3D-företaget: Vi saknar kontakter men vill hjälpa till

Det började väldigt personligt för Henrik Lundell som är senior affärsutvecklare hos komponentleverantören Prototal. Företaget arbetar med formsprutning men är också norra Europas största aktör inom 3D-printing med över hundra maskiner i Jönköping.

Den vårdavdelning där Henrik Lundells fru arbetar drabbades som så många andra av materialbrist när pandemin bröt ut i Sverige våren 2020.

—De var tvungna att arbeta utan skyddsutrustning, berättar Henrik Lundell som inte behövde en lång startsträcka.

Prototal inledde med att 3D-printa visirhållare under ett antal dygn, berättar han. Behovet av att skydda personalen från den hotfulla sjukdomen var stort i Vårdsverige och visir framför ansiktet var ett sätt att försöka slippa smitta.

Prototal beslutade att på egen hand bekosta ett verktyg för att kunna formspruta hållare. Under några veckor tillverkade företaget flera hundra tusen till olika sjukvårdsregioner i Sverige, men inte bara det — man tog också fram komponenter till andningsmaskiner ute i Europa.

Det hela kunde ha varit en solskenshistoria om hur ett flexibelt näringsliv och myndigheter samverkar när det verkligen behövs. Men Prototals upplevelser av insatsen sätter tyvärr ett besvärande finger på frågor som måste lösas när Sveriges beredskap nu ska återuppbyggas.

Sjukvården valde Asien

För en dryg vecka sedan presenterade Svenskt Näringsliv en rapport om näringslivet och beredskapsarbetet. Den visar att landets företag kommer att ha en avgörande betydelse.

När Sverige rustade senast, i den senare delen av 1900-talet, stod många verksamheter under statlig kontroll och staten var den centrala aktören, säger Johan Sjöberg, ansvarig säkerhets- och försvarspolicy på Svenskt Näringsliv och författare till rapporten.

I dag är samhället uppbyggt kring företagens förmåga, skriver Svenskt Näringsliv om hur offentliga aktörer och näringslivet ska kunna överbrygga de djupa kulturklyftor som finns.

För vad hände då med Prototals samarbete med sjukvårdsregionerna?

—Så fort Asien öppnade upp och började att leverera igen försvann alla ordrar. De var några tioöringar billigare, säger Henrik Lundell uppgivet. Och kontakterna man hade med varandra har runnit ut till i princip ingenting.

—Jag förstår besvikelsen, säger Anna Wibom som är ansvarig för totalförsvarsfrågor hos Teknikföretagen. Pris är så otroligt styrande i offentlig upphandling, men kommuner och regioner skulle kunna lägga in beredskapsperspektivet i sina kravspecifikationer, menar hon.

Svenskt Näringsliv efterlyser i sin rapport betydligt längre upphandlingsperioder än idag. De bör vara 10–15 år och om företagen ska ha beredskap för att utöka tillverkningen av något så krävs lagerhållning som kommer med en kostnad.

—Kapaciteten finns hos företagen, säger Anna Wibom. De är innovativa och flexibla, men har glömts bort i uppbyggnadsarbetet. Grunden för allt är livskraftiga företag, sedan krävs upphandlingar och långsiktiga avtal. Man måste förstå företagens språk, men också tvärtom.

Stora volymer snabbt

Man kan tycka att ett företag som Prototal med sin flexibilitet borde vara omhuldat av myndigheter som vill förbereda sig för brist på olika komponenter och produkter. Prototal kan 3D-printa upp till 1,5 meter långa objekt i olika polymera material, och har dessutom möjlighet att printa i metall.   

—Vi kan göra nästan vad som helst, säger Henrik Lundell och lyfter fram ytterligare en styrka i verksamheten. Med 3D-printing behövs inga lager. Det räcker med att ritningarna för sårbara produkter finns tillgängliga.

—Tanken är att ha ett digitalt lager på CAD-filer. När situationen uppstår sätter vi i gång och producerar och kan få ut stora volymer inom något dygn, säger Henrik Lundell som också pekar på hållbarhetsaspekten av att inte förbruka material som läggs i stora lager.

Hur ska då svenska samhällsaktörer veta inte bara vad som kan behövas i ett krisläge utan vilka företag som har möjlighet att lösa behoven och kanske göra helt andra saker än de gör idag?

Anna Wibom hos Teknikföretagen säger att arbetet har inletts, men gör tydligt att mycket återstår.

—Regeringen pekar på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som försöker hitta sätt att jobba mot bransch- och intresseorganisationer. Vi måste börja nysta, ”vilka förmågor finns och vilka behov måste vi täcka?” och säkerställa detta. Det får inte dra ut i långbänk men svårigheterna kommer sannolikt när vi jobbar vidare, menar hon.

Henrik Lundell och Prototal är ett exempel på att inte bara kapacitet och förmåga finns ute i landet, utan också viljan.

—Vi behöver ha en struktur och ett tydligt regelverk kring regulatoriska krav och vem som gör vad så att vi inte hamnar i samma paniksituation igen. Idag har vi ingen förberedelse för att supportera. Vi kommer säkert att göra det ändå men det hade varit mycket skönare för alla om vi var förberedda — och vi vill göra det!