Samarbete som ger vinster på alla plan

På Tekniska Högskolan i Jönköping ingår verklighetsförankring i alla ingenjörsutbildningar, tack vare ett unikt samarbete med näringslivet. Det ger en kick för studenterna – och företagen.

Höstterminen har precis startat på Tekniska Högskolan vid Jönköping University. Röster flätas samman till en brusande enhet i myllret av människor som hastar fram i korridorerna. Vissa tar sikte på nästa föreläsning, andra sitter runt borden och avhandlar sommaren mellan tuggorna på lunchbaguetten.

 

Ingrid Wadskog, vd på Tekniska Högskolan, blickar mot strömmen av studenter. Här är söktrycket på ingenjörsutbildningarna högt. Det finns många faktorer bakom det, men hon anar att högskolans profil bidrar starkt.

 

– Jag tror verkligen att vårt nära samarbete med företagen är en selling point.

 

Alla högskolans verksamhetsgrenar bygger på samverkan. Utgångspunkten är att kunna göra både utbildningar och forskning relevant, men det ger samtidigt en möjlighet att koppla an till verkliga problem.

 

Jönköping erbjuder också en näringslivsförlagd kurs (NFK), ett unikt koncept enligt Ingrid Wadskog. Praktikkursen på fem till tio veckor skrevs in i utbildningsplanen för samtliga ingenjörsutbildningar hösten 2013. Kursen ger högskolepoäng, men utförs på ett företag. Studenterna kan få en egen, avgränsad uppgift som att titta på ett förbättringsprojekt eller göra en kartläggning. Andra arbetar med något pågående projekt.

Många lärosäten samverkar med näringslivet och har praktik. Vad är unikt med NFK?

– Studenten är ute på företaget en längre tid, befinner sig i den miljön och kanske får ett eget projekt eller deltar i ett. De är verkligen med i verksamheten på företaget. Under tiden skriver de också loggbok och ska reflektera över yrkesrollen, över vad de gör ute när de praktiserar ingenjörsyrket.

 

Första chansen till NFK kommer i årskurs två.

 

– Vi vill att studenterna ska ha med sig rätt mycket av teorin från sin ingenjörsutbildning innan de går ut, så att de ska kunna använda sin kunskap och även kunna bidra till företaget. Många hinner åstadkomma rätt så mycket.

 

Ingrid Wadskog känner inte till att NFK specifikt lett till något forskningsprojekt – konceptet har ännu för få år på nacken. Däremot har Tekniska Högskolan ett utökat partnerskap med 15–20 företag där studenter gör NFK, examensjobb och deltar i forskningsprojekt.

 

– När samarbetet kommit så långt har det pågått längre än de relativt få år som vi haft NFK. Det tar tid att bygga upp en god relation.

 

Det är upp till studenterna själva att kontakta företag och få en praktikplats – det ingår i kursen och blir en övning i att skriva cv och sälja in sig på arbetsmarknaden.

 

– Men det är klart att vi backar upp där det behövs, särskilt när det gäller våra internationella studenter kan det ibland vara svårare. Innan vi bestämde att NFK skulle ingå i alla program var vi ute mycket och förankrade idén, vi fick något slags commitment från företagen häromkring. Det är ju en möjlighet för dem att kunna rekrytera.

 

Det finns egentligen inget som förenar företagen, det kan vara allt från små mekaniska verkstäder till globala industrikoncerner och IT-avdelningen på en kommun.

 

– Man ska bara vara lite intresserad av att ta emot en student och vilja möta en kunskapstörstig och vetgirig person som är på hugget, säger Ingrid Wadskog.

Ingrid Wadskog
Ingrid Wadskog
Det är viktigt att ha ett riktigt case, något konkret.
Tekniska högskolan i Jönköping

Varje år ska 700 studenter hitta en NFK-plats. Hittills har det inneburit få problem. Dels för att de är fria att söka plats var som helst – i Sverige eller utomlands – och dels för att många företag har som övergripande strategi att samarbeta med lärosäten och skapa relationer med studenter.

 

Ett är Flexator i Anneberg utanför Nässjö, ett industriföretag som bygger skolor, kontor, boenden och bodar i moduler på uppdrag av kommuner och företag.

 

I våras var inköps- och logistikchefen Anders Hermansson handledare åt en ingenjörsstudent från Jönköping.

 

– Det var jättebra! Vi fick ut en elev som ville göra praktik och hade möjlighet att bolla teori med skolan.

 

Studenten som kom till Flexator omskolade sig till ingenjör efter ett yrkesliv inom ett annat område. Han fick sätta tänderna i ett logistikprojekt kring processen med att märka upp och skicka ut material till byggplatsen. Dålig ordning var ett konkret problem. Montörer ringde och frågade om var olika detaljer fanns och det kostade tid – och pengar – innan bygget kunde starta.

 

– Vår student besökte ett antal byggplatser, intervjuade montörer och tog fram en rutin på hur man skulle kunna göra. Det hann han med på sju veckor. Jag tror att det beror mycket på att det var en erfaren person, en yngre student hade nog inte hunnit lika mycket.

 

Nu har Flexator precis dragit igång ett pilotprojekt som grundar sig på studentens arbete. Anders Hermansson vet redan att processen blir bättre.

 

– Nu finns en spårbarhet. Om någon ringer kan vi genast säga var det medskickade materialet ligger, det kunde vi inte tidigare. Här ser vi en stor besparingspotential.

 

Anders Hermansson är positiv till NFK, men betonar att företag som tar emot en student måste vara beredda på att det också kräver en insats.

 

– Det är viktigt att ha ett riktigt case, något konkret som man kan sätta i händerna på den här personen. Och det tar tid med handledning, den tiden måste man sätta av, säger han.

Saab Avionics Systems i Huskvarna är ytterligare ett exempel på företag som ser möjligheten att skapa tidiga relationer med potentiella medarbetare genom samverkan med Tekniska Högskolan i Jönköping.

 

– Vi tycker att programmet och partnerskapet fungerar bra. I år har vi haft sju NFK:are hos oss med varierande uppgifter, och vi upplever den samlade bilden som mycket positiv från bägge parter, säger innovationschefen Fredrik Kroll.

 

Han ser inga egentliga svårigheter med upplägget. Saab har upparbetade rutiner med välkomstpaket och dagsscheman på olika avdelningar som introduktion, så att studenten får en bra helhetsbild av verksamheten tidigt.

 

På Saab definieras uppgifterna utifrån NFK-periodens längd och Fredrik Kroll tycker att studenten hinner göra vettiga saker på fem till tio veckor. Och det är inte ovanligt att praktiken leder till mer. Han lyfter två exempel, Ronja Lindén och Henrik Samuelsson, som Saab tog emot 2015 när Fredrik Kroll var linjechef för Mekanik och Kraft.

 

– Bägge visade på stor förmåga och drivkraft och genomförde senare sina examensarbeten hos oss vilket även det föll ut väldigt bra. Sedan dess kan vi stolt meddela att både Ronja och Henrik är medarbetare inom Saab. Det är fantastiskt roligt och även ett kvitto på ett väl fungerande samarbete.

Fredrik Kroll
Fredrik Kroll
Tekniska Högskolan Jönköping

Just nu råder högkonjunktur och på vissa ingenjörsutbildningar är efterfrågan på studenter enorm. Det händer att företagen tar emot dem med nästan lite för öppna armar och erbjuder jobb innan examen. För det mesta är företagen och Tekniska Högskolan överens om att det är bäst att genomföra utbildningen först.

 

Ingrid Wadskog är inte oroad över att en nedgång i konjunkturen får negativa konsekvenser för de näringslivsförlagda kurserna.

 

– Möjligtvis blir företagen inte lika hungriga på att anställa, men vid en lågkonjunktur kan det också bli så att de har lite mer tid. Nu kan de ha så mycket att göra att de inte hinner ta emot studenter.

 

Hon har lämnat människomyllret i korridorerna och sitter i kontoret med utsikt över Munksjön i centrala Jönköping. Här i regionen ligger industriföretagen tätt. Universitetet har upparbetade kontakter med många, med allt från näringslivsmässor, forskningsprojekt och samarbeten med gästföreläsare till studiebesök. Branschråd för olika utbildningsområden är ytterligare ett ben. Där möts akademi och näringsliv för samtal om arbetsmarknaden, utbildningar och om branschen har några önskemål, till exempel om det behövs nya typer av ingenjörer.

 

– Vi samverkar kring att göra utbildningarna relevanta, utan att för den sakens skull låta oss styras. Vi måste stå för den akademiska kvaliteten och hålla vad vi lovar mot staten. Men om vi ska göra några förändringar så är det bra om det efterfrågas av företagen som ska anställa våra nyutexaminerade ingenjörer.

 

Vad är främsta fördelen med näringslivssamarbetet för er del?

– Hur man än vänder och vrider på det blir det kopplat till relevansen. Företagen håller oss med aktuell marknadsinformation och den dagliga problematiken. Å andra sidan har vi rötterna i det akademiska och koll på forskning som sker världen över. Det blir någon slags smältdegel. Vi har saker att erbjuda och andra saker erbjuds tillbaka.

Publicerad september 2018

Text

Minna Ulin

Foto

Eva Lindberg