Jobbsprånget – praktikfabrik för utrikesfödda akademiker

– Min upplevelse är att svenska arbetsgivare är enormt samhällsengagerade, men det måste vara enkelt. Det blir så lätt att det antingen är för komplicerat eller att det blir tomtebloss, olika initiativ som kommer och går, säger Alexandra Ridderstad som är vd för den ideella organisationen Jobbsprånget.

Hon berättar att arbetsgivare som är med i Jobbsprånget gör det av två skäl. Det ena är att man vill vara en del av lösningen i den stora samhällsutmaning som integration på arbetsmarknaden innebär, och det andra är den enorma kompetensbristen.

 – Jag vill uppmuntra alla Sveriges arbetsgivare att även inkludera arbetslösa akademiker boende i landet när man letar med ljus och lykta efter akademiker. Det är win-win för alla parter. Och vi finns då till för att sänka trösklarna, säger Alexandra Ridderstad.

Idag består organisationen av tolv personer som på olika sätt arbetar med arbetsgivare som tar emot alltifrån en kandidat till 30 kandidater per termin.

Fyra månaders praktik

Bakgrunden till Jobbsprånget kommer från att Alexandra Ridderstad var ansvarig för ett annat stort praktikprogram där arbetsgivare hörde av sig och uttryckte intresse för att engagera sig – tack vare att det var enkelt.

Detta sammanföll med ett möte med Wallenbergstiftelserna, som också ville bidra till integrationen och öppna för samhällsengagemang.

Mötet ledde till att Jobbsprånget startade en pilotverksamhet för att testa konceptet och utveckla en modell som kunde skalas upp och omfatta hela Sverige.

Målgruppen utgörs av cirka 40 000 arbetslösa akademiker som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Genom Jobbsprånget får de möjlighet att genomgå en fyra månader lång praktikperiod där de får jobba på sin yrkesnivå och möjlighet att bygga upp sitt svenska CV.

Jobben som erbjuds är inom olika områden som ingenjörer, ekonomer, naturvetare och arkitekter.

– Många säger att de har sökt 200 jobb i genomsnitt när de kommer till oss. Det är ju ett gigantiskt resursslöseri, säger Alexandra Ridderstad.

En av nyckelfaktorerna till Jobbsprångets framgång uppger Alexandra Ridderstad är aktiv matchning. Istället för att arbetsgivaren söker efter kandidater och presenteras med en lista av potentiella praktikanter får arbetsgivaren själv välja bland de sökande och kalla dem till intervju. Detta ger en ömsesidig valprocess där både arbetsgivare och kandidater kan göra ett medvetet val baserat på sina behov och preferenser. Praktiken på fyra månader ger väldigt många fördelar, uppger Alexandra Ridderstad.

– För arbetsgivaren är det ett sätt att få in en attraktiv kompetens med en helt annan bakgrund än vad man kanske vanligtvis har. Och för kandidaterna är det första raden på det svenska CV:et, man får möjlighet att prata yrkessvenska och skaffa sig ett professionellt nätverk.

Ser till kompetensen

Jobbsprånget har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen som ansvarar för att behörighetspröva kandidaterna och ge arbetsgivarna tillgång till de sökande som uppfyller kraven.

Samarbetet innebär att Jobbsprånget tar hand om all administrativ dialog med Arbetsförmedlingen, vilket underlättar för arbetsgivarna och gör det möjligt för dem att istället fokusera på att erbjuda meningsfulla praktikplatser och handledare.

– Vi har utvecklat en intermediär roll där vi för samman de olika delarna, men vi sätter oss själva i mitten så att det fungerar, säger Alexandra Ridderstad.

Ersättningsmodellen är mellan kandidaten och Arbetsförmedlingen. För arbetsgivare är det alltså helt kostnadsfritt att medverka, då möjlighet till aktivitetsstöd finns. Och efter fyra månaders praktik får sju av tio erbjudande om arbete, uppger Alexandra Ridderstad.

Nu har Jobbsprånget nått ett av sina främsta mål, att förmedla över 1000 praktikplatser om året. Det gör att de börjar titta mot en ny utveckling och närmast i kikarsiktet är en pilotsatsning för utrikesfödda med gymnasiekompetens, där Teknikföretagen är med i diskussionerna kring upplägget och har uttryckt ett stort intresse.  

– Det är en målgrupp där behovet kanske är ännu större än för akademiker. I Sverige har vi pratat mycket om det vi kallar för unconscious bias, omedvetna fördomar. Det finns fördomar mot personer med utländska namn och mot examen från utländska gymnasier och högskolor. Det som händer i och med praktiken är att man ser bortom allt det där – och ser kompetensen, säger Alexandra Ridderstad.