Företagens önskelista till politikerna kring kompetens

Utan relevanta kompetenser, inga framgångsrika bolag. Hos Fårbo Manufacturing i västmanländska Fagersta är man väl medveten om vikten av duktig personal för att kunna växa stadigt med bibehållen kvalitet i produktionen.

– Hela vår affärsidé är att globala företag ska kunna välja lokala tillverkningspartners, säger företagets vd Mikael Vetterskog när vi träffar honom på plats på kontoret.

Det moderna Fårbo Manufacturing började växa 2005, när en av de anställda, svarvaren (tillika innebandy-SM-guldmedaljören) Roger Berggren, köpte loss företaget. Då startades en imponerande tillväxtresa från runt två miljoner till 10, 20 och snart 40 miljoner i årsomsättning.

Mikael Vetterskog, som tidigare hade suttit på ledande befattningar inom ABB:s industrirobotverksamhet, hoppade på runt 2019–2020.

Konkurrens om kompetens

Ett framgångsrecept blev när Fårbo Manufacturing började rikta sig mot allt större och krävande kunder.

– Roger gav sig sjutton på att göra det som sades vara omöjligt, nämligen att som liten verkstad få tillverka produkter åt det som då var Atlas Copco, och som idag heter Epiroc, berättar Mikael Vetterskog.

Det lyckades, och Fårbo Manufacturing har sedan dess kunnat fortsätta växa. Kundbasen har också breddats väsentligt, vilket har minskat den affärsmässiga sårbarheten.

– När jag träffade Roger omsatte firman 70 miljoner och hade 29 anställda. Nu är vi uppe i ett 60-tal anställda och omsätter 200 miljoner, så vi har tagit firman vidare ett rejält kliv.

På vägen har man också skapat sig ett namn bland många stora industriföretag runtomkring. För trots att Fagersta endast har runt 13 000 invånare samlar kommunen ett flertal välkända tillverkningsföretag – förutom Epiroc även exempelvis Seco Tools och Marcegaglia Fagersta Stainless.

Samtidigt gör detta att konkurrensen om nyckelkompetenser inom industrin är stenhård på orten, vilket påverkar Fårbo Manufacturing i allra högsta grad.

– Den dominerade yrkesrollen i vår verksamhet är CNC-operatörer. Och med prispressen som råder kan vi bara rekrytera i Fagersta med några kilometers omnejd – annars lönar det sig inte att jobba som CNC-operatör och pendla långt.

Ställer höga krav

Extra utmanande blir det eftersom Fårbo Manufacturing för sin fortsatta tillväxt behöver rekrytera 12 till 15 nya medarbetare per år, varav merparten CNC-operatörer. Men även om det är en ganska avgränsad yrkeskategori man söker, och även om rekryteringen sker i konkurrens med många andra företag i Fagersta, ställer Fårbo Manufacturing höga krav på dem man anställer.

Mikael Vetterskog har framför allt ett viktigt medskick:

– Den stora utmaningen är att matematiken måste stärkas i grundskolan. De som vi vill rekrytera finns i begränsat antal. De går en yrkesmässig utbildning, men måste också ha tillräckligt goda mattekunskaper för att bli bra på våra maskiner.

För att bidra till framväxten av nästa generations industrianställda sitter Fårbo Manufacturing med i styrgruppen för ortens Teknikcollege. De erbjuder även praktikplatser och bidrar på andra sätt.

Som medelstort företag kan de dock inte primärt locka med höga löner – en sådan strategi skulle straffa sig i konkurrensen mot de större drakarna, siar Mikael Vetterskog. Istället lockar man med balans mellan arbete och fritid, och har till exempel bara tvåskift istället för femskiftssystem, som är vanligare hos de stora tillverkningsföretagen. Dessutom arbetar man mycket med proaktiv friskvård, inklusive gemensam gratis företagsträning.

Till det kommer många andra trevliga aktiviteter på och utanför jobbet. Idag ska till exempel vd Vetterskog ställa sig och grilla hamburgare till skiftbytet på eftermiddagen. Grillfatet är redan tänt, och Mikael Vetterskog drar på sig förklädet inför anstormningen av hungriga medarbetare.

Växt med 1000 per år

Mindre än fem mil från Fagersta, i Ludvika, ligger ännu ett framgångsrikt bergslagsföretag, det väsentligt större Hitachi Energy, världsledande aktör inom kraftöverföring.

De senaste årens klimatomställning har fyllt på Hitachi Energys orderböcker rejält. Startskottet var en av Sveriges största exportorder någonsin, från TenneT, för utrustning till havsbaserad vindkraft utanför Tysklands och Nederländernas kust, till ett värde om cirka 147 miljarder.

– Vi anställer runt 140 personer i månaden. Netto brukar vi säga att vi har växt med ungefär 1 000 personer per år de senaste tre åren, berättar Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

En mycket grannlaga uppgift för vilket företag som helst, och särskilt när det gäller en kommun som Ludvika, med mindre än 30 000 invånare. Till detta kommer att Hitachi Energy arbetar i relativt nischade branscher och ställer höga krav på kunskaper inom verksamhetsområdena.

För att lyckas har Hitachi Energy ett samarbete med omgivande samhälle. De har ett nära samarbete med gymnasier i Ludvika och Västerås, där eleverna ges möjlighet att komma och arbeta på Hitachi Energy både under och efter avslutade studier.

Genom initiativ som Tekniksprånget kan gymnasieelever komma och praktisera på Hitachi Energy, och genom programmet SAO-jobb ges ytterligare möjligheter till unga i utsatta områden.

– Vi försöker också få fler att välja en teknisk inriktning redan på gymnasiet genom ett initiativ som heter Arbetsmarknadskunskap, fortsätter Martin Sangve.

Behöver svetsare

På eftergymnasial nivå samarbetar företaget med fem partneruniversitet och en partnerhögskola kring forskning och utveckling. Till det kommer möjlighet till exjobb och praktik, sommarjobb, handledarskap samt möjligheter till arbete för nyanlända genom exempelvis Jobbsprånget. Bland mycket annat.

Ändå upplever företaget brist på ett antal viktiga kompetenser.

– Tittar man på verkstadsgolvet är det framför allt svetsare som vi kämpar med att hitta. På tjänstemannasidan är det fortfarande ingenjörer av olika sorter som behövs, inklusive inom projektledning och IT och cybersäkerhet.

På övergripande nivå tycker Martin Sangve att den av regeringen nyligen sjösatta STEM-strategin är ett utmärkt första steg. Han menar dock att Sverige behöver fortsätta att investera i tillväxtorter, och förbättra samverkan mellan olika lokala och regionala aktörer.

– De investeringar som behöver göras är ju tänkta att betalas tillbaka över tid via skatteintäkter. Men om inga investeringar görs så kommer heller inga skatteintäkter att komma i förlängningen, påtalar Martin Sangve.

13 mil söderut från Ludvika, i Karlskoga, finns ytterligare ett företag med bråda dagar just nu – försvarskoncernen Saab. Även här står kompetensfrågan högt på dagordningen, inte minst då omvärldsläget kräver ständigt utvecklade försvarsförmågor.

– Vi satsar mycket på up-skilling, re-skilling och kunskapsöverföring från de som är erfarna inom vår verksamhet till de nya som vi tar in, säger Jens Fredensborg, rekryteringschef på Saab.

Intresset för Saab som arbetsgivare har stigit stadigt under de senaste åren, och september månad i år innebar en ny högstanivå ifråga om antal arbetsansökningar per månad.

– Förra året fick vi in över 100 000 jobbansökningar till Saab i Sverige – och den siffran har vi redan passerat med råge hittills i år, fortsätter Jens Fredensborg. Och det är klart att det finns utmaningar när man växer i så snabb takt.

Arbetar med att attrahera kompetens

För att säkerställa att fånga upp relevant kompetens har Saab också på senare år etablerat sig på nya orter, som Karlstad och Solna.

– Koncentrationen av Saabs viktigaste målgrupper, till exempel ingenjörer, är störst i storstäderna. Det gör våra kontor i Stockholm och Göteborg till viktiga rekryteringsbaser, men vi är arbetar även fokuserat med att attrahera rätt kompetens på övriga orter där möjligheten finns, förklarar Jens Fredensborg.

Just ingenjörer, och då särskilt inom elektroniksystem och mjukvara, har Saab ett extra stort behov av i dagsläget.

– Och på produktionssidan behöver vi också duktiga tekniker och montörer som kan säkerställa leverans till våra kunder. Det är målgrupper som vi får jobba extra aktivt att nå ut till.

Camilla Georgsson, enhetschef kompetensförsörjning på Teknikföretagen, känner igen företagens behov och ger förslag på vad som behövs framöver. Inte minst vill hon också lyfta STEM-ämnena.

– Matematiken och teknikämnet behöver stärkas genom riktade satsningar och fortbildning för lärare. Och STEM-utbildningar behöver prioriteras när man dimensionerar gymnasieskola och högre utbildning, påpekar hon.

Teknikföretagen vill också att gymnasieskolan ska ge en stabil grund oavsett karriärval, och att gymnasiestrukturen därför ses över så att dörren till teknikjobb hålls öppen längre och för fler än tidigare.

– Arbetslivskoppling bör också förbättras genom hela utbildningssystemet. Redan yrkesverksamma bör också få bättre tillgång till up-skilling och re-skilling genom ett större utbud av relevant utbildning, säger Camilla Georgsson vidare.

Ett urval färska önskelistor från teknikföretagen inför nästa års val, med andra ord. Redo att plockas upp av politiker som vill främja kompetensutvecklingen i landet.