För att klara framtidens energibehov behövs en mer långsiktig energipolitik

Sveriges elförbrukning har varit mer eller mindre oförändrad sedan 90-talet men behovet kommer öka kraftigt framöver för att kunna möjliggöra elektrifiering och nya industrietableringar. Regeringen har satt ett planeringsmål där man bedömer att elsystemet behöver kunna möta ett dubblerat elbehov till 2045. Expansionen har en rad utmaningar i ett komplext elsystem där många aktörer behöver samverka, samtidigt som ledtiderna för att bygga ut elproduktion, elnät och konsumtion varierar stort. Oskar Kvarnström, Näringspolitisk expert inom Energi och infrastruktur på Teknikföretagen förklarar för Magasin t: 

-Utmaningen är enorm, men Sverige har egentligen de bästa förutsättningarna för att lyckas, genom goda tillgångar till naturresurser, teknisk kompetens och robust infrastruktur med näst intill fossilfria el- och fjärrvärmesystem. Dessutom har vi världsledande företag som utvecklar många av de tekniska lösningarna som behövs i omställningen. Men för att lösningarna ska komma på plats krävs att energipolitiken levererar långsiktiga spelregler för marknadens aktörer. Man måste jobba blocköverskridande och över mandatperioderna så att investerare får rätt förutsättningar och vågar satsa.

Teknikföretagen lyfter fram tre viktiga åtgärdsområden som politiken behöver prioritera framöver för att klara omställningen och energiförsörjningen, vilka är dessa?

- För det första vill vi att det tillsätts en Energiberedning för att säkra mer långsiktiga spelregler från politiken. En Energiberedning ser vi skulle fungera på liknande sätt som Försvarsberedningen och Pensionsgruppen, vilka syftar till att få till långsiktighet och bred politisk förankring på områden som inte lämpar sig för snabba politiska vändningar.

- För det andra behöver politiken fokusera mer på att elsystemet ska kunna byggas ut i takt med efterfrågan så att tillgång och efterfrågan på el kan mötas. Regeringens satsningar på ny kärnkraft behöver kompletteras med mer annat som kan leverera mer i närtid. Statens roll för att minska risker för marknadens aktörer behöver utvecklas och tillståndsprocesser förbättras, inte minst för vindkraften. Vi stödjer också förslag om att bredda Kraftlyftet till energieffektiviserings- och flexibilitetsåtgärder som kan underlätta elektrifieringen. 

- För det tredje vill vi se mer effektiv användning av elnäten som är en helt central infrastruktur för att möjliggöra elekrifieringen. Kapaciteten i elnäten behöver ökas, men att bygga nät tar tid och kostar pengar så vi måste även bli bättre på att nyttja det befintliga nätet mer effektivt. Här behövs rätt incitament för nätverksbolagens investeringar och drift av näten men även förbättrade och mer flexibla anslutningsprocesser. 

Vid förra valet för fyra år sedan låg stort fokus på dåvarande energikris och höga energipriser. Nu är frågan åter en av de mest brännande. Hur skiljer sig debatten nu jämfört med förra valet?

-Förra gången utlöstes energikrisen av Rysslands fullskaliga innovation av Ukraina och den minskade gastillförseln till Europa, vilket gav mycket höga elpriser även i Sverige. Återigen har vi ett oroligt världsläge, där konflikten mellan USA och Iran påverkar oss bland annat genom höjda bränslepriser. Att energifrågor diskuteras är såklart positivt, men debatten riskerar att bli förenklad och fokusera på kortsiktiga åtgärder för att dämpa priser eller på enskilda kraftslag som lösningen på alla problem. Politiken måste våga bredda debatten och fokusera på de långsiktiga lösningarna som behövs för att ställa om våra energisystem och göra oss kvitt det fossilberoende som gör oss sårbara.

Vad har hänt på inom det här området sedan förra valet. Har vi kommit något längre?

-Regeringen har ju fokuserat på att få fram ny kärnkraft och tagit många steg på det området genom att röja olika regulatoriska hinder och införa nya stödsystem. Men ny kärnkraft tar lång tid innan den är på plats och är inte en snabb lösning på högre elpriser. Det som är billigast och går snabbast att bygga ut är det förnybara så som sol- och vindkraft. Vi måste jobba på fler fronter och utifrån ett mer teknikneutralt perspektiv för att klara behoven på både kort och lång sikt.

Hur akut är frågan skulle du säga?

-Sverige har bra förutsättningar med en i grunden stark energiförsörjning och hög kompetens inom de tekniska lösningar som behöver komma fram. Den konkurrensfördelen som vår energiförsörjning inneburit måste vi jobba med att behålla. Utmaningen är att göra detta samtidigt som vi ska kunna dubblera elsystemet. Ny elproduktion behöver kunna tillkomma kontinuerligt och kompletteras med mer effektiv utbyggnad och användning av elnäten för att elsystemet ska kunna möta efterfrågan. För att detta ska bli verklighet krävs att energipolitiken inte fortsätter hanteras som en konfliktfråga som resulterar i nya inriktningar och olika satsningar varje mandatperiod. Här måste vi kroka arm och gemensamt se till Sveriges, våra företag och privatpersoners bästa och enas kring gemensamma satsningar så att energisystemet även i framtiden ger oss konkurrensfördelar och stabil tillgång till el.Utmaningen blir allt svårare och mer akut för varje år vi inte lyckas samla oss, avslutar Oskar Kvarnström

*Läs mer om Teknikföretagens prioriterade områden här: https://www.teknikforetagen.se/val26/el-som-racker-nar-Sverige-vaxer/