Skoleleverna lyckas bättre i matten

Teknikbranschens möjlighet att hitta kompetenta medarbetare i framtiden hänger på att dagens unga attraheras av matematik, teknik och naturvetenskap. Läget är långt ifrån mörkt. Intresset för teknik ökar, ingenjörsyrket anses hett och mattekunskaperna blir bättre.

När ämnet unga och matematik kommer på tal handlar det ofta om låg kunskapsnivå. Diskussion var som hetast i slutet av 2013, när den internationella studien PISA visade att svenska 15-åringar rasat och låg under OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden. Men förra året bröts den negativa trenden. Nu ligger Sverige över snittet i läsförståelse och på snittet i naturvetenskap och matematik.

 

Ändå spökar ämnet matematik för många, både i grundskolan och senare. De flesta som går gymnasiet klarar sin examen. Men det finns en grupp som är snubblande nära och i stället får studiebevis. Matematik fäller flest. Det visar Skolverkets rapport ”Nära examen”.

 

Läsåret 2015/16 missade cirka 7 000 elever examen med några få poäng eller på grund av att de inte klarade enstaka kurser med godkänt som krav. Det handlar inte om några problemelever.

 

– Vi har valt ut den här gruppen för att de genomför gymnasiet och är nära examen, men inte riktigt når upp till kriterierna. Jag hoppas att vi sätter fingret på en doldisgrupp, de flesta saknar bara en kurs och nu kan skolorna se vilka kurser och ämnen det oftast handlar om, säger rapportförfattaren Per Alvant.

 

Både på yrkesprogram och på högskoleförberedande program är matematik ett vanligt skäl till en missad examen, men på lite olika sätt. I yrkesprogram är orsaken oftare låga förkunskaper från grundskolan.

 

– En stor andel får inte godkänt i matte 1, som är ett krav redan i gymnasiets första årskurs. Om man inte kompletterar upp under de följande åren går man miste om en examen på grund av den kursen, även om man klarar allt annat, säger Per Alvant.

 

Bilden är lite annorlunda på högskoleförberedande program. De flesta klarar matte 1, men många får problem med fortsättningskurserna. På samhällsvetenskapsprogrammet, gymnasiets största, läser majoriteten matematik 2B. Kursen måste inte vara godkänd för att få examen, men bidrar ändå starkt till att många elever får studiebevis. Med icke godkänt når de ofta inte upp till examenskravet på 2 250 poäng.


– Matematik 2 B är en av de kurser som satt käppar i hjulet för väldigt många elever, säger Per Alvant.

 

På Teknikprogrammet tog 6 503 elever examen. 536 elever var nära examen. De som missade poängkravet föll oftast på avancerade fortsättningskurser som matematik 4 och fysik 2.

 

– Teknikeleverna har ofta fallenhet för matte och merparten tar examen. Gruppen som får studiebevis tenderar att ha lite sämre meritvärde från grundskolan. Generellt är de lite svagare och klarar därför fortsättningskurserna något sämre.

Redan i årskurs tre märker många mattelärare vilka som kommer att få det svårt.

Runt om i Sverige finns ideella krafter som fångar upp unga med behov av mer stöd än skolan förmår att ge. Till Mattecentrums räknestugor kommer tusentals elever varje månad. De flesta går på gymnasiet men andelen högstadieelever ökar, särskilt de som tänkt läsa en mer matematikintensiv utbildning.

 

– De flesta har tagit ett aktivt beslut om att de vill förbättra sina mattekunskaper. Gruppen som fortfarande behöver oss allra mest är svårast att få att komma första gången, säger generalsekreteraren Karolina Lisslö.

 

Hon pratar gärna kreativitet, lust, nytta och glädje i samband med ämnet matematik. Och önskar att fler gjorde det. I stället ser Mattecentrum effekterna av att barn matas med information om hur tungt och svårt ämnet är. Att det går dåligt i PISA. Trots förra årets trendbrott vill Karolina Lisslö helst inte prata om undersökningen.

 

– Det är inte konstigt om svenska elever ligger lågt, vi har också nästan färst matematiktimmar av alla OECD-länder. Att det inte talas mer om den kopplingen!

 

På en vanlig arbetsplats får personal som inte klarar sina uppgifter utbildningar och kompetenshöjning. I skolan är det inte lika givet enligt Karolina Lisslö.

 

– Redan i årskurs tre märker många mattelärare vilka som kommer att få det svårt. Men vi sätter inte in stödinsatser förrän det är lite för sent, i årskurs nio. Det är orättvist. Enligt barnkonventionen har alla har rätt till utbildning. Vi har dragit det ett steg längre och säger att alla har rätt att klara sin utbildning.

 

Mattecentrum är ett komplement till skolan med rejält bättre förutsättningar att ge hjälp. I genomsnitt går det fem volontärer på 15 elever i räknestugorna. Ingen fråga är för dum. Men långt ifrån allt kretsar kring faktiska matteproblem. De flesta barn och unga har snarare svårt att förstå vad de ska ha ämnet till. När får man glädje av en andragradsekvation? Karolina Lisslö vänder gärna på frågan.

 

– Vad kan matten ge dig? Det är mycket matte i musik om du ska bli bra, vill du bygga coola appar måste du kunna programmera. Man kan alltid få in matten i deras intressen.

 

Det gäller inte bara att ta tillvara den kompetens som finns, utan också att skapa förutsättningar för kompetens i nästa generation.

De flesta volontärerna är yrkesverksamma och arbetar med att bygga robotar, ta fram dataanimering till virtual reality-filmer, som grafiker på spelbolag... Karolina Lisslö tycker att man måste lyfta häftiga yrken som kräver matematik betydligt mer.

 

– Det pratas ofta om att den skriande bristen på ingenjörer, men inte jättemycket om vad som krävs för att bli det. Och få lyfter fram vilka coola innovationer ingenjörer tagit fram. Då blir det snedvridet.

 

I vår firar Mattecentrum tio år. Förra året kom den första oberoende utvärderingen, siffror i svart på vitt, baserade på skolverkets statistik.

 

– Vi höjer betygen med 5,4 procentenheter, det låter lite men kan vara skillnaden mellan ett IG och ett G. Vi har anat att vi påverkar elevers betyg positivt och det känns skönt att se det i oberoende mätningar. Det är ytterligare ett bevis för att det vi gör ger verkan, säger Karolina Lisslö.

 

Betyg är en sak. Karolina Lisslö pratar gärna om andra effekter också. Som att Mattecentrums största onlineverktyg, matteboken.se, numera inte bara finns på svenska. I spåren efter den stora flyktingkrisen 2015 eftersökte Sveriges kommuner och landsting (SKL) skolmaterial på arabiska. SKL räknade med att det skulle upp mot fyra år att ta fram översatt material i matematik, efter en normal byråkratisk svängom med remissrundor till olika instanser.

 

I december 2015 fattade Mattecentrum beslut om att översätta grundskolematten för årskurs 3-9. Nio månader senare föddes den digitala matteboken i ny språkdräkt. Tack vare bidrag från bland annat Teknikföretagen finns nu även gymnasiematten på arabiska.

 

Karolina Lisslö ser översättningen som ett sätt att skynda på integrationen och vill vara med och påverka så mycket som möjligt.

 

– Drömscenariot är att få en internationell partner så att vi kan översätta matteboken.se till ännu fler språk. Det gäller inte bara att ta tillvara den kompetens som finns, utan också att skapa förutsättningar för kompetens i nästa generation.

Det finns fler unga som skulle vilja bli ingenjörer än som tror att de skulle klara studierna.

Intresse styr i hög grad vad unga väljer att utbilda sig till. Hur ser attityd till matematik och teknik ut? Ungdomsbarometern gör återkommande studier om teknikintresset åldersgruppen 15-24 år. Trenden är att allt fler är positiva, både till att använda teknik själv men även till tekniska utbildningar.


– Ungefär hälften är intresserade och siffran ökar. I princip alla unga använder teknik, men det är naturligtvis betydligt färre som vill studera det. Men även där är trenden uppåtgående. Ingenjörsutbildningen har gått från att vara lite småtöntig till ett attraktivt val, säger Ulrik Simonsson, vd på Ungdomsbarometern.

 

Matematik är en faktor som hindrar unga. Många har dåligt självförtroende och ingenjörsutbildningar associeras mycket med matte. Bilden är att man inte bara lär sig mycket på programmen utan måste vara duktig för att ens fundera på en ingenjörsutbildning.


– Det finns fler unga som skulle vilja bli ingenjörer än som tror att de skulle klara studierna. Inte bara unga utan folk generellt tycker att de antingen är mattemänniskor eller inte. Så tänker vi inte om andra ämnen. Det har blivit ett speciellt stigma kring matte, som naturligtvis är negativt för ingenjörsutbildningarna, säger Ulrik Simonsson.


Ungdomsbarometern har gjort stora studier om varför tjejer oftare väljer bort tekniska utbildningar. På individnivå anger tjejerna själva ofta personliga faktorer, som bristande intresse. När frågorna handlar om varför tjejer som grupp väljer andra utbildningar blir bilden en annan.


– Många gör en koppling till att killar och tjejer uppfostras olika. Man får inte samma leksaker, stimulans och uppmuntran. På makronivån är unga medvetna om att det leder till att färre läser teknik. Det var tråkig läsning, men väldigt talande, säger Ulrik Simonsson.


Han tror att det är fullt möjligt att öka ungas intresse. Utöver skolan och föräldrarna kan ideella initiativ fungera bra. Den tekniska utvecklingen har också gett unga stora möjligheter.


– Om en mattebok inte funkar för att stimulera intresset så finns det andra sätt. Får du en idé och vill förkovra dig så kan du lära dig väldig mycket på Youtube. Det är ganska häftigt när du växer upp i dag.

Publicerad december 2017

Text

Minna Ulin

Illustration

Katy Kimbell