SAO-jobb öppnar dörrar för ungdomar och för industrin

Av de 700 000 personer som lever i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige är omkring 250 000 under 25 år. För många unga kan kontakter saknas och steget från skola till arbete upplevas långt. Samtidigt står industrin inför ett växande behov av kompetens. Det är i skärningspunkten mellan dessa två utmaningar som SAO-jobben har vuxit fram.

SAO står för studiemotiverande arbetslivsorientering och innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan, inom ramen för skolundervisningen. Till skillnad från traditionell prao handlar det om en anställning med lön, som kan pågå i upp till ett år. Syftet är lika mycket att stärka studiemotivationen som att ge inblick i arbetslivet – samtidigt som företagen får möjlighet att möta framtida arbetskraft.

Genom samarbete mellan företag, skolor, kommuner och den ideella organisationen “Nästa generation Sverige” har ungdomsjobbsatsningen varit igång i ett år, som pilotprojekt i Upplands Väsby och Sundsvall. Nu har dessutom arbetsmarknadens parter tagit fram ett särskilt kollektivavtal för SAO-jobben och tanken är att använda konceptet för hela klasser i utvalda skolor i utanförskapsområden.

“Krävs att samhället öppnar dörrar”

SAO-jobben tog form efter omfattande samtal med högstadieelever i områden med socioekonomiska utmaningar. Evin Cetin, grundare av “Nästa generation Sverige”, beskriver möten som präglades av frustration över vuxenvärldens oförmåga till handlingskraft.

– Många tror inte att vuxenvärlden är kapabel att ändra deras förutsättningar. De är födda och uppvuxna i områden där det inte har blivit bättre, utan där utanförskapet snarare har cementerats, säger hon.

En kommentar från en elev blev avgörande, berättar hon.

– Han sa: ”Vill ni göra något för oss, ge oss då alla extrajobb.” Det tog väldigt hårt, för ska något förändras krävs det ju att samhället faktiskt öppnar dörrar.

SAO-modellen utvecklades därefter med ungdomarnas perspektiv som utgångspunkt. Evin Cetin tror att upplägget med två timmar i veckan under ett år är en framgångsnyckel, att det gör att eleverna hinner gå från att vara nervösa till att känna sig som en del av gemenskapen. Hon tror också att just högstadiet är extra viktigt.

– Alla kan attrahera talanger, men det krävs ledare för att skapa talanger. Jag tycker att Sverige ska fokusera mer på att ge unga förutsättningar att hitta rätt i ett nytt system. Sverige har inte råd att slarva bort en ung generation.

“Finns faktiskt chans att få mer jobb senare”

15-årige Warsame Ahmed har haft sitt SAO-jobb i snart nio månader. Han går på Åkersviksskolan i Sundsvall och jobbar två timmar varje torsdag på Emhart Glass, en global leverantör av glasformnings- och glasinspektionsmaskiner. Han packar och förbereder delar till maskiner.

– Det är en jättehärlig möjlighet att få utforska arbetslivet och hur det kan se ut framöver. Och det är ett bra sätt att kunna studera och samtidigt jobba vid sidan av.

Warsame gillar sina arbetsuppgifter, men minst lika viktigt har mötet med människorna på arbetsplatsen varit.

– Jag har lärt känna många jätteschyssta. Även om de är äldre kan man relatera till dem. Vi skämtar ibland, men det är också mycket jobb, säger han.

Om man har under 80 procents skolnärvaro får man inte behålla sitt SAO-jobb, därför har jobbet också haft betydelse för Warsames skolgång och studiemotivation, berättar han och tillägger att han har höjt sina betyg det senaste året. Han ser jobberfarenheten som en långsiktig investering.

– Om du har jobbat på ett ställe innan finns det faktiskt chans att få mer jobb senare, för de känner dig och hur du jobbar. Att knyta kontakter är inte så lätt annars.

Tydliga ramar viktigt

Teknikföretagen ser mycket positivt på att företagen får tydliga ramar att förhålla sig till. Johan Wijk, arbetsrättsjurist på Teknikföretagen, möter ofta arbetsgivare som vill bidra men som är osäkra på vad som krävs.

– Man kan känna en osäkerhet kring att ta in en anställd, som dessutom är så ung. Då öppnas Pandoras ask med tusen frågor. Vad gäller till exempel med anställningsform, lön och andra villkor? säger han.

Nu i januari tecknade arbetsmarknadens parter ett centralt kollektivavtal specifikt för SAO-jobben, som tydliggör villkoren: eleverna arbetar två timmar i veckan under skoltid, får en fast månadslön på 750 kronor och omfattas av särskilda regler. Johan Wijk betonar att arbetsmiljöfrågor är centrala, särskilt när det gäller så unga individer.

– Signalen vi har fått från våra företag är att de i varje fall inledningsvis kommer att anställa på tjänstemannasidan, inte i produktionen där det ofta är en riskfylld arbetsmiljö, säger han och tillägger att bland annat ABB och Hitachi har ambitionen att komma igång under våren.

Hitachi Energy: “En super-win-win”

För flera företag är just långsiktigheten central när de nu väljer att ta emot SAO-elever. När Hitachi Energy i Västerås fick kännedom om SAO-jobben tog beslutet form snabbt, berättar HR-direktör Martin Sangve. För honom var det avgörande att modellen var konkret och genomförbar.

– Många vill bidra till att lösa samhällsutmaningar, men vet inte riktigt hur. Det här är något handfast, säger han.

Hitachi Energy erbjuder i nuläget 26 SAO-jobb, främst inom enklare administrativa och logistiska uppgifter. Snart ska eleverna gå på anställningsintervjuer, och Martin Sangve ser fram emot att under våren välkomna nya förmågor. Hitachi Energy ser satsningen lika mycket som ett samhällsbidrag som en möjlighet att bygga relationer tidigt.

– Den största vinsten är att vi får möjlighet att träffa nästa generations kollegor och visa upp vår verksamhet. Det här är en super win-win.

Om ett år tror Martin Sangve att både de och eleverna kommer att ha lärt sig mycket.

– Jag tror att de här eleverna kommer att ha ett helt annat beslutsunderlag för att välja gymnasium och vad de ska göra med sina liv efter gymnasiet. Och jag hoppas att de får en känsla av att de är en viktig del i samhället.

 

Fakta | SAO-jobb

SAO-jobb har varit ett pilotprojekt i ett års tid. Sedan i januari i år finns ett kollektivavtal som ger elever i årskurs 8 och 9 möjlighet att delta i SAO-jobb. Syftet är att öka motivationen att bli färdig med grundskolan, stärka kopplingen till arbetslivet samt ge elever insikter i yrkeslivet.

 

SAO-jobb innebär att elever arbetar två timmar per skolvecka under terminerna,

som ett alternativ till traditionell prao. Anställningen är tidsbegränsad till högst ett år

och gäller endast under skoltid. Svenskt Näringsliv, LO och PTK har tecknat avtalet.

 

Arbetsgivare som erbjuder SAO-jobb måste vara medlemmar i

arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv och ha kollektivavtal med

fackförbund inom LO:s eller PTK:s områden. Teknikföretagen och Unionen respektive

IF Metall antog kollektivavtalet under december 2025.

SAO-jobben koordineras av organisationen Nästa generation Sverige, som också hanterar kontakterna mellan arbetsgivare, skola och kommun.

 

Månadslönen för en elev som anställs på ett SAO-jobb är fastställd till 750 kronor

exklusive semesterersättning, och lönen betalas ut under tio månader med uppehåll

under sommaren. Lönejusteringar sker årligen enligt märket som följer av

Industriavtalet. Eleverna omfattas av sjuklön enligt lag.

 

Anställningen kan avbrytas med 14 dagars varsel av elev, arbetsgivare eller

skola. Skolan har även möjlighet att pausa anställningen om eleven inte sköter sitt

skolarbete.

 

Arbetsgivaren ska underrätta berört fackförbund vid anställning och

ansvarar för försäkringar och sociala avgifter. Övriga villkor enligt Teknikavtalet/Techavtalet gäller inte för SAO-jobb, men arbetsgivare som anställer måste beakta övrig gällande lagstiftning.