Så påverkar teknikskiftena behoven av ingenjörskompetens

Ny teknik och nya affärsmodeller är avgörande för hur vi ska hantera samhällsutmaningarna inom bland annat klimat, energi och infrastruktur. Mitt i den här utvecklingen befinner sig de svenska teknikföretagen och ingenjörerna. Häng med på en spaning kring vilka kompetenser som företagen kommer att behöva framöver.

Li Ljungberg Foto Eva Lindblad
Li Ljungberg Foto Eva Lindblad

För att få svar på vilka teknikområden som är på framfart och hur de påverkar behovet av ingenjörer har Teknikföretagen intervjuat företagsledare, HR-chefer och forsknings-och utvecklingsansvariga i medlemsföretag som tillsammans har över 30 000 anställda inom forskning och utveckling i Sverige.

 

– Digitaliseringen är det teknikskifte som påverkar kompetensbehoven mest just nu, berättar Li Ljungberg som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen.

 

– Digitaliseringen innebär till exempel ökad automatisering i produktionen, större fokus på mjukvaruinnehåll i traditionella hårdvaruprodukter och en ökad grad av uppkoppling generellt, till exempel i smarta städer. Med detta kommer också ett ökat fokus på cybersäkerhet och integritetsskydd.

 

Efterfrågan på kompetenser kopplade till automatisering och digitalisering kommer att öka ännu mer.

 

– Svenska företag behöver digital spetskompetens för att kunna leda den avancerade produkt- och tjänsteutveckling som väntar, säger Li Ljungberg.

 

Det innebär förmåga att utveckla och förvalta digitala lösningar och innefattar bland annat kompetensområden som AI och maskininlärning, programvaruteknik, radio- och mikrovågsteknik, cybersäkerhet, inbyggda system och Big Data.

 

– Till exempel är mjukvaruingenjörer på olika nivåer starkt efterfrågade av många företag.

 

Också kompetens inom modellering och simulering är extremt viktigt.

 

– Företagen har helt enkelt inte råd att bygga riktiga modeller som förr. Teknikerna inom dessa områden behöver förfinas ytterligare för att kunna modellera och testa till den grad att det är verklighetsnära.

För att klara kompetensförsörjningen och omställningen krävs nära samverkan mellan aktörer.

De intervjuade företagen efterfrågar dock inte enbart specialistkunskaper, de ser gärna att ingenjörerna har en mix av teknisk och icke-teknisk kompetens – ingenjörsrollen förändras helt enkelt.

 

– Framåt blir det allt viktigare att ingenjörer kan leda projekt, samarbeta med andra och se möjligheter i nya kombinationer av teknik och har en ”förståelse” för såväl kundperspektiv som tekniskt innehåll.

 

Attraktiva egenskaper hos framtidens ingenjörer är till exempel affärstänk och ledarskapsförmåga samt språkkunskaper och kunskap om olika kulturer.

 

En bransch där nya kompetensbehov är mycket tydligt är fordonsindustrin, som är på väg in i en omstruktureringsfas. Det är uppkopplade fordon och digitalisering samt framväxten av elektriska fordon som driver på omställningen.

 

Den övergripande bedömningen är att alla ingenjörer i fordonsindustrin behöver en kompetenshöjning eller breddning av sina kompetenser de närmaste fem-tio åren. 30 000–40 000 ingenjörer har behov av kompetenshöjande insatser de närmaste åren.

 

– Det behövs dels en påbyggnad av generella kunskaper inom elektrifiering, AI och automatisering i form av självkörande fordon. Detta är kunskaper som i princip alla företag i fordonsindustrin kommer att behöva. Dels behövs avancerade kunskaper som är mer specialiserade och individualiserade och kanske knutna till affärshemligheter för företagen, säger Frida Andersson, som arbetar med högskolefrågor på Teknikföretagen.

 

Inom fordonsindustrin har man också inlett ett samarbete mellan offentliga aktörer och bolagen för att ta fram effektiva utbildningar.

 

– För att klara kompetensförsörjningen och omställningen krävs nära samverkan mellan aktörer, säger Frida Andersson.

 

Vill du ha mer framtidsspaning? Ladda då ner ”Så påverkar teknikskiftena behoven av ingenjörskompetens” här.

Frida Andersson Foto Eva Lindblad
Frida Andersson Foto Eva Lindblad
Publicerad februari 2020

Text

Karin Fjell Hager

Foto

Emilia Bergmark-Jiménez