”Detta måste till för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftiga”

-Konkurrensen inom teknikområdet globalt har accelererat enormt det senaste decenniet. För att kunna vara konkurrenskraftiga på den internationella arenan måste politiken styra mot de områden där Sverige har en industriell styrka och spets för att vi ska ha en chans. Det handlar om svenska företags överlevnad men också om sysselsättning och ytterst hela samhällets välstånd, förklarar Teresa Jonek.

Teknikföretagen har formulerat en framtidsagenda för Sverige, med 43 förslag inom områden som är viktiga för att höja beredskapen, stärka konkurrenskraften och klara klimatmålen – och därmed bidra till ökad tillväxt och välstånd. Inför valet har man valt att särskilt betona vikten av fyra områden: El och energi, Stärkt teknisk och naturvetenskaplig kompetens (STEM), En kraftfull teknikpolitik samt att Värna Industriavtalet.

Teknikpolitik, som vi belyser i denna artikel, är ett samlingsbegrepp som egentligen handlar om att täcka glappet mellan industri, forskning och politik med syfte att bland annat kunna skala upp investeringarna i strategiska tekniker.

-Forsknings- och innovationspolitik och industripolitik hänger nära ihop men behandlas i dag många gånger som vitt skilda områden och ofta väldigt fragmenterat. Det gör att viktiga satsningar inte alltid leder hela vägen till nya produkter, nya företag och nya jobb i Sverige. Därför krävs det, menar vi, ett strategiskt helhetsgrepp från politikens sida. Vi anser att man borde göra som i andra länder bland annat Nederländerna, Österrike, Storbritannien och USA. och inrätta ett teknikråd nära kopplat till Regeringskansliet där man samlar expertis från industrin med nyckelaktörer från hela värdekedjan tillsammans med akademi och myndigheter, säger Teresa Jonek

Syftet med ett teknikråd är att stärka samordningen så att industrins behov vägleder prioriteringar och att forsknings- och innovationssatsningar omsätts i ökad konkurrenskraft och uppskalning i Sverige. Genom att arbeta mer sammanhållet ökar också möjligheterna för Sverige att få del av EU:s konkurrenskraftsfond som från och med 2028 kommer börja komma forskning och företag till gagn. Konkurrenskraftsfonden föreslås få en budget på 410 miljarder euro, som ska investeras i bland annat strategisk teknik, fossilfrihet och industrialisering, i enlighet bland annat med Draghi-rapportens* rekommendationer.

-För Sverige är detta förstås en enorm möjlighet. Vi har en innovativ högteknologisk bred industri i framkant, ofta ledande inom grön omställning och smart teknik. Men politiken har ingen beredskap att samla industrin för att gemensamt kunna identifiera de områden som är strategiskt viktiga för Sverige och som vi ska satsa på. Det är inte politiken som ska säga vilka tillämpningar eller vilken teknik som ska användas men vi måste ha en förmåga att samla industrin och inventera behoven för att kunna agera strategiskt såväl på hemmaplan som i Bryssel, säger Teresa Jonek och fortsätter:

-Politiken på EU-nivå är väldigt komplex och det går extremt snabbt. Med medel från EU:s konkurrenskraftsfond kan den svenska industrins redan stora investeringar i forskning och utveckling accelereras för att ge oss en än bättre position i den globala teknikkapplöpningen. Men det kräver att vi krokar arm och talar med en röst för att vi ska lyckas. Och det är bråttom, därför är vi på Teknikföretagen också beredda att gå in och var med i att drifta ett teknikrådskansli så att vi kommer framåt snabbt. Vi har inte tid att vänta, då finns en överhängande risk att vi blir kvar på perrongen medan tåget går.

Vad innebär det globala teknikracet och varför är det så viktigt att vi agerar samlat?

-Ytterst handlar det om att lyckas med banbrytande teknikskiften och det gör man genom att satsa utveckling och användning av framtida strategiska tekniker så som AI, mikroelektronik, batteriteknik och kvant. För att skaffa sig makt och kontroll investerar stormakterna här enorma summor vilket innebär att det formar hela geopolitiken. I dag är Europa till exempel i stort sett helt beroende av Kina när det gäller kritiska metaller och mineraler. Vi behöver komma ifrån beroendet så långt det går men samtidigt måste vi hålla handeln öppen, då vi är väldigt beroende av globala värdekedjor. De flesta länder funderar kring detta nu, vilka tekniker är viktiga framåt, vad ska vi satsa på för att både vara konkurrenskraftiga och stärka vår resiliens och säkerhet. Och för oss i Sverige handlar det ju också ytterst om att rädda sysselsättningen, dvs att företagen har rätt förutsättningar så de inte tvingas flytta sin verksamhet till andra länder, förklarar Teresa Jonek

Teknikföretagens viktigaste punkter för en mer kraftfull teknikpolitik:

Inrätta ett nationellt teknikråd

I vissa länder har regeringen en Chief Technology Officer (CTO), i andra länder har man rådgivande kanslier eller särskilda utskott som hanterar strategiska frågor kring den inhemska industrins roll och möjligheter kopplat till forskning och industrialisering. 

Precis som flera av våra konkurrentländer behöver Sverige en sådan funktion på hög politisk nivå, som kan peka ut vilka nyckelteknologier och innovationsdrivande satsningar som är mest strategiskt viktiga för oss, och säkerställa att satsningarna följs upp och får effekt. Ett sådant teknikråd bör placeras nära kopplat till Regeringskansliet och samla expertis från industri, akademi och myndigheter och stärka samordningen så att industrins behov vägleder prioriteringar och att forsknings- och innovationssatsningar omsätts i ökad i konkurrenskraft och uppskalning i ny och befintlig industri i Sverige. 

Skapa ett Teknikkliv för satsningar på banbrytande teknik

Svensk industri behöver kunna ta stora tekniksprång för att möta både klimatomställning och utländsk konkurrens samt att skapa resiliens. Men satsningar på helt ny och oprövad teknik innebär ofta så hög risk att företagen inte kan ta den på egen hand. Där det således finns ett marknadsmisslyckande och samtidigt en samhällsekonomisk nytta bör staten och företag kunna dela risken. Ett teknikkliv bör därför införas som stöd till pilotprojekt, test- och demoanläggningar och andra avancerade teknikskiften med stor potential. Med ett teknikkliv kan Sverige växla upp EU-medel och snabbare utveckla och skala upp banbrytande lösningar – och säkerställa att nyckelteknik som behövs för omställningen även i fortsättningen utvecklas och tillämpas i Sverige.

Avsätt 5% av BNP till forskning, varav statliga anslag om minst 1% 

I dag står staten för en alltför liten del av de samlade forskningssatsningarna, vilket gör det svårare att attrahera privat kapital och behålla avancerad forskning i landet. Genom att i snabb takt öka de offentliga FoI-investeringarna till minst 1 procent av BNP (idag cirka 0,8 procent) stärks akademin, forskningsinstituten samtidigt som det skapar en hävstångseffekt för ökade satsningar från företagen.  På så vis ökar förutsättningarna för industrin att utveckla och testa nya tekniska lösningar i Sverige. Det ger oss en stabil grund för framtida konkurrenskraft, innovation och tekniskt ledarskap.  

* https://commission.europa.eu/topics/competitiveness/draghi-report_en