Eldrift innebär historiskt kompetensskifte

Batteritillverkaren Northvolt behöver 1000-tals nya medarbetare med en kompetens som inte finns, och inom fordonsindustrin behövs minst 30 000 nya ingenjörer för att klara omställningen till eldrivna fordon. Kan och hinner vi utbilda arbetskraften i tid?

– Det här är det största kompetensskiftet i modern tid. Det berör så otroligt många människor och det handlar om att kompetensutveckla personer som redan är i arbete. Högutbildade människor som är etablerade på arbetsmarknaden och som inte tillhör någon av de yrkeskategorier vi normalt ser som riskgrupper. Men deras nuvarande kompetens kommer inte att vara relevant i framtiden, säger Frida Andersson, expert på kompetensförsörjning vid Teknikföretagen.

 

När kompetensen inte finns får företagen hitta sina egna lösningar

Just nu pågår bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, som ska vara i drift 2021. Men för att få igång produktionen behöver Northvolt anställa cirka 3000 personer, både operatörer, ingenjörer och underhållspersonal. Problemet är att kompetensen för att arbeta inom batteriindustri inte finns, varken i Skellefteå eller i övriga Sverige.

 

För att lösa det skriande behovet planerar Northvolt nu att tillsammans med bland annat kommunen och olika utbildningssamordnare bygga upp utbildningar kopplat till batterifabriken i Skellefteå. Det kompliceras av att det ännu inte finns någon fabrik att lära sig jobbet i.

Frida Andersson Foto Eva Lindblad
Frida Andersson Foto Eva Lindblad
Vi som är långt fram i elektrifieringen måste själva utbilda den kompetens vi behöver.
Anders Thor Foto Northvolt
Anders Thor Foto Northvolt

– Många av dagens arbetsmarknads- och yrkesutbildningar bygger på att personen går in i befintlig industri och lär sig på jobbet. Det kommer inte att vara möjligt för oss, eftersom vi inte har någon produktion i Skellefteå än. Därför måste vi skapa konstgjorda miljöer för det, där man kan öva på batteriproduktion. Flera hundra av de första vi ska anställa måste kunna simulera jobbet först innan de kan börja arbeta, säger Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt.

 

Det behövs en bred kompetensomställning

Den här bilden bekräftas av Epiroc, som bland annat tillverkar eldrivna maskiner till gruvindustrin. Erik Svedlund, som är marknadschef på Epiroc Electrification, anser att det behövs en bred kompetensomställning, som inte bara riktar sig mot forskning och ingenjörer, utan även mot arbetare i produktionen. Här saknas praktiska utbildningar i dag.

 

– I våra fordonsprogram på gymnasiet utbildar vi fortfarande personer som ska bygga och serva förbränningsmotorer – trots att vi redan har den kompetensbasen. Nu måste vi utveckla och utbilda framtidens kompetens. Vi som ligger ganska långt fram i elektrifieringen står i ett jobbigt skifte att själva utbilda alla till den kompetensnivå vi behöver, och det är stora projekt, säger Erik Svedlund.

 

För att företagen ska kunna säkra sin kompetens och Sverige stå starkt i elektrifieringen krävs en rad förändringar i det svenska utbildningssystemet, i allt från gymnasieutbildningar till forskarutbildningar, anser Erik Svedlund.

Det gäller att hitta de lättaste sätten att omvandla den kompetens som människor redan har.
Fernanda Marzano Foto Scania
Fernanda Marzano Foto Scania

Det behövs också en helt annan flexibilitet i systemet, både från lärosäten och studiemedelssystemet. Detta för att människor som har jobb ska kunna vidareutbilda sig i olika ämnen i moduler i stället för terminsvis. Inte minst kommer det att krävas för att utbilda den arbetskraft som i dag finns inom fordonsindustrin, enligt Fernanda Marzano, Technology Leader Electrification på Scania.

 

– Sverige har god kompetens inom elektriska maskiner, elektrokemi och elektroteknik. Basen finns, men sedan behövs ett annat fokus och förmågan att använda kunskapen på ett nytt område. För någon som arbetat inom ett område i 20 år, och som plötsligt måste tänka om, så kan det vara svårt. Det gäller att hitta de lättaste sätten att omvandla den kompetens som människor redan har och hjälpa anställda med utbildning på ett sätt som passar för de nya typerna av fordonen, säger hon.

En rapport som kartlagt behoven i den västsvenska fordonsindustrin pekar på att det behövs 30 000–40 000 nya ingenjörer för att klara omställningen mot elektrifiering, artificiell intelligens och självkörande fordon. Och det gäller bara de närmaste fem åren. Att genomföra de utbildningar som behövs för att tillgodose behovet skulle kosta drygt 4 miljarder kronor, enligt rapporten.

 

 – Det här är helt avgörande för de stora fordonstillverkarna i Sverige. För Volvo och Geely handlar det om var de ska lägga sin elbilsproduktion. De har som mål att hälften av bilarna som levereras 2025 ska ha elmotor. Om det är den framtid man ser – då blir kompetensfrågan helt avgörande, säger Frida Andersson på Teknikföretagen.

 

Politiken måste prioritera och planera för hur omställningen ska gå till

Hon anser att regeringen måste bestämma att det här är en prioriterad fråga och ta fram en nationell strategi för hur omställningen ska gå till. De förändringar som behöver göras spänner över ett stort område, från näringspolitik och arbetsmarknad till utbildning, vilket kräver ett samlat grepp.

 

– I dag är det ingen som riktigt har i uppdrag att jobba med den här typen av omställningar. Vi har inte byggt utbildningssystemet för så stora teknikomställningar och för att utbilda de som redan är i arbete. Systemet bygger på att man går i skola i väldigt många år, för att sedan gå ut i arbete, där företaget står för kompetensutvecklingen.

 

Ge högskolor och yrkesutbildningar ett tydligt uppdrag 

Dessutom måste högskolor och yrkesutbildningar få ett tydligt uppdrag att bidra till omställningen och extra resurser att genomföra förändringarna, anser Frida Andersson. Liksom Northvolt ser hon ett tydligt behov av större flexibilitet i systemet, för att de som redan har jobb ska kunna få möjlighet att vidareutbilda sig parallellt med arbetet. Om det inte lyckas riskerar konsekvenserna att bli stora, för såväl industrin och företagen, som för individer och samhället i stort.

Sverige måste helt enkelt massutbilda, allt annat vore århundradets största självmål.

Anders Thor varnar för allvarliga konsekvenser om inte politiken snabbt ställer om utbildningssystemet. Inte bara för Northvolt, utan för hela den svenska industrin, eftersom elektrifieringen påverkar en stor del av den svenska exportindustrin.

 

Det finns ingen stor kompetensreserv att ta från något annat land

– I värsta fall leder det till att den explosiva utvecklingen inom elektrifieringsindustrin ebbar ut, vilket skulle slå hårt både mot svensk sysselsättning och den globala strävan efter hållbarhet. För oss finns det inga alternativ. Vi är först ut i Europa, i en extremt expanderande global industri. Det finns ingen stor kompetensreserv att ta från något annat land. Sverige måste helt enkelt massutbilda, allt annat vore århundradets största självmål, säger Anders Thor.

 

Är du nyfiken på elektrifieringens utmaningar och möjligheter? Ladda då ner Teknikföretagens rapport "Vägen mot elektrifiering".

Publicerad november 2020

Text

Mattias Areskog

Foto

Emilia Bergmark-Jiménez