Globala värdekedjor: detta händer med jobben

Globala värdekedjor har de senaste årtiondena gjort det möjligt för företag och länder att specialisera sig och fokusera på den del av tillverkningsprocessen som de är bäst på. I de globala värdekedjorna delas produktionen av en vara upp och förläggs till olika platser eller länder. De senaste åren har dock utvecklingen gått mot att värdekedjorna blir allt kortare. Faktum är att tittar man i statistiken så är denna trend tydlig efter 2008.

– Denna utveckling betyder att industrin inte längre behöver importera lika mycket insatsvaror som tidigare då produktionen var mer utspridd i världen. Det här ser vi i såväl Sverige som i andra länder, säger Teknikföretagens ekonom Lena Hagman.

Att de globala värdekedjorna har kortats ner innebär att det fysiska avståndet mellan de olika produktionsdelarna har minskat.

– Det nya är att företagen koncentrerar sin produktion till regioner, som till exempel Europa, Nordamerika eller Asien, och utvecklar sina värdekedjor inom de här stora regionerna istället för globalt. Om ett företag tidigare haft ett antal leverantörer i Asien så ser vi nu att företagen istället importerar från mer närliggande producenter i till exempel Europa och att man producerar mer i sin egen kärnverksamhet.

Ny teknologi kan kapa kostnader

Det finns flera förklaringar till den här utvecklingen, förklarar Lena Hagman. En är att det har blivit dyrare att importera insatsvaror från exempelvis Asien eftersom bland annat arbetskraftskostnaderna där har ökat. Det är alltså inte lika lönsamt längre. En annan att det pågår ett teknologiskifte.

– I Sverige, liksom i många andra länder, övergår industrin till ny teknologi. Mer automatisering och ai gör att företagen kan ändra sin produktionsstruktur i den lokala kärnverksamheten och ersätta import av insatsvaror med egen produktion. Det är mer kostnadseffektivt. Det blir alltså billigare än att importera dyrare insatsvaror långt bort ifrån.

Kunderna efterfrågar en mer hållbar produktion

Men utvecklingen drivs också av en önskan om att rent fysiskt komma närmare kunderna.

– Företagen vill ha en närmare relation och dialog med sina kunder och på så sätt kunna skräddarsy lösningar efter deras önskemål. Att måna om kundernas behov är lättare om man är nära, påpekar Lena Hagman.

Dessutom handlar det om att kunderna efterfrågar en mer hållbar produktion.

– Kunderna premierar företag som inte har jättelånga transporter som påverkar miljön negativt och många är till och med villiga att betala extra för att få en hållbar produkt. Det förstår företagen och satsar mer på det för att vinna marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Det är helt enkelt bra för varumärket att kunna säga att vi har kortare och snabbare leveranser.

Handelshinder får företagen att styra om sina produktionskedjor

Ytterligare en bidragande orsak till att de globala värdekedjorna kortats ner är ökad protektionism. Ökade handelshinder gör att leveranserna blir mycket dyrare och därför styr företagen om sina produktionskedjor.

– Här får vi verkligen hoppas att regeringar och politiker jobbar för att få bort handelshindren eftersom de bara förstör. Det är ju något positivt med utbytet i världshandeln! Eftersom olika länder är bra på att producera olika saker så är det mest effektiva att ha ett utbyte med andra, säger Lena Hagman.

Till detta kommer att pandemin gjort det extra tydligt att det kan vara vanskligt att så att säga lägga alla ägg i samma korg. De leveransstörningar vi sett under pandemin har fått de flesta företag att inse att det inte är så bra att vara så beroende av en eller ett fåtal leverantörer eftersom det i värsta fall kan innebära att hela produktionen stoppas.

– Detta har varit mycket tydligt inte minst när det gäller bristen på halvledare och elektronik, där tillverkarna främst finns i Asien och även USA. Under de senaste decennierna har vi hur som helst sett att många ”gamla” industriländer lagt ner produktion av elektronik för att istället importera detta från Kina eller andra tillväxtländer därför att det har varit mer fördelaktigt och så har man, som vi varit inne på tidigare, satsat på annan produktion här hemma.

Ljusning i sikte för halvledare

Frågan är då, finns det kvar några leverantörer i Europa, när alla företag har specialiserat sig?

– Nej, det gör det ju inte på samma sätt så det här är knepigt. Men det är å andra sidan inte säkert att det bästa är att vi bygger upp exakt samma typ av produktion i Europa. Kompetensen som behövs finns inte och det kommer att ta många år både att få fram den och att bygga upp produktionen, vilket förmodligen kommer att bli alldeles för dyrt. Här tror jag att man behöver tänka till lite innan man försöker kopiera rakt av.

Men när det gäller bristen på just halvledare tror Lena Hagman att ljusningen kommer under de närmaste åren.

– Den tidigare enorma efterfrågan på hemelektronik när hela världen skulle jobba hemifrån kommer att minska eftersom man redan har satsat på det här. När efterfrågan mättas kan det bli mer balans i efterfrågan så att halvledarproducenterna kan styra om produktionen mot de andra halvledarna som bilindustrin behöver. Dessutom håller ny kapacitet på att byggas upp i Europa för produktion av halvledare till bilindustrin. Det tar dock tid att bygga upp och vi ser att bristen på halvledare för bilindustrin fortsätter längre än väntat. Hur länge går ännu inte att fastställa.

Det är inte bara varor som produceras i globala värdekedjor, detsamma gäller även för tjänster, påpekar Lena Hagman.

– Det är lätt att glömma att företagen ofta har tjänsteleverantörer och då är frågan:  kortas de värdekedjorna också av? Nej, det finns ingen sådan tendens. De kan lätt fortsätta att spridas med digital teknik. Man kan importera tjänster var som helst ifrån i världen utan att det kostar mer eller påverkar miljön negativt.

Många gånger är tjänsteleverantörerna i andra delar av världen billigare än i Sverige. Dessutom råder brist på relevant kompetens. Det handlar ofta om väldigt avancerade tjänster, som programmering eller konsulttjänster, som man köper in från exempelvis Östeuropa eller Asien därför att kompetensen inte går att hitta i tillräcklig omfattning i Sverige.

Det skulle kunna skapas ännu fler jobb i Sverige

Att de globala värdekedjorna för varor och tjänster inte går i takt är bekymmersamt, menar Lena Hagman.

– Svensk industri, liksom tjänsteleverantörerna själva, har tyckt att det är bra att ha sina tjänsteleverantörer i närheten. Därför uppstår problem i form av flaskhalsar i Sverige när utbildningssystemet inte är anpassat för den ständiga förändring, den strukturomvandling som industrin befinner sig i. Tjänsteföretagen är jätteviktiga leverantörer till industrin och det skapas en massa jobb inom de här företagen tack vare industrins efterfrågan. Men om kompetensen inte finns här kommer industrin ändå att söka efter den här typen av tjänster på andra håll. Men då blir det jobb någon annanstans i världen och inte här. Det är inte alls bra.

Det skulle alltså kunna skapas ännu fler jobb i Sverige. Lena Hagman och hennes ekonomkollegor på Teknikföretagen har räknat ut hur sambandet ser ut.

– Under den senaste högkonjunkturen, som varade under perioden 2016-2018, skapade teknikindustrin 48 000 nya jobb. En del av jobben skapades i kärnverksamheten men merparten bland leverantörer, varav många inom tjänstesektorn. Utan industrins efterfrågan hade det inte blivit 48 000 nya jobb.

Gamla sanningar utmanas

Ibland hörs farhågor att den nuvarande situationen med stor brist på insatsvaror och stigande priser innebär en risk för att Sverige hamnar i en inflationsspiral (där inflation ger högre löner, vilket ger högre priser, alltså inflation, vilket leder till högre löner osv).

Detta tror inte Lena Hagman kommer att ske. Inflationen har förvisso stigit som en följd av all brist som uppstått, men främst till följd av högre priser på energi och drivmedel. Hon räknar med att dessa priser kommer att falla tillbaka nästa år och likaså inflationstakten totalt sett.

– Vi kommer inte att hamna i en inflationsspiral därför att arbetsmarknaden är global nu för tiden. Den arbetskraft som det råder särskilt stor brist på finns i hela världen och är lätt att få tag på med hjälp av digital teknik. Företagen kommer att se sig om i världen efter den arbetskraften när det blir för dyrt att konkurrera om den i det egna landet.

Den globala arbetsmarknaden kommer att underlätta för företagen att inte behöva höja lönerna enormt.

– I vår senaste konjunkturrapport visar vi att utväxlingen från arbetslöshet till inflation i Sverige gradvis minskat sedan 1990-talet. Sambandet har så gott som upphört under det senaste decenniet. En huvudförklaring är att löner och priser inte längre bestäms av enbart inhemsk arbetsmarknad. Det har alltså skett en strukturell förändring som helt eller delvis frikopplat löneutvecklingen från det svenska arbetsmarknadsläget. Att sambandet kortslutits beror i hög grad på att företagen har tillgång till arbetskraft också utmed sina globala värdekedjor, säger Lena Hagman.