5 min lästid : 01 september 2021

Nya omställnings­systemet: Det här gäller för kompetensutveckling

De föreslagna ändringarna inom LAS- och omställningsområdet sägs vara den största reformen på arbetsmarknaden i modern tid. Men vad innebär förslagen i det nya omställningspaketet för arbetsgivare och anställda? Teknikföretagens utredare Robert Tenselius förklarar.

Den överenskommelse som träffades mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal hösten 2020 resulterade i tre statliga utredningar som nu är ute på remiss.

 

Syftet med omställningspaketet är främst att balansera förändringarna i LAS (som vi tidigare skrivit om här i magasin t:) som innebär ökad flexibilitet och förutsebarhet vid uppsägningar för arbetsgivaren.

 

– Förslagen inom omställningsområdet ger individen helt andra ekonomiska och praktiska möjligheter till kompetensutveckling och omställning under arbetslivet än vad som finns i dag, säger Teknikföretagens utredare Robert Tenselius, som också medverkat i den statliga studiestödsutredningen.

 

Kollektivavtal ger fler tjänster 

Det statliga omställningspaketet innehåller två delar. Dels förbättrade omställningstjänster via omställningsorganisationer. Dels ett nytt statligt omställningsstudiestöd. Parternas överenskommelse innebär dessutom att kompletterande tjänster erbjuds individer med kollektivavtal.

 

– Man kan säga att anställda vid företag utan kollektivavtal i och med detta får en grundplatta medan anställda vid företag med kollektivavtal även har tillgång till ett antal tilläggstjänster genom sina avtal.

 

En stor nyhet, som dock inte berör Teknikföretagens medlemmar, är att även anställda vid företag utan kollektivavtal kommer att ha tillgång till omställningstjänster via en ny statlig omställningsorganisation.

Det är den anställde som avgör om denne har behov av kompetensutveckling eller inte.

Teknikföretagens medlemsföretag är anslutna till omställningsorganisationerna TRR (tjänstemän) och TSL (arbetare). Som det ser ut idag kan individer få hjälp av omställningsorganisationerna först efter man blivit uppsagd. Det nya förslaget innebär att man kan få råd, vägledning och coachning av TRR och TSL redan under anställningen.

 

En avgörande skillnad mot idag är även att omfånget breddas rejält till att också omfatta visstidsanställda. Idag är det bara tillsvidareanställda som omfattas av omställningstjänsterna.

 

Rådgivare hjälper till att staka ut karriären

– Det är den anställde som avgör om denne har behov av kompetensutveckling eller inte.  Som anställd kan man alltså ta kontakt med rådgivare hos TSL och TRR och få hjälp att staka ut sin karriär, givet att man uppfyller kvalifikationskraven, berättar Robert Tenselius.

 

För att vara kvalificerad till grundtjänsterna ska man ha arbetat i genomsnitt 16 timmar per vecka under varje kalendermånad i minst 12 månader inom en ramtid på 24 månader. För tilläggstjänsterna ska man även ha uppfyllt detta vid ett TRR- eller TSL-anslutet företag. Dessutom ska man ha fyllt 30 år för att vara kvalificerad till de avtalade studiestöden.

 

Tjänsterna avgångsbidrag (AGB) på arbetarsidan och avgångsersättningen (AGE) på tjänstemannasidan är i grunden oförändrade, förutom att de kommer kunna användas även av visstidsanställda.

Ett nytt statligt omställningsstudiestöd är alltså den andra delen av omställningspaketet. Det ger en individ möjlighet att studera under 44 veckor och samtidigt få ersättning.

 

– För att kvalificera sig till det behöver individen uppfylla kvalifikationsvillkor som är rätt hårda. Man ska ha jobbat minst 96 månader under en ramtid på 14 år och det ska ha varit på den ordinarie arbetsmarknaden och i närtid, så att man även uppfyller kvalifikationskraven till omställningsorganisationen.

 

Det är alltså individen som avgör utbildningsbehovet, betyder det att man kan kompetensutveckla sig inom vad som helst?

– Nej, i förslaget står att kompetensutvecklingen ska stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Prövningen sker individuellt. Det som stärker en individ på arbetsmarknaden kanske inte stärker en annan, påpekar Robert Tenselius.

 

Istället för att vissa utbildningar är godkända och andra inte säger man nej till stöd i vissa situationer. Till exempel gäller det hobbykurser, självförverkligande kurser och utbildning som bara kommer till nytta hos en viss arbetsgivare, till exempel ett program eller system som endast finns hos den arbetsgivaren.

 

– Här kan det vara läge att rätta till ett missförstånd som förekommit i media när det gäller det senare. Utbildning är ok så länge den kan komma andra arbetsgivare, även inom samma bransch, till nytta eller godo.

 

Däremot är utbildning som behövs för att den anställde ska klara av sina vardagliga arbetsuppgifter fortfarande arbetsgivarens ansvar.

Det gäller att komma ihåg att det nya studiestödet är till för att stärka individen.

Det är ytterst CSN, på rekommendation av omställningsorganisationerna, som avgör om en kurs eller utbildning stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden. CSN kommer också att administrera det nya statliga omställningsstudiestöd som föreslås införas.

 

Det statliga stödet innebär att den anställde får 80 % av sin tidigare ersättning med ett tak på 4,5 basbelopp (20 458 kr/mån 2021). Ovan på det finns också en lånemöjlighet (högst 12 332 kr 2021). Därtill kommer kompletterande kompensation från TRR eller TSL för individer som omfattas av kollektivavtal.

 

– Men ingen ska kunna bli överkompenserad, man ska alltså inte kunna få mer än man har i lön.

 

TRR och TSL finansieras av företagen via arbetsgivaravgifter enligt avtal som alla Teknikföretagens medlemmar betalar.  

 

Blir inte detta dyrt för företagen?

– Avgifterna till TRR och TSL kommer att bli lite högre för företagen, men inte mycket. Detta eftersom företag som är anslutna till en omställningsorganisation som TRR och TSL enligt förslaget kan få kostnaden för grundtjänsterna (upp till 0,15 procent av lönesumman) finansierad av staten. Fora som sköter faktureringen åt TRR och TSL kommer kunna begära ut ersättningen så att administrationen kan ske smidigt, berättar Robert Tenselius.

 

När det gäller ledighet för kompetensutveckling som omfattas av det nya studiestödet gäller studieledighetslagen.

 

– Alla anställda omfattas av studieledighetslagen. Det finns dock inga regler om när ansökan om ledighet ska lämnas in. Det är lämpligt att arbetsgivaren och den anställde kommer överens om hur en begärd ledighet ska förläggas. Studieledighetslagen måste dock alltid följas och kan inte inskränkas genom överenskommelser mellan arbetsgivaren och den anställde.

Viktigt identifiera hur företagets kompetensbehov kommer att förändras

Även med det nya systemet har arbetsgivaren fortsatt ett kompetensutvecklingsansvar.

 

– Det gäller att komma ihåg att det nya studiestödet är till för att stärka individen. Arbetsgivaren kan alltså inte skicka 50 ingenjörer på en och samma kurs. Därför blir det en viktig uppgift för arbetsgivare att tillsammans med lokala parter identifiera hur man tror att kompetensbehovet i företaget och branschen kommer att förändras så att anställda uppmuntras att välja utbildningar som kommer arbetsgivaren till nytta, säger Robert Tenselius.

 

Förslaget till nytt omställningssystem är nu som sagt ute på remiss och ett riksdagsbeslut kan förväntas först under våren 2022. Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft den 30 juni 2022 men börja tillämpas först under hösten 2022.

Robert Tenselius Foto: Eva Lindblad
Robert Tenselius Foto: Eva Lindblad
Publicerad 01 september 2021

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Jonas Bilberg