Hamnen är industrins port till världen

Volvo Cars, Absolut Vodka och Stora Enso är några svenska företag som förlitar sig på Göteborgs hamn för att få ut sina varor i världen. Den är Nordens största för import och export. Verksamheten pågår dygnet om, alla årets dagar.

Hamnens trafikledningscentral har utsikt över Göta älvs hamninlopp, ett band av glittrande vatten med de karaktäristiska kranarna i bakgrunden. Härifrån samordnar operatörer från Göteborgs Hamn AB och Sjöfartsverket all sjötrafik. Hamnkapten Åsa Kärnebro pekar på en av alla datorskärmar.


– Det vi ser här är alla fartyg som är på gång. Det blir en slags kontrollfunktion, vi kan se om det är ledigt på kajen vid den tidpunkt som fartyget vill lägga till.


Varje år lägger ungefär 10 000 fartyg till i hamnen, kollektivtrafiken borträknad. De har med sig kläder, elektronik och andra konsumtionsvaror. När de lämnar hamnen är de lastade med bilar, olja, timmer, papper … kort sagt det mesta som produceras av svenska företag.

24 timmar innan ett fartyg ska ankomma skickar det in en fartygsanmälan. Det blir startskottet för en lång logistikkedja som involverar en mängd aktörer. Hamnbolagets trafiksamordnare granskar uppgifterna, koordinerar lämning av avfall, beställning av lotsar och bogserbåtar om så krävs. Tillsammans med terminalerna gör samordnaren en kajplanering och ser till att informationen går ut till berörda.


– Det är jätteviktigt att fartyget verkligen kommer på rätt plats. I containerterminalen planerar man godsflödet utifrån placeringen, säger Åsa Kärnebro.


När fartyget väl kommer in i hamnområdet är det rapporteringsskyldigt och anropar Sjöfartsverkets Vessel Traffic Servic (VTS). Operatören ser till att befälhavaren får all information som behövs för att föra in fartyget säkert till hamnen.


Utöver funktionerna i trafikledningscentralen, som har helhetssynen, berörs en mängd privata bolag som förtöjer, bogserar eller ansvarar för arbetet i terminalerna.


– Om allt funkar som det ska är det absolut inga problem, men ibland händer det till exempel att fartyget är försenat. Vår utmaning är att få ut informationsflödet på ett effektivt sätt, så att alla får information om rätt saker i rätt tid, säger Åsa Kärnebro.

Mycket av arbetet är automatiserat, men det krävs fysiska människor som granskar och hanterar information och har koll på yttre förhållanden som snabbt kan ändra förutsättningarna.


– Det kan bli pyssel om fartygen ligger väldigt djupt. Då får vi ha koll på vattenståndet så att fartyget kan komma in och får med sig så mycket last som möjligt utan att riskera säkerheten.


Som hamnkapten är Åsa Kärnebro ytterst ansvarig för att det är ordning och reda när fartygen ankommer och avgår. I sin roll har hon kontakt med alla olika aktörer och bolag i hamnen och med myndigheter och kommun. Hon utfärdar tillstånd för dykning, anläggningsarbeten och annat och ser till att följer hamnen följer aktuella lagar och föreskrifter.


Däremot har hon inte så mycket med det praktiska arbetet i trafikledningscentralen att göra.


– Jag blir bara inblandad om det blir något bekymmer eller om det behövs en extra blick. Det kan till exempel behövas någon särskild säkerhetsåtgärd på grund av hårt väder.

Åsa Kärnebro och Claes Sundmark
Åsa Kärnebro och Claes Sundmark

Göteborgs Hamn grundades för 400 år sedan och är i dag en viktig aktör för svensk exportindustri, nästan 30 procent av Sveriges utrikeshandel passerar härifrån. Enligt affärsområdeschef Claes Sundmark har hamnen alltid varit stor i förhållande till andra. Det har lett till en positiv utvecklingsspiral.


– Är man en stor hamn med bra linjenätverk får man mer gods till det nätverket och med mer gods får man fler linjer. Det ena triggar det andra.


Han ser hamnens investeringar som en viktig framgångsfaktor, de har inte bara varit rätt utan ofta också i framkant, vilket lett till att kapaciteten funnits på plats innan den egentligen behövdes.


– Skandiahamnen är så vitt jag vet en av världens första rena containerterminaler. Det var väldigt framsynt. Och hade man inte satsat på att flytta hamnen från centrum till ytterhamnarna på 1960-talet skulle vi inte alls haft den storlek som vi har i dag.


På senare år har investeringarna bland annat lett till att hamnen kan ta emot världens största container- och bilfartyg.


Claes Sundmark tror på fortsatt tillväxt och räknar med en ökning på runt 2 procent per år på containersidan och nästan lika mycket på den intraeuropeiska sidan. Kapaciteten för tillväxt finns, men efterfrågan och den globala ekonomiska utvecklingen är två faktorer som styr.

Varför ska svenska företag välja sjöfart för sin export?


– Jag kan inte säga att de ska, företag ska välja sjötransport om det är långsiktigt bra för dem. Men det finns till exempel en miljöaspekt, moderna vällastade fartyg har god kapacitet och är ett bättre alternativ än att ligga och köra bil med godset.


Stora Enso, Billerud Korsnäs, Volvo och H&M är några av hamnens större kunder. Claes Sundmark och hans kolleger följer noga trender och viktiga frågor i de olika branscherna.


– Nu har vi en fantastisk tillväxt på Volvos export. XC90 går jättebra, nu kommer S90 och V90 som förhoppningsvis också ska gå bra. Vi är väldigt beroende av Volvo för bilexporten, så länge företaget är duktigt på att ta fram nya modeller så gynnar det oss också.


Enligt Claes Sundmark uppfyller Göteborg flera viktiga faktorer för kunder som vill välja exporthamn. Här finns ett väl utbyggt vägnät och ett utvecklat järnvägssystem – närmare hälften av alla containers går till och från hamnen på räls och vidare ut till svenska städer. Linjenätet på sjön är stort, med många och regelbundna avgångar till stora hamnar i Europa, Asien och USA.


Vilka svagheter har Göteborgs hamn ur ett kundperspektiv?


– Vi skulle gärna vilja ha direktgående containerlinjer till Sydamerika och gärna till Mellanöstern och Indien varje vecka. Sedan har vi inga bilbåtar till Asien, Volvo kör sina volymer som ska till Korea och Japan från Wallhamn på Tjörn och andra hamnar. Vi har diskussioner med flera rederier om de här linjerna.

Hamnen har växt i flera omgångar genom århundradena och fortsätter att expandera. I framtidsplanerna finns den nya logistikparken Gothenburg Logistic Park där spaden sätts i jorden senare i år, en ny hamnterminal i Arendal ska stå färdig om ungefär tio år och en terminal i Risholmen kan bli aktuell längre fram i tiden. Allt får plats på befintlig mark.


– Med de kajer och ytor vi har kan vi tredubbla volymen. Vi har kapacitet för en ökning, det är en av våra styrkor.


Claes Sundmark tror att Göteborgs hamn står sig väl i konkurrensen även på sikt.


– Trenden är att båtarna blir större och större och det ställer krav på hamnarna. Vi är väl förberedda i och med att vi både kan ta emot stora fartyg och hantera lasten på landsidan.


Hamnkapten Åsa Kärnebro delar optimismen.


– Vi ser oss som en innovativ hamn och är ofta i framkant med ny teknik. Det kommer till exempel nya typer av bränslen, som vi redan utformat rekommendationer för.

Publicerad augusti 2016

Text

Minna Ulin

Foto

Sofia Sabel