt spännande, vi har fått ta del av ny teknik som vi kanske inte skulle haft chansen till annars. Och att delta i ett forskningsprojekt är nyttigt för oss som företag. Det blir en dubbelverkan, man hjälper varandra genom att koppla ihop verkligheten med forskningen.

Ett annat företag som deltar i MEET är LaRay, verksamt inom våt- och pulverlackering av metallprodukter. Företaget ligger på Tjörn i Bohuslän och har 25 anställda. LaRay är underleverantörer till flera branscher, men i huvudsak inom segmenten fordon, vitvaror, försvar och elektronik.

Lars Ruud är produktionsledare på LaRay och berättar att de sedan ett antal år tillbaka arbetar med lean production för att förbättra kommunikationen både externt och internt. MEET kändes som en naturlig del i denna utvecklingsprocess.

Vad forskarna har fokuserat på är framför allt arbetsmöten, effektivt samarbete mellan leverantör och kund samt visualisering.

– Genom att medverka i forskningsprojekt har vi blivit varse att man vet att man inte vet, så att säga. Vi har träffat andra företag med liknande frågeställningar och fått se hur de löst olika frågor. Man drivs framåt genom samverkan, konstaterar Lars Ruud.

Han ser framtiden för svensk produktion an med tillförsikt. Farhågor bland vissa att ökad automatisering skulle göra mänsklig arbetskraft överflödig tror han är i stort sett obefogade.

– Det som vi måste leva på är kundernas krav och att vara flexibla. Det bygger på snabbare och effektivare kommunikation. Specifikt för vårt företag är att kunna ställa om snabbt. Vi som småföretag har svårt att konkurrera om större serier utan har istället närheten till kund som vår styrka.

Företaget har numera även lackeringsrobo­tar, vilket förstås underlättar i produktionen. Men det rör sig snarare om att en del arbets­moment inte är ergonomiska, och kan bli dyra för kunden om de utförs manuellt.

– Robotar kan ta tråkiga arbetsuppgifter så att vi människor kan fokusera på det vi klarar bätt­re – att vara kreativa. Så det är ett komplement till vår vanliga arbetskraft, säger Lars Ruud.

En annan problematik för små företag kan vara att bli tillräckligt lönsamma för att kunna växa sig starkare. I Värmland har några SME-företag fått hjälp i detta genom forskningsprojektet "Avancerad tjänsteutveck­ling för tillverkningsindustri", som drivs av Linköpings universitet, Karlstad universitet och Swerea IVF. Projektet fokuserar på ut­veckling av tjänstebaserade produkter främst i små och medelstora företag. Genom att för­ändra sina affärsmodeller för att ge plats för tjänsteerbjudanden kan mindre företag stärka sin konkurrenskraft och öka lönsamheten.

Swede Rehandling Systems är ett av de företag som deltar i projektet. De tillverkar behållare och kärl för hantering av farligt avfall, farligt gods, riskavfall inom sjukvård och för livsmedelsbranschen. Produktion och kontor ligger i Karlstad, med ca 7 anställda. Marknaden är framförallt Norden, Storbri­tannien och Tyskland. De får många förfråg­ningar tack vare att produkterna är godkända enligt europeiska standarder.

Eva Nilsson, grundare och försäljnings­chef, tvekade inte en sekund när företaget fick erbjudandet att ingå i ett forskningspro­jekt om tjänsteutveckling.

– Det tilltalade mig och företaget för att det stärker varumärket. Vi vill kunna vara bredare och starkare.

Företaget har redan omsatt sina nya insikter i praktiken genom att vid sidan av produktio­nen även erbjuda kunderna en kurs för att bli IBC-kontrollanter, alltså certifierade att kont­rollera olika behållare för farligt avfall. Det har visat sig vara mycket populärt och företa­get har redan fått köra kursen i flera omgångar.

Forskarlaget har kartlagt företagets verk­samhet, och analyserat vilka tjänster som kan utvecklas kring affärsmodellen. Det blev bör­jan på en förståelse för tjänsteinnovation och vad det kan göra med verksamheten, menar Eva Nilsson.

– Det har gett oss både nya kontakter med de andra företagen som ingår i projektet, och även ökade intäkter och nya kunder som vi inte visste att vi kunde få.

Framtidsutsikterna för svensk produktion ser Eva Nilsson som relativt ljusa. Men för att små företag ska kunna växa tror hon att man måste börja tänka annorlunda på hur företags ekonomier är uppbyggda.

– Vi behöver komma ifrån det där med att alla ska äga allt själva. Både vad gäller verk­tyg och materiel kan man arbeta med leasing för att företag ska växa snabbare, påpekar hon.

Det blir lätt väldigt stora investeringar om allt måste ägas, vilket kan knäcka en liten aktör, men kan även vara svårt inom koncer­ner. Här finns en stor potential för utveckling genom pooler för att exempelvis dela verktyg eller produkter.

– Ensam är inte alltid stark. Om vi mixar delandets ekonomi med tjänsteinnovation, så tror jag att vi är en bra bit på väg mot en stabil tillväxt i Sverige, säger Eva Nilsson.