Ny studie: Det här tycker ungdomar om teknik

Sverige ligger efter många länder med en politisk strategi för att få fler utbildade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, de så kallade STEM-ämnena (science, technology, engineering och mathematics på engelska). Men i slutet av det här året väntas regeringens arbete med STEM-strategin vara klar, vilket bland annat innebär förändringar i utbildningssystemet.

Under våren ska en rapport av Ungdomsbarometern, på uppdrag av Teknikföretagen, om ungas attityder till STEM-ämnen presenteras. Syftet med rapporten är att ta reda på hur ungdomarnas och deras omgivnings attityder gentemot dessa ämnen påverkar ungdomarnas gymnasieval.

– Man får inte känslan av att skolan har gjort allt för att de här ämnena ska vara så intressanta som möjligt. Tvärtom, säger Ulrik Hoffman som är vd på Ungdomsbarometern som regelbundet gör undersökningar om olika ungdomsfrågor, intressen och intressen för olika yrken och utbildningar.

Den kommande rapporten ger flera nyckelinsikter. En är att gymnasieval och val av högre utbildning främst avgörs av intresse. Men teknikintresset bland unga är sedan några år tillbaka på nedgång och numera är samhälle och ekonomi de populäraste gymnasieinriktningarna.

– Naturprogrammet associeras med pluggidentitet och teknik uppfattas som ett program som man måste vara superintresserad av teknik och datorer för att klara av, säger Ulrik Hoffman.

Dessa uppfattningar kombinerat med att intresse är viktigt för gymnasieval och att teknikintresset minskar måste man ha med sig för att förstå utvecklingen, menar han.

Studien, som bygger på enkätsvar, fokusgrupper och djupintervjuer, visar också att många associerar natur- och teknikprogrammet med mängder av matematikundervisning. Och matematik som skolämne polariserar.

– Det är det klart vanligaste svaret på vilket ämne man inte gillar, men många har det också som favoritämne. Det är ett väldigt laddat ämne, säger Ulrik Hoffman.

Matte är svårt enligt många

Många verkar tycka att matte är svårt, samtidigt visar undersökningen att tre av fyra 15–19-åringar tror att alla kan bli bra på det, med rätt förutsättningar.

Attityden till teknikområdet är mer positiv. Problemet är snarare att skolämnet uppfattas som vagt, många minns inte att de har haft teknik i grundskolan och ämnet är därför varken högt upp eller långt ner på topplistan.

– Teknikundervisningen misslyckas med att fånga upp intressen som redan finns, vilket för många skapar en barriär till gymnasievalet, säger Ulrik Hoffman.

Ett anmärkningsvärt faktum som framträder i studien är att många också blir avrådda att välja till teknik- eller naturprogrammet. Var tredje 15–19-åring uppger att de har avråtts.

Vanligast är att kompisar avråder, men det förekommer även bland föräldrar och skolpersonal, där såväl lärare som studievägledare är inräknade. “Du är en hantverkarkille”, “Det här är alldeles för svårt för dig” och “Du är inte en tjej som klarar av matte“ är några av de vuxnas argument.

– Det är alltså inte bara ungdomarna som bär runt på förutfattade meningar. Det är synd när det finns specifika saker, som att man blir avskräckt eller avrådd, som gör att man inte vill gå ett program fast man egentligen är intresserad av innehållet, säger Ulrik Hoffman.

Positivt som yrke

Utbildningarnas imageproblem till trots, ger undersökningen en positiv bild av teknik och natur som yrkesområden och hur ungdomarna ser på en karriär inom STEM. Ingenjör och forskare ligger högt på mångas önskelista när det gäller framtidsyrke.

– Många tycker att det leder till framtidssäkra och bra jobb, men att ta sig dit ses som svårt. Man tycker helt enkelt inte att det är värt det, säger Ulrik Hoffman.

På Teknikföretagens seminarium om STEM-strategin, som anordnades för några veckor sedan och där delar av studieresultatet presenterades, med Ulrik Hoffman och representanter från politik och näringsliv som deltagare, var man eniga om att intresset för natur och teknik måste fångas upp tidigt och på sikt också leda till att fler fullföljer en utbildning.

Ulrik Hoffman tror att det finns stor potential att få upp intresset för natur och teknik i skolan, just eftersom det finns ett generellt intresse i grunden.

– Men jag tror att programmen behöver breddas, innehållsmässigt och målgruppsmässigt, och att företag och industrin behöver jobba på sin attraktivitet och samtidigt hjälpa till att öka utbildningarnas attraktivitet.

Mycket av problemen upplever Ulrik Hoffman också ligger i utbildningssystemet, där gymnasiet är konstruerat med timplaner.

– Man får hundra poäng för att läsa en mattekurs och hundra poäng för att läsa en historiekurs, men eleverna upplever att det krävs mycket mer jobb och kanske också är mycket tråkigare att ta sig igenom mattekursen. Många vill ha ett bra jobb och en så enkel väg dit som möjligt. För dem är det uppenbart att det inte är natur eller teknik de ska läsa.

............

Om Ungdomsbarometern:

Ungdomsbarometern gör regelbundet undersökningar om olika ungdomsfrågor, intressen och intressen för olika yrken och utbildningar.

Deras största undersökning, som görs varje år, heter just “Ungdomsbarometern”, och besvaras av ungefär 15 000 15–24-åringar i Sverige.

Ovan nämnda studie om STEM-ämnena har samlats in under 5 oktober–23 november 2023, på uppdrag av Teknikföretagen. Den kommer att publiceras under våren 2024.