Konkurrenskraft hotas när EU svarar på USA:s klimatlag

Det var förra året som USA lanserade sin stora klimatsatsning Inflation Reduction Act (IRA). Med hjälp av subventioner och skattelättnader som kan uppgå till cirka 370 miljarder dollar vill USA snabbstarta sin gröna omställning.

Pengarna går bland annat till att bygga ut den fossilfria energin i form av sol- och vindkraft, batterifabriker och gynna den amerikanska elbilsindustrin.

USA:s initiativ beskrevs som ett hot mot EU:s gröna omställning och det varnades för att europeiska bolag skulle massemigrera till USA för att ta del av subventioner och skattelättnader. EU var därför inte sen med att svara med egna initiativ.

I mars i år presenterade Kommissionen den så kallade Net Zero Industry Act (NZIA) och Critical Raw Materials Act (CRMA) som inkorporerades i EU:s industriplan för den gröna given.

”Svepskäl för statliga interventioner”

Inom NZIA föreslår EU-kommissionen ett antal strategiska tekniker, som till exempel tillverkningen av vind- och solkraftparker, där målet är att EU:s inhemska produktion ska uppgå till 40 procent av den totala efterfrågan inom EU på dessa tekniker 2030.

Joel Jonsson, Teknikföretagens expert inom internationell handel, är orolig för att EU i sin rädsla för IRA tar till åtgärder som skadar konkurrens- och innovationskraften i unionen.

– EU:s industripolitik går alltmer från att skapa goda förutsättningar att bedriva näringsverksamhet till att politiken identifierar vilka teknologier som gynnas. Det riskerar att leda till undanträngningseffekter som begränsar framväxten av nya innovationer och tekniklösningar som skulle kunna bidra till att lösa vår tids samhällsutmaningar.

– Vi vill inte att EU ska använda IRA som ett svepskäl för att införa nya nivåer av statlig intervention i den europeiska ekonomin. Vi ser snarare ett behov av att nyansera bilden av IRA, så att vi inte drar förhastade slutsatser vad gäller politiken inom EU.

Innovativa företag missgynnas

För att backa upp de olika initiativen vill EU införa snabbare tillståndsprocesser samt kanalisera privata investeringar. Men EU har också lättat på statsstödsreglerna för att medlemsstaterna ska kunna stödja sin inhemska industriproduktion. Syftet med statsstödsregler är att begränsa medlemsstaternas möjlighet att gynna sina egna företag.

Det är Joel Jonsson kritisk till. Han påpekar att det är stora resursstarka länder som Tyskland och Frankrike som främst använder den möjligheten.

 – Statsstödsreglerna är oerhört viktiga för att upprätthålla lika spelregler på den inre marknaden. Uppluckrade statsstödsregler gör att företag från länder med större möjlighet och vilja att subventionera den inhemska industrins får konkurrensfördelar jämfört med företag från andra länder.

– Det snedvrider konkurrens på den inre marknaden, vilket särskilt missgynnar innovativa företag och innovationsförmågan på sikt. Det är företagen som står för innovationerna och tekniklösningarna, inte beslutsfattarna.

Risk att bryta upp värdekedjor

Men det är inte bara IRA som EU-initiativen försöker ta sikte på. Både Europa och USA är beroende av Kina för viktiga tekniker och råvaror som är nödvändiga för den gröna omställningen. Det handlar till exempel om sällsynta jordartsmetaller som är ett måste för många gröna teknologier. Den marknaden domineras av Kina som både bryter och förädlar de här metallerna.

Här vill EU genom CRMA stärka den inhemska produktionskapaciteten för olika strategiskt viktiga material. I Sverige finns det till exempel flera typer av fyndigheter av jordartsmetaller som kan leda till gruvdrift, enligt Sveriges geologiska undersökning. EU siktar även på att diversifiera värdekedjorna genom handel för att bryta beroendet av Kina.

Joel Jonsson sympatiserar med strävan att bli oberoende, men håller inte med om den föreslagna centralstyrningen med politiskt subventionerade utvalda sektorer och teknologier eftersom det riskerar att bryta upp redan etablerade värdekedjor.

Till exempel kan politiken leda till att den europeiska industrins möjlighet att importera insatsmaterial och komponenter för produktion i Europa till konkurrenskraftiga priser begränsas. Det riskerar att leda till en mindre dynamisk europeisk ekonomi samt en politiskt driven regionalisering.

– Genom handel skapas förutsättningar för specialisering och stordriftsfördelar, vilket har bidragit till utvecklingen av alltmer avancerade produkter. En anledning till att vi importerar kan exempelvis vara att det är mer kostnadseffektivt. Det gör att våra produkter blir mer attraktiva på den globala marknaden, säger Joel Jonsson.

Han berättar att EU-kommissionen själv bedömer att 85 procent av den globala tillväxten kommer att ske utanför EU redan 2024.

– Samtidigt så utgör 60 procent av EU:s import olika insatsvaror som krävs för produktion av varor här som sedan kan exporteras världen över.

– Om vi subventionerar produktion i Europa för att ersätta importen av insatsvaror så finns det en risk för att det sker en omfördelning av resurser från områden i Europa där vi är konkurrenskraftiga till områden där vi inte är det, fortsätter han.

Joel Jonsson understryker värdet av att bygga vidare på europeiska styrkeområden och utveckla dessa förmågor.

– Internationell handel bygger på beroenden och andra länder är även beroende av oss. Genom att utveckla våra styrkor skapas omvända eller ömsesidiga beroenden, vilket begränsar vår utsatthet för ekonomisk utpressning.

Här förespråkar han att EU fokuserar på att bredda basen av tillgängliga underleverantörer. Det skapar förutsättningar för företag att göra sin egen riskbedömning och förlägga sin produktion där det är mest ekonomiskt gynnsamt.

– Därför förespråkar Teknikföretagen en politik som möjliggör för företagen att diversifiera leverantörskedjorna och anpassa sig till eventuella störningar i världshandeln.

Konkurrens bra för klimatet

Det har nu gått över ett år sedan IRA trädde i kraft och initiativet verkar inte ha blivit det stora hot som många trodde. Ett exempel är IRA:s stora skattelättnader för att tillverka elbilar i USA. Farhågorna var att de skulle slå hårt mot de europeiska tillverkarna. Det har dock inte infriats.

– Enligt U.S. Department of Commerce ökade importen av elbilar till USA med 57 procent första halvåret 2023 jämfört med samma period förra året. Det kan delvis härledas till skattelättnaden för leasingbilar, där utländska tillverkare ges samma förutsättningar som amerikanska.

Joel Jonsson konstaterar också att EU:s användning av statliga stöd många gånger faktiskt överstiger de subventioner och skattelättnader som ges inom IRA.

I ett Europa med försämrad konkurrenskraft riskeras inte bara det framtida välståndet utan också klimatarbetet, konstaterar Joel Jonsson.

– Vi har sedan 1970-talet ökat vår BNP per capita med 125 procent samtidigt som vi minskat utsläppen med 70 procent. Det visar att det inte finns någon motsättning mellan välstånd och omställningen, utan snarare tvärtom.

..........................................

Fakta

Net Zero Industry Act stöder särskilt dessa teknologier:

• Solkraft och solvärme
• Utveckling av hållbar biogas/biometan
• Värmepumpar och geotermisk energi
• Tekniker för vätgastillverkning
• Batteri och lagringslösningar
• Olika elnätsteknologier
• Landbaserad och- havsbaserad vindkraft
• Tekniker för kolavskiljning och lagring

Så beroende är EU av olika kritiska råvaror:

• 63% av världens kobolt som används i batterier utvinns i Demokratiska Republiken Kongo och 60% raffineras i Kina
• 97% av EU:s magnesiumförsörjning kommer från Kina
• 100% av de sällsynta jordartsmetallerna som används för permanentmagneter globalt raffineras i Kina
• Sydafrika tillhandahåller 71% av EU:s behov av ädelmetaller i platina-gruppen
• Turkiet tillhandahåller 98% av EU:s försörjning av borat

Sällsynta jordartsmetaller är viktiga komponenter i permanenta magneter som används i vindkraftverksmotorer. Litium, kobolt och nickel används i batteritillverkning. Kisel används för halvledare.

Källa: EU-kommissionen om Net Zero Industry Act och Critical Raw Materials Act