Möt Sveriges nya "läxhjälpare nr 1"

Hon har varit fotomodell, odlat bin i Stockholms innerstad och startat ett borgerligt miljöparti. Nu tar Karolina Lisslö rodret i fast hand på Mattecentrum, läxhjälpsföreningen som just nu breder ut sig lavinartat över Sverige.

Mamma blev inte alls glad när Karolina berättade att hon tänkte hoppa av gymnasiet och bli fotomodell i Paris.

 

– Hon blev fullständigt galen. Hon har alltid sagt att kunskap är en demokratisk rättighet, säger Karolina Lisslö.

 

Men modellkarriären tog fart. Under 1990-talet bodde hon i Paris, USA och Milano.

 

– Jag fick nog av modellandet när jag stod på en fotografering nere i någon afrikansk landsbygd, iklädd en klänning för 60 000 kronor.

 

Känslan för rättvisa kommer hemifrån, tror hon. Det gör också den entreprenöriella ådran. Mamma Lisslö har drivit egna äldreboenden, pappa Lisslö hade säkerhetsbolag. Karolina själv visade entreprenöriellt driv tidigt.

 

– Min entreprenörsbana började redan i skolan när jag förfalskade föräldrars namnteckningar på kompisarnas intyg om stukade fötter och liknande. Men jag minns inte vad jag tog betalt, säger Karolina och skrattar.

Efter modellkarriären började hon studera. På omvägar landade hon slutligen i biologi.

 

– Under en kurs i hållbar stadsmiljö berättade en guide att antalet blomarter minskar i Nationalstadsparken. Orsaken var att antalet insekter minskade, säger Karolina.

 

Det ledde till att hon och kurskompisen Josefina Oddsberg startade Park Pollination, en förening som ställde ut bikupor i stadsmiljö för att öka antalet insekter och därmed pollineringen. Efter studierna insåg hon snart att Park Pollination var en allt för tidskrävande hobby. Då fick hon och kollegan Josefina idén att koppla bikupor till företags CSR-arbete.

 

– Den kom mitt i natten. Vi paketerade om hela idén och började ta ordentligt betalt, säger Karolina.

 

H&M var tidiga på bollen vilket gav Bee Urban, deras nya företag, uppmärksamhet redan från start. De vann priser och blev omskrivna både i Sverige och utomlands.

 

Men i och med att de började ta betalt kom också kritiken. Det var fel att ta betalt för saker med ett ädelt syfte – gott ska vara gratis.

 

– Det är svårigheten när du ses som en välgörenhetsorganisation. Människor har en konstig syn på välgörenhet. Samtidigt är det inte många som ifrågasätter Barncancerfonden, säger Karolina.

 

Åker du tunnelbana i Stockholm är risken stor att du förlorat en tävling mot Karolina Lisslö. Det kan knappast kallas fair play: bara Karolina vet att det är en tävling när hon rusar förbi i rulltrappan.

 

Men hon är väldigt tävlingsinriktad. Rulltrappetävlingarna är en effekt av det, en annan är att hon hinner göra mycket. När miljöintresset växte och började omfatta mer än bi-frågan, startade hon det politiska partiet Grön diktatur, sedermera Grön demokrati.

 

– Det var tänkt att bli det borgerliga Miljöpartiet. Men idag ligger planerna på val 2018 på is.

Du behöver matematik för att förklara din vardag.

Efter att hon lämnat Bee Urban tog Karolina en projektanställning som kommunikationsansvarig på Mando Group. När anställningen närmade sig sitt slut hörde Mattecentrums grundare Johan Wendt av sig. Han undrade om Karolina var intresserad av posten som föreningens generalsekreterare.

 

– En vecka senare, den 10 oktober, började jag, säger Karolina.

 

Matte var inget hon själv brann för under skolåren, något som delvis kan ha berott på undervisningsformen.

 

– En svårighet för mig var att sitta tyst och räkna på lektionerna. Jag tror att matematik är ett diskussionsämne. Har en elev redan förstått, kan denne vara jättebra på att förklara för kompisar.

 

Förståelsen är central.

 

– Du kan lära dig att räkna ut något utan att förstå, men någon gång tar det stopp. Där är Mattecentrums volontärer så bra, de kan verkligen förklara. Dessutom kan de sätta in matten i sitt sammanhang med exempel ur sin egen arbetsvardag, säger Karolina.

 

Poängen med att lära sig matte tvekar hon inte om.

 

– Du behöver matematik för att förklara din vardag. Allt som kostar påverkar din ekonomi – den totala summan av dina utgifter måste vara mindre än din intäkt.

 

Hon låter också som ett eko av sin mamma när hon säger att »kunskap är en demokratisk rättighet« och kopplar ihop Mattecentrum med demokrati.

 

– Vi står för den demokratiska värderingen, vi ger gratis läxhjälp för alla elever oavsett kön, ålder, socioekonomisk bakgrund ... alla har rätt att komma till oss och få hjälp. Men alla kommer inte idag. Den undersökning Mattecentrum just håller på med avslöjar att en majoritet av besökarna i deras räknestugor är tjejer och att 66 procent av besökarna har svenska som modersmål.

 

De flesta studerar på gymnasiet.

 

– Det våra besökare har gemensamt är att de är engagerade i sina studieresultet. Vi skulle gärna se att fler som är svaga i matematik kommer till oss, säger Karolina.

Vi gör skillnad.

Mattecentrum har 87 räknestugor i 27 städer. De sköts av 400 volontärer och sex avlönade personer på kansliet i Stockholm.

 

Sedan Karolina tillträdde har det tillkommit två nya städer. Under samma period har Mattecentrum lanserat konceptet ”Stugvärdar”, som innebär att lokala företag kan sponsra en räknestuga under ett år. Det kostar 100 000 kronor.

 

– Intäkterna gör det möjligt för oss att betala våra kostnader: kansliet, de regionansvariga, projektledare, material som delas ut, matteboken.se och formelsamlingen.se, appar ... allt som syns kostar, samtidigt som allt är gratis för eleverna.

 

Den snabba utvecklingen på Mattecentrum kommer att fortsätta med Karolina Lisslö på posten som generalsekreterare. Mer interaktiv läxhjälp, läxhjälp på olika språk, nya räknestugor i fler städer, läxhjälp för yngre elever, nå fler grupper i samhället och bättre samarbete med skolorna är några punkter som finns på agendan.

 

Karolina verkar varken nervös eller orolig inför framtiden. Tvärtom: hon låter helt övertygad om sin förmåga att navigera Mattecentrum mellan grynnor och skär. Lika övertygad låter hon kring varför Mattecentrum nått sådana framgångar.

 

– Vi gör skillnad. Det bästa sättet att se det är att vi har ett ökande elevantal i räknestugorna och att skolor hör av sig och undrar när vi ska etablera oss nära dem.

Publicerad februari 2015

Text

Per Torberger

Foto

Erik Thor