Hållbarhet driver blockkedjan i industrin

Blockkedjeteknik (blockchain) används för dokumentation av transaktioner med syftet att upprätthålla ett öppet och distribuerat system med minimal involvering av en tredje part. Publika blockkedjor, som till exempel används för bitcoin, kan vem som helst vara en del av. För industrin är privata blockkedjor mest intressant. De används i en fördefinierad grupp där användarna är kända för varandra.

Blockkedjeteknologin växer fram där det finns behov av gemensam insyn och samverkan mellan olika aktörer i processer.

– Det vi sett mest av är företag som är intresserade av spårbarhet, för hållbarhetssyften eller olika typer av kvalitetskontroller. Men även för till exempel leveranskedjor och finansiering av handel, säger Erik Rissanen på forskningsinstitutet RISE.

För industrin innebär teknologin i första hand en effektivisering av informationsutbyte och affärsprocesser där flera parter har behov av en gemensam bild av vad som pågår. Det kräver dock många standarder och att tekniken tillämpas av alla.

I dag är tillgången till olika plattformar, verktyg och teknik relativt stor, däremot finns få lösningar för tillämpningar. De närmsta åren handlar utvecklingen om att stora aktörer tar in punktlösningar kring sin egen verksamhet och sina egna partners, till exempel rederier som måste hantera stora mängder dokument. 

– Utöver det som händer nu kommer vi se mer och mer nya tillämpningar som växer fram under lång tid och som gör att tekniken får större spridning.

I dag finns tre delar som driver utvecklingen. En är aktörerna som tillverkar teknikplattformarna. En annan sektor är startups.

– Just nu pågår något av en blockchain-boom med hundratals små företag som har innovativa affärsidéer och tar in mycket pengar. Vissa kanske hittar bra idéer som bär sig.

Den tredje sektorn är storföretag, banker, rederier och så vidare som driver utvecklingen utifrån sina egna affärsbehov.

Säkerhetsmässigt har kedjorna visat sig vara väldigt robusta, men det har förekommit felaktigheter med programmen vilket främst utgjort en risk för publika blockkedjor.

Erik Rissanen ser ingen risk för kompetenskris. Blockchain kommer inte att vara en nischkompetens utan ytterligare en sak som IT-ingenjörer får lära sig, precis som de har gjort med Java, webb, databaser och så vidare.

– Om ett företag har ett system för att hålla ingenjörernas kompetens "up-to-date" kan man använda det programmet för att se till att de också lär sig blockchain. Man måste nog ha det i verktygslådan, så att man känner igen teknologin om det går att dra nytta av den.

Nyheten ligger i att blockchain är en plattform för servrar som replikerar och synkroniserar så att alla aktörer har samma bild.

– Jag tror att svårigheterna är att förstå hur man tillämpar teknologin på ett bra sätt, så att slutanvändarna får en så stor nytta som möjligt. Vad är affärsnyttan, vad vill vi göra?