Krisen skapade nya luckor för lärande

När corona slog ned i industri-Sverige öppnade sig plötsligt tid för kompetenslyft. Bombardier i Västerås drog nytta av blixtsnabbt insatta kurser på Mälardalens högskola. Linnéuniversitetet agerade också kvickt. Båda lärosätena har planer även för tiden efter krisen.

Många industriföretag i Sverige samarbetar tätt med universitet och högskolor och för en kontinuerlig dialog om kompetensbehoven. I våras blev läget akut. Medarbetare satt sysslolösa i coronakrisen. Då hörde allt fler av sig till sina samarbetspartners inom akademin.

 

På tre veckor tog Mälardalens högskola (MDH) fram fem extrakurser med totalt 250 platser som startade i maj.

 

– Vi svarade på ropet från företag i behov av akut kompetensutveckling och kunde erbjuda målgruppsanpassade kurser. Att vi redan har ett upparbetat samarbete blev en perfekt match, säger processledaren Stefan Eck.

 

Kurserna är kostnadsfria, på engelska, helt online, på avancerad nivå, ger 2,5 högskolepoäng och handlar om mjukvaruutveckling och Artificiell intelligens (AI).

 

– Att det blev just de här beror dels på att forskarna som håller i dem hade möjlighet att ställa upp med sin tid, dels på att kurserna redan var framtagna och kvalitetssäkrade. De är förstås också intressanta för näringslivet, säger Stefan Eck.

Allra hetast är kurser inom industri 4.0 och AI, säger Stefan Eck vid MDH. Foto: Privat
Allra hetast är kurser inom industri 4.0 och AI, säger Stefan Eck vid MDH. Foto: Privat

Företagen har påverkat utbudet, indirekt. Utbildningarna är sprungna ur Prompt, Premium och FutureE – projekt för yrkesverksamma som MDH driver i samarbete med andra lärosäten. Målet är att öka industrins konkurrenskraft. Aktiv företagssamverkan är ett krav.

 

Extrakursernas primära målgrupp är utvecklingsingenjörer och utvecklare. Enligt Stefan Eck får de med sig en uppdatering om forskningsfronten och hur man kan tillämpa nya rön i sin verksamhet. Förr kunde en examen räcka karriären ut, i dag krävs påfyllning efter fem år.

 

– Alla är positiva till livslångt lärande, men det långsiktiga har en förmåga att prioriteras bort när annat kommer emellan. Nu har fönstret öppnat sig och fler har en möjlighet att fylla på.

Ett av företagen som drar nytta av vårens extrakurser är Bombardier Transportation i Västerås.

 

– Det är en unik möjlighet för medarbetare att bredda sin kompetens utan att för den skull behöva gå en omfattande utbildning. Högskolan har gjort det föredömligt och imponerande snabbt, säger Ganesh Chandramouli, product manager och ansvarig för externa FoU-samarbeten.

 

Bombardier har samarbetsavtal med MDH, är med i andra utbildningssatsningar och månar om medarbetarnas möjlighet till fortbildning. Corona gjorde att möjligheten till en mer samlad satsning öppnades.

 

– Man får hitta de ljusa sidorna av krisen också. I och med corona kan vi nu fortbilda våra medarbetare på bred front.

 

Extrakurserna matchar bolagets behov

Bombardiers utbildningsbehov finns inom exempelvis basingenjörskompetens kring elkraft och elektriska drivsystem, reglerteknik, mjukvaruutvecklingskompetens, systemteknik, produktutveckling – allt kompletterat med olika aspekter av AI och maskininlärning.

 

Ganesh Chandramouli tycker att extrakurserna matchar behoven.

 

– Fokuset på det som händer inom hela datahanteringsområdet passar oss bra och av de beskrivningar jag sett verkar de kunna ge en god orientering.

Ganesh Chandramouli på Bombardier vill se ett ännu starkare fokus på baskunskaper kring energiomvandling, kraftelektronik och reglersystem.Foto: Erik Thor
Ganesh Chandramouli på Bombardier vill se ett ännu starkare fokus på baskunskaper kring energiomvandling, kraftelektronik och reglersystem.Foto: Erik Thor
Bombardier har ungefär 1800 anställda i Sverige. Här i Västerås utvecklar företaget vanligtvis bland annat drivsystem. Foto: Erik Thor
Bombardier har ungefär 1800 anställda i Sverige. Här i Västerås utvecklar företaget vanligtvis bland annat drivsystem. Foto: Erik Thor

Vad hoppas du att medarbetarna tar med sig tillbaka?

– Dels den direkta tekniska orienteringen, men minst lika viktigt är inspiration till vad man kan göra och nya perspektiv på problemställningar. Dessutom tror jag att man kommer tillbaka med positiv energi och framtidstro när man fått möjlighet att göra något trots de bistra tiderna.

 

Han pekar på en annan pågående omställning: elektromobilitet för vägfordon. Svensk fordonsindustri kommer troligen behöva skynda på processen ytterligare efter krisen. Ganesh Chandramouli tror att det nav av kompetens som finns i Västeråsområdet, där Bombardier bland annat har sin drivsystemutveckling, kan tillföra mycket. Men då behövs ett ännu starkare fokus på baskunskaper kring energiomvandling, kraftelektronik och reglersystem, där man också kan skapa ett starkt forskningsfokus.

 

– MDH med sin profil och regionala förankring skulle kunna förstärka ännu mer inom de inriktningarna också. Ur svenskt perspektiv är det viktigt att ta vara på och bygga vidare på det vi har, säger han.

 

Kurserna är målgruppsanpassade för industrins medarbetare på flera sätt

Även Linnéuniversitetet i Växjö har agerat på coronakrisen. I samarbete med Centrum för informationslogistik i Ljungby ger lärosätet extrakurser i ledarskap, produktionsstrategier, industriell ekonomi samt material och produktionsstyrning för yrkesverksamma inom industrin.

 

Men precis som på Mälardalens högskola finns här fokus på fortbildning av industrins medarbetare och planer även för tiden efter krisen. I utbud för yrkesverksamma finns kostnadsfria kurser inom AI/maskininlärning, visualisering, strategier för digital marknadsföring, robotteknik, automation och maskinsäkerhet, med mera.

Diana Unander uppmanar företag som vill börja samverka kring utbildningar att våga fråga! Foto: Eva Lindblad
Diana Unander uppmanar företag som vill börja samverka kring utbildningar att våga fråga! Foto: Eva Lindblad

Kurserna är målgruppsanpassade på flera sätt. Dels är de kortare och ges i moduler på 3 till 5 högskolepoäng, mot normalt 7,5. Alla föreläsningarna är inspelade och kursmaterialet finns digitalt, så att studierna går att kombinera med jobb. I de flesta kurser ingår också fysiska träffar, men på grund av det rådande läget är de just nu online.

 

– Studenterna efterfrågar ofta någon form av möten för att kunna diskutera med lärare och varandra. Träffarna är tidsbestämda. Allt annat går att ta del av precis när som helst, säger Diana Unander, forsknings- och projektkoordinator vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik.

 

Ytterligare en anpassning är att kursplaner och innehåll tas fram tillsammans med industrin, för att säkra att det matchar behoven. Diana Unander är ansvarig för externa kontakter och för en löpande dialog med företag och organisationer. De har inte helt fria händer, men kan påverka inriktningen.

 

– När man jobbar med yrkesverksamma är det också viktigt att kunskapen de får med sig kan användas direkt. Det ska finnas vetenskaplig höjd, men kurserna ska också vara väldigt tillämpbara.

 

Se till att flera medarbetare går kursen samtidigt

Hon skickar med ett tips till företag som skickar eller uppmuntrar medarbetare att söka kurser: försök se till att flera går samtidigt.

 

– Ofta blir man motiverad och vill göra skillnad efteråt. Men är du själv med att ha fått ny kunskap är det betydligt svårare att göra något av den.


– Våga fråga! Har man hittat ett spännande ämne på vår sajt finns alltid en kontaktperson där, det är bara att ringa. Var inte heller blyg om det finns något man är intresserad av, men inte ser i utbudet.

Foto: Eva Lindblad
Foto: Eva Lindblad

Coronapandemin må ha satt ett extra starkt strålkastarljus på utbildning. Men kurvan över industrins fortbildningsbehov började stiga brant långt innan.

 

Extrakurserna på Mälardalens högskola kommer igen i höst, då som en del av det ordinarie utbudet med totalt ett 30-tal kurser och större bredd av ämnen. Stefan Eck ser ett ökat sug av allt som lärosätet erbjuder.

 

– Industriell IoT innebär ett stort skifte på produktionssidan. Allra hetast är industri 4.0 och AI. Man ropar också efter kompetens inom mjukvaruutveckling. Mjukvaran driver AI och smarta produktionssystem och blir allt viktigare.

 

Gemensam plattform ska underlätta för yrkesverksamma att hitta kurser

Linnéuniversitetet planerar att bygga ut kursutbudet inom digitalisering, IT och smart industri. I höst kommer sju nya kurser på avancerad nivå. Dessutom händer en del inom Kompetensbehov och kurser för yrkesverksamma inom IT och konkurrenskraftig produktion (KIT). Diana Unander leder projektet som är ett samarbete med MDH, Högskolan Väst och Högskolan i Örebro.

 

Ett konkret resultat är kursen Introduktion till AI. I höst kommer ytterligare två inom KIT-projektet, en tredje ges förmodligen nästa vinter. Men det spelar ingen roll hur många och bra kurserna är, om ingen vet om att de finns.

 

– Vi har sett hur svårt det är för yrkesverksamma att hitta de specialanpassade kurserna. De gömmer sig ofta på lärosätenas webbplatser. Nu tar projektet fram en gemensam marknadsföringsplattform. På sikt vill vi att den blir nationell, säger Diana Unander.

 

TIPS: På Teknikföretagens webbplats har vi sammanställt tips på olika slags kompetensutveckling under coronakrisen. Ta del av tipsen här.

Publicerad maj 2020

Text

Minna Ulin

Foto

Erik Thor & Eva Lindblad