Högt söktryck: Arvika fick utöka antalet platser på industri­tekniska programmet

Industritekniska programmet på Taserudsgymnasiet har egentligen 16 platser per årskurs. Men i höst har skolan gjort ett överintag, eftersom söktrycket varit högt. Nu går 20 elever i ettan. Även elprogrammet har haft många sökande med höga antagningspoäng. Det ökade intresset har flera orsaker, tror Daniel Dijkstra, som är programansvarig:

 

– Vi är en del av Teknikcollege västra Värmland som har gjort en kampanj på sociala medier inför hösten. Flera tjejer som gått utbildningen har också varit ute och marknadsfört den för högstadieeleverna. Det tror jag spelar in i att vi också lyckats locka relativt många tjejer.

 

En annan anledning tror han är alla företagen som engagerar sig i skolan, genom teknikcollege.

 

– Vi har flera stora industrier i kommunen och många elever kommer i kontakt med dem redan i högstadiet. Företagen tar emot praoelever från högstadieskolorna och det har stor betydelse för vilket program många sedan väljer, säger Daniel Dijkstra.

Ett av företagen som är med i arbetet är Arvika gjuteri, med runt 200 anställda.

 

– Vi måste hela tiden titta framåt på vilken kompetens vi behöver och det är både en teknisk grundkompetens och specialistkompetens inom vissa områden. Det kan till exempel vara personal inom underhåll, mekaniker, produktionstekniker och elektriker, säger Håkan Setterström, vd på Arvika Gjuteri.

Han har varit involverad i teknikcollege länge, både i sin nuvarande roll och i Dalarna, där han också varit företagsledare inom industrin.

 

– Vi har sett att det är viktigt att få i gång teknikintresset hos barn och unga så tidigt som möjligt. Det är också viktigt att vi företag kommunicerar vilka behov vi har och att vi tar emot elever på praktik och arbetsplatsförlagt lärande (APL). En fördel här i Arvika är att vi har många företag som behöver ungefär samma grundkompetens, berättar Håkan Setterström och fortsätter:

– Om vi ger eleverna möjligheten att praktisera så kan det bli ett embryo som växer till en anställning i framtiden. Vi har anställt ett par elever från industritekniska programmet och det kommer säkert att bli fler i framtiden.

Några av de elever som börjat höstterminen på industritekniska programmet är Elin Johansson, My Tranberg och Saga Hansson. Alla tre vill jobba med något praktiskt i framtiden.

– Jag har alltid varit intresserad av svets och kommer att söka APL på ett svetsföretag i årskurs två, säger Elin Johansson.

– Jag ville göra något praktiskt och så vill jag komma ut och jobba efter utbildningen, säger My Tranberg.

– Skolan har gott rykte och det verkade roligt, fyller Saga Hansson i.

 

Under andra året får eleverna välja inriktningen produkt- och maskinteknik eller svetsteknik. De får göra två APL-perioder, vilket innebär att delar av undervisning sker ute på ett företag.

 

– Vi har nischat utbildningen så att den innehåller mer APL än vad läroplanen säger, för att eleverna ska få så mycket kontakt med arbetslivet som möjligt. Vi vill att de ska lära sig att bli självgående. De får till exempel själva driva projekt, från att skapa ritningar till att ta fram en prototyp i maskin, ofta mot en skarp kund. Det kommer de att ha nytta av oavsett vad de väljer att göra i framtiden, säger Daniel Dijkstra.

Inom Teknikcollege pågår ständiga diskussioner för att anpassa utbildningen efter företagens behov.

 

– Det är en balansgång, alla företag vill ju förstås ha en utbildning som matchar exakt deras behov samtidigt som vi måste uppfylla Skolverkets krav. Men vi försöker ge eleverna en bred industriell kompetens, sedan kan vi inte utbilda för alla programmeringsspråk, resonerar Daniel Dijkstra.

 

Teknikcollege ger också skolan möjlighet att investera i nya och moderna maskiner, bland annat en simulator, en ny skärmaskin och en CNC-maskin.

 

– Vi inriktar oss mot CNC, men vi vill samtidigt inte trycka in för mycket programmering i en gymnasieelev som kanske inte kommer att jobba med CNC på en gång. Jag tror att det är viktigast att man har provat på och känner igen det, säger Daniel Dijkstra.

Något som också verkar väga in i elevernas beslut är möjligheten att få jobb direkt efter gymnasiet.

 

– Det finns nästan alltid jobb när du slutar här och det är ju bra löner inom industrin, säger Meja Albrektsson, som går i tvåan.

Hon och klasskamraten Therese De Jong är också överens om att jobbet måste vara roligt.

– Man vill ju göra lite olika saker, inte samma moment hela tiden. Då blir det nog tråkigt, säger Therese De Jong.

– Men sedan är det också lite ens egna ansvar att söka kontakt med företagen och göra bra ifrån sig på praktiken, säger Meja Albrektsson.

 

 

Fakta Teknikcollage

 

Teknikcollege är ett samarbete mellan skolor, företag och kommuner för att stärka industrins kompetensförsörjning. Syftet är att matcha tekniska och industriella gymnasieutbildningar efter arbetsmarknadens behov. Teknikcollege startades av Industrirådet, där aktörer som Teknikföretagen, IF Metall, och flera andra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer ingår. I dag finns 24 regionala teknikcollage.

 

Fakta I korthet - Så har Arvika lyckats öka intresset för teknikutbildningar.

* Nära samverkan med näringslivet

* Mer APL än vad läroplanen föreskriver

* Marknadsföring där tjejer syns

* Börja tidigt - väck intresset redan i sjuan eller åttan

* Praktik på högstadiet leder ofta till fortsatt intresse