Ny bank ger bildsökare nyanserad bild av industrin

När en googling på ord som ingenjör och industri övervägande resulterar i bilder som visar män är det kanske inte så förvånande att förhållandevis få kvinnor känner sig kallade. För att komplettera bilden av vad teknik är och vilka som är med och utvecklar den lanserar Teknikföretagen nu en alternativ bildbank där kvinnorna spelar huvudrollen.

Emilia Bergmark-Jiménez är reklamfotograf och jobbar med kunder som bland annat Skandia, Utbildningsradion, IF, Libero och Åhléns. I sitt fotograferande rör hon sig bortom det stereotypa och arbetar normkreativt.

 

– Som fotograf måste man våga utmana, ifrågasätta och bryta konventioner. Jag anser att vi har ett ansvar för att utveckla samhället och vara med och i bild visa det samhälle vi vill ha. Det är min övertygelse att fotografi kan förändra ett synsätt.

 

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Det kanske inte är helt sant, men klart är att en bild kan berätta väldigt mycket därför att den går så fort att ta till sig. Och finns det inget fungerande samspel mellan text och bild är risken stor att det är bilden och inte texten betraktaren minns. 

 

– Säg att en person ska söka jobb på ett företag och går in på företagets webbplats och möts av en bild på två vita män i gula hjälmar och med korslagda armar. Om jobbsökaren då är en kvinna med utländsk bakgrund kanske hon inte blir supersugen på att söka det jobbet. Även om det under bilden står att företaget eftersträvar mångfald. Det är oerhört viktigt att bilden och det man kommunicerar i ord faktiskt säger samma sak.

På Teknikföretagens uppdrag har Emilia Bergmark Jiménez fotograferat till en bildbank som ska komplettera bilden av vad teknik är och vilka som är med och utvecklar den. Några av de bilderna som hon har tagit inom ramen för projektet ”Bredda bilden” kan du se i det här reportaget. De finns också tillgängliga för nedladdning och fri användning för alla och en var som vill bidra till att bredda bilden av branschen på.

 

Vill man attrahera en speciell grupp av människor så ska man enbart visa bilder av den gruppen, menar Emilia Bergmark Jiménez. 

 

– Vi kan ta skateboard-världen som jag har jobbat en del med som ett bra exempel. Där har de jobbat mycket med att få fler tjejer att åka skateboard och de har också lyckats. När de arrangerar en träning som är öppen för tjejer har de valt att kommunicera med bilder där det bara är tjejer. Därför att killarna kommer ändå - de känner redan en självklar tillhörighet till den här världen oavsett hur bilden ser ut. 

 

Så teknikföretag som vill attrahera fler kvinnor borde helt skippa män på bild?

 

– Ja. Om det är kvinnor som behövs i branschen måste man visa dem på bild och då inte också visa män. Och man måste också tänka intersektionellt - på olika etniciteter och funktionaliteter. Tänk så här, om vi från och med i dag bara skulle producera bilder på kvinnor i gula hjälmar så skulle vi ändå inte komma upp i den mängden bilder av män i gula hjälmar som redan finns. 

Hon menar att det också är viktigt att komma ihåg att det även är den bild som många har i sitt huvud: när man säger ingenjör så ser de framför sig en man i en gul hjälm som står och mäter något.

 

– Då kan man inte heller reproducera den bilden om och om igen och tro att det inte får några konsekvenser.

 

Vikten av att enbart visa en underrepresenterad grupp i bild är ett resonemang som vissa upplever som mycket provocerande.

 

– Jag brukar jämföra det med att trampa i ett getingbo – folk kan bli helt galna när de hör det. ”Det finns ju män!” Ja, det gör det. Men de männen kommer ändå. De grupper som inte är underrepresenterade får det de ska ha ändå.

 

Det finns också mycket för företag att vinna på att visa andra än normen.

 

– Det är viktigt att vara inkluderande och det är också roligt och resultatet blir så bra. Det attraherar olika typer av människor med olika bakgrund och olika erfarenheter, vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö, större kreativitet och innovationsförmåga.

Det spelar också roll hur kvinnorna i bilderna framställs. Typiskt könsstereotypa bilder innehåller element som att kvinnor ska le, titta ner och gärna behaga betraktaren. Män däremot förväntas inte behaga. Istället ska de vara allvarliga och titta rakt in i kameran, gärna stå med armarna i kors. En annan stereotyp är att mannen gör något och kvinnan tittar på.

 

– Det räcker inte att ha med en kvinna i bild, hon måste också göra något, vara aktiv. Det är så utbrett att hon poserar och är passiv medan mannen presterar. Samma problematik är för övrigt vanlig när andra underrepresenterade grupper som personer med invandrarbakgrund eller med någon form av funktionsnedsättning visas i bild.

 

Emilia Bergmark-Jiménez är övertygad om att bilder har förmågan att förändra uppfattningar och attityder, men inte på egen hand.

 

– Jag tror att förändringen måste ske i samband med ett samtal och ett erkännande av att det finns strukturer där alla som inte är vita män behandlas sämre. Det är där det blir knepigt för det samtalet är svårt att ha och många som sitter på makt är inte villiga att ha det.

Publicerad december 2017

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Emilia Bergmark-Jiménez