Satsning på utbildning ska ta Kina till innovationstoppen

Åtta miljoner studenter tog examen vid ett kinesiskt universitet 2017. Det är tio gånger fler än för tio år sedan och Kina är nu det land i världen som har flest antal studenter som läser på universitet. Närmare hälften av dessa läser teknik, matematik eller naturvetenskap. Det är ingen slump utan en del i en långsiktig plan för att göra Kina till en världsledande innovationsnation.

21-åriga Coralie Zhu är tredjeårsstudent i informations- och kommunikationsteknik vid Shanghai University. Hon bär jeansjacka och glasögon och talar snabbt. Hon berättar att hon nyligen avslutat ett projekt inom ramen för sin utbildning där hon jobbat med ansiktsigenkänning i programspråket python och visar ett exempel på det i sin mobil.

 

När Coralie Zhu var klar med gymnasiet bestämde hennes föräldrar att hon skulle läsa en ingenjörsutbildning.

 

– I Kina är det ofta föräldrarna som fattar de viktigaste besluten i sina barns liv. I mitt fall tyckte de att jag skulle bli ingenjör eftersom det finns så många möjligheter inom teknikområdet och för att lönen är konkurrenskraftig, förklarar hon.

Siffror från World Economic Forum visar att de fem högst betalda jobben, med akademisk examen, i Kina år 2015 var IT-relaterade.

 

År 2017 tog åtta miljoner studenter examen från ett universitet i Kina. Det är tio gånger fler än för tio år sedan och nästan dubbelt så många som inom EU år 2015 (4,7 miljoner enligt EU-kommissionen). Det är även fler än i USA, som i årtionden haft högst antal studenter som läser på universitet. Mer än 40 procent av de kinesiska studenterna tog en examen i matematik, naturvetenskap eller teknik. Det motsvarar lika många som det totala antalet i Europa. En jämförelse med Sverige visar att av de drygt 63 000 personer som utexaminerades från universitet och högskolor förra läsåret tog knappt en tiondel en ingenjörsexamen.  

 

Tack vare goda kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik kommer Kina tillsammans med Indien att stå för mer än 60 procent av arbetskraften i G20-länderna år 2030, enligt en uppskattning från OECD. Motsvarande siffra för Europa är 8 procent och för USA 4 procent.

 

Vilken är då hemligheten bakom Kinas framgångar?

Det är framför allt två skeenden som ligger bakom den utveckling vi ser nu. Den ena är en satsning från 1997 på att utöka antalet platser på universiteten. Den andra är mer närliggande i tid och rör ”Made in China 2025” som lanserades 2015 med syfte att omstrukturera industrin. ”Made in China” är en tioårig strategisk och långsiktig industripolitisk plan för hur Kina ska ta globalt ledarskap inom tio olika industrigrenar. Med den kinesiska statens många olika finansiella och legala instrument ska bland annat nästa generation informationsteknologi utvecklas. Andra satsningar inbegriper robotisering, flygteknologi, energiutveckling, nya material och biomedicin.

Till år 2025 ska Kina kulturellt ha rört sig från ”Made in China” till ”Created in China”. Men det statliga siktet är högre inställt än så. 2030 ska Kina vara en global innovationsledare och år 2049, då Folkrepubliken firar 100 år, världsledande inom tillverkning.

Kinesiska ungdomar är hårt pressade av familjen och samhället att göra saker som ska sticka ut.

Det är dock inte bara den kinesiska regeringen som investerar i teknik, naturvetenskap och matematik. Också Kinas tigermammor (ett begrepp som syftar på mödrar som drillar sina barn med hård disciplin och från tidig ålder för att de ska nå framgång i hård konkurrens) satsar stort på privat teknikundervisning för sina barn. Sålunda beräknas också utbildningsbranschen inom matematik, naturvetenskap och teknik omsätta närmare 15 miljarder amerikanska dollar år 2020.

 

Eduardo Alarcón är en spansk telekommunikationsingenjör som grundat startup-programmet TokyLabs i Shanghai för att hjälpa skolor, företag och studenter att "ta till sig teknik som verkar komplicerad".

 

– Föräldrar som deltar i workshops gör det först och främst för att de vill att deras barn ska kunna skapa saker som kan fotograferas, men de är inte lika intresserade av mjuka färdigheter som designtänkande, säger han.

 

– Kinesiska ungdomar är hängivna. De är hårt pressade av familjen och samhället att göra saker som ska sticka ut. De är väldigt drivna och de jobbar hårt även på helgerna, tillägger han.

 

Baserat på en databas med 20 000 offentliga företag har McKinsey Global Institute analyserat hur innovativt Kina är. Det är en tudelad bild som träder fram. Kina är en stark innovationsnation inom områden som konsumentelektronik och byggutrustning. Men när det gäller exempelvis att ta fram nya läkemedel eller designa bilmotorer, är landet fortfarande inte globalt konkurrenskraftigt. Men just sådana nya innovationsmöjligheter förväntas enligt rapporten utgöra upp till 24 procent av landets totala BNP-tillväxt år 2025. Som en del i denna utveckling kan nämnas att 2016 var det år då Kina för första gången gick förbi USA i antalet vetenskapliga publikationer, 426 000 mot 409 000.

 

Den kinesiska regeringen talar gärna om ”Kinas fyra stora nya uppfinningar i modern tid” (som en pendang till de fyra stora antika uppfinningarna papper, tryckpress, krut och kompass). Det handlar om lånecyklar utan cykelställ, höghastighetståg, mobilbetalningar och e-handel. Sedan 2017 är världens snabbaste tåg faktiskt kinesiskt. Det tar fem timmar och 45 minuter för höghastighetståget Fuxing att göra den 1318 kilometer långa resan mellan Shanghai och Peking. Fuxing betyder för övrigt förnyelse.

Förr var vi tvungna att gå med fakturan till olika myndigheter och betala kontant. Nu behöver jag inte ens lämna mitt rum.

Många utländska besökare blir förvånade när de kommer till Kina med kontanter på fickan och upptäcker att de flesta betalningar idag görs med hjälp av en smartphone.

 

"Vi accepterar inte kontanter". Så står det på affischen försedd med QR-kod utanför ett litet kafé på Changhsu Road i Shanghai. Några meter bort står en rad lånecyklar. En ung man närmar sig dem, tar fram en mobil ur fickan, scannar koden på en cykel och trampar iväg. Samma procedur upprepas miljoner gånger varje dag: scanna, klicka, använd. Oavsett om det handlar om betalning för service, inköp av en tunnelbanebiljett eller en sallad i snabbköpet. I matsalen på Zhejiang University i Hangzhou City betalar eleverna med ansiktsigenkänning. Samma teknik används också vid incheckning på vissa hotell.

 

– Idag sker nästan alla transaktioner i Kina online, berättar 29-åriga ZelRa Wang, med en examen i tillämpad matematik vid Tongji University i Shanghai.

 

– Nu kan vi via meddelandeappen WeChat och betaltjänsten Alipay se hur mycket vi betalar för el, vatten, internet och så vidare. Förr var vi tvungna att gå med fakturan till olika myndigheter och betala kontant. Nu behöver jag inte ens lämna mitt rum.

 

Totalt uppskattas Kina ha 527 miljoner mobilbetalningsanvändare.

Vi kallar det vargkulturen och det innebär att de är lika hungriga som en varg som vill sluka sitt byte.

ZelRa Wang, som arbetar med implementering av IT-system inom HR, spenderar sin fritid på Hacker Space of Shanghai där han får utlopp för sin hobby – programmering. Han har just avslutat ett arbete med en minimiljöstation där kontroll av temperatur, tryck och damm sker med hjälp av en fläkt genom ett HEPA-filter. Han upptäckte teknik i tonåren när han hade fått ett virus på datorn.

 

– Jag skämdes för att behöva be min bror att fixa det, så jag bestämde mig för att lösa problemet själv, säger han.

 

ZelRa Wangs dröm är att göra livet bättre genom programmering och teknik.

 

 – Lite mer specifikt vill jag inom tre år ersätta minst tio vardagliga saker med skräddarsydda förbättringar, säger han.

 

Nyckeln till den kinesiska utbildningsframgången, menar han, ligger i att eleverna och studenterna ser respekt för lärare som en grundläggande moralisk skyldighet. Detta i kombination med ekonomisk tillväxt ger resultat. Han är övertygad om att Kina snart kommer att vara världsledande på innovationsområdet.

 

– Regeringen uppmuntrar företag att skapa innovation och de flesta människor tycker om att prova någonting nytt. Artificiell intelligens låter coolt, men det har inte utvecklats i samma takt som man kunnat förvänta sig. Däremot tycker jag att augmented reality är mycket lovande, säger han.

 

Världens största techbolag är inte längre enbart amerikanska. Kinas tre giganter Alibaba, Tencent och Baidu delar på världens enskilt största internetmarknad med fler än 700 miljoner onlineanvändare. Ett av de kinesiska techbolagens hemliga vapen sägs vara 9-9-6-formeln. Den refererar till företagens arbetsscheman som sträcker sig från nio på morgonen till nio på kvällen, sex dagar i veckan.  Scheman som belönas med väl tilltagna löner.

 

– Det är en dröm för de flesta av mina klasskamrater, säger Coralie Zhu.

 

– Vi kallar det vargkulturen och det innebär att de är lika hungriga som en varg som vill sluka sitt byte, förklarar hon.

 

Påståendet kan tillskrivas Alibabas grundare Jack Ma och sammanfattas tydligt i filosofin "anställ tre personer, betala dem som fyra och få dem att fungera som fem".

Europas problem är inte de högutbildade i Kina, utan de lågutbildade i Europa.

Kinas stora satsning på utbildning och på att bli en världsledande innovationsnation – vilka konsekvenser får det för Europa?

 

– De stigande utbildningsnivåerna i Kina är imponerande, konstaterar Andreas Schleicher, chef för avdelningen för utbildning och kompetens vid OECD i Paris.

 

Han menar att det är ett misstag att betrakta utvecklingen som ett globalt nollsummespel, det vill säga att den ena sidans vinst alltid är lika stor som den andra sidans förlust.

 

– Utmaningen ser annorlunda ut då vi bland lågutbildade ser en kamp mot botten. Här konkurrerar arbetare om begränsade resurser - du kan bara äta ett visst antal bananer eller köpa ett visst antal bilar.

 

Andreas Schleicher säger att i denna accelererande tidsålder, där effekten av överlägsen kunskap och talang hela tiden förstärker ekonomisk och social framgång, kan detta vara det sista tåget som går.

 

– De som får plats på tåget kommer att nå fram till den nya världen av teknisk och social makt. De som missar tåget riskerar att bli lämnade kvar på stationen för alltid. Och det gäller för både individer och nationer. Europas problem är inte de högutbildade i Kina, utan de lågutbildade i Europa.

Publicerad april 2018

Text & foto

Lola García-Ajofrín