Lägre elpriser än tidigare – men osäkerheten kvarstår
Elpriserna har planat ut i sommarvärmen och företag i södra Sverige kan nu ansöka om elstöd. Men osäkerheten framåt är stor och många företag vågar inte göra investeringar. ”Det är orimligt att inte kunna göra en kostnadsbudget framåt”, säger Rickard Wiger som driver två gjuterier i södra Sverige.
Från och med den 30 maj får företag i södra Sverige ansöka om elstöd hos Skatteverket. Detta efter att de senaste två årens volatila elmarknad med kraftiga prisuppgångar i södra Sverige har slagit hårt mot elintensiva företag.
Det är framför allt osäkerheten som är svår att hantera, säger Rickard Wiger som är vd på Gjuteribolaget. Företaget driver två aluminiumgjuterier i elområde 4 i södra Småland och verksamheten är mycket elintensiv.
Företagets aluminiumugnar slukar cirka sju miljoner kilowattimmar el om året och kan inte stängas av.
– Med de höga och volatila elpriserna betyder det att man inte kan göra en någorlunda korrekt kostnadsbudget. Som företagare är det helt orimligt eftersom man måste kunna förutse sina kostnader, säger han.
Rickard Wiger berättar att Gjuteribolaget planerade att investera i egen elproduktion i form av solceller innan elpriserna började att stiga. Det projektet har man nu fått lägga på hyllan.
– Alla pengar har gått till att betala elräkningarna. Vi är som sagt väldigt elintensiva. Normalt kanske vi budgeterar för 50 öre kilowattimmen. Som det sett ut har varje höjning av elpriset med tio öre kostat oss åtskilliga miljoner kronor.
– Vi har också genomfört olika energieffektiviseringsåtgärder de senaste tio åren och tagit bort all gasdrift av klimatskäl för att ersätta det med elugnar. Men det gjorde vi innan det här började. Vi kunde inte tänka oss att staten skulle försätta oss i den här situationen, fortsätter Rickard Wiger.
Trott att elförsörjningen gick att lita på
Redan hösten 2021 märkte Rickard Wiger hur elpriserna började att stiga och pendla kraftigt. När kärnkraften lades ned i södra Sverige runt åren 2020 och 2021 delades också landet upp i två områden: En högkostnadsdel i elområde 3 och 4 i södra Sverige och ett lågkostnadsområde i elområdena 1 och 2 i norra Sverige.
Orsaken är att nätöverföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige inte räcker till för att transportera el från överproduktionsområdet i norra Sverige till bristområdet i södra Sverige.
När Ryssland sedan ströp gasen till Europa sommaren 2022 började elpriserna i elområde 3 och 4 att stiga till aldrig tidigare skådade nivåer, eftersom Sveriges elsystem är sammankopplat med kontinentens.
Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen, säger att dagens elförsörjning är mycket sårbar.
– Teknikföretagens medlemmar har med all rätt trott att Sveriges elförsörjning gick att lita på och att el är grundläggande samhällsinfrastruktur. Det har visat sig vara fel, efter att stora mängder planerbar elproduktion har lagts ner i södra Sverige.
I takt med att elpriset har stigit har även det totala pristrycket i ekonomin pressats uppåt, men det har visat sig vara svårt att föra kostnaderna vidare, konstaterar Rickard Wiger.
– Vi har såklart försökt att överföra kostnadsökningar till våra kunder men samtidigt har våra leverantörer gjort samma sak. Det har slagit direkt på vårt resultat. Pengar som vi behöver för att investera i verksamheten.
Den här utvecklingen är mycket bekymmersam, menar Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen.
– När industrin inte kan expandera sin verksamhet och när elpriserna blir så höga kan inte elintensiv verksamhet bedrivas konkurrenskraftigt. Då har vi problem som går ut över den svenska industriproduktionen. Sammantaget är konsekvenserna förödande för investeringsviljan och teknikföretagens internationella konkurrenskraft.
Osäkerhet framåt
Robert Tenselius ser att många företag tampas med elförsörjningen och kommer att fortsätta att göra det framöver.
– Även om elmarknaden har stabiliserats och priserna är lägre för stunden är ovissheten om framtiden nu ett stort bekymmer. Många teknikföretag vet inte om de vågar göra investeringar i södra Sverige. Flera bolag vittnar också om att medel som var avsatta för investeringar i energieffektivisering gick åt till att betala elräkningarna så att man inte längre kan finansiera investeringarna.
När den här artikeln skrivs har regeringen meddelat att den ger klartecken åt två havsbaserade vindkraftsparker utanför Halland, men Rickard Wiger menar att det inte räcker.
– Det är en väldigt lång tid innan de parkerna kan tas i drift. Jag vill veta hur staten tänker här. Måste vi företagare börja ta ansvar för elproduktionen trots att vi under många år har betalat mycket skatt?
– Vi vet inte heller om denna el är villkorad för den svenska elmarknaden eller om den elen blir kontrakterad till andra länder eller stora företag, fortsätter han.
Att Europa och Sverige har klarat vintern utan fortsatt rekordhöga elpriser beror på att man har energieffektiviserat, att Tyskland har lyckats fylla sina gaslager och på den milda vintern som resulterat i en mindre efterfrågan på gas i Europa.
Men det kommer fler vintrar och nyligen varnade den tyska branschföreningen för gaslagring, INES, för att Europa kommer att få slut på gas om det blir en riktigt kall vinter, vilket skulle leda till extrema elpriser i hela Europa. Samtidigt har Tyskland nyligen kopplat bort sina två sista kärnkraftverk.
– Jag skulle vilja se att Sverige biter ifrån här. Hur kan Tyskland tillåtas göra det i den rådande situationen? Varför säger inte Sverige och EU ifrån när södra Sverige är så kopplat till det tyska elpriset? undrar Rickard Wiger.
Det osäkra läget leder till att många företag nu pratar om att flytta sin produktion utomlands, konstaterar han.
För att klara de värsta prissvängningarna har Rickard Wiger försökt att säkra elpriset på terminsmarknaden*. Det är dock en risk eftersom en termin kan gå åt ”fel håll”. Då måste han betala mellanskillnaden till banken.
– Vi har försökt att handla så mycket vi kan framåt när det ser billigt ut. Men det är en svår marknad så det kan ju bli en ren chansning.
*Terminsmarknad avser en marknadsplats för handel med olika typer av finansiella prissäkringsprodukter för framtida leveranser av en produkt, till exempel el.
-------------------------
Fakta Elstödet:
Från och med den 30 maj har företag i elområdena SE3 och SE4 kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket.
De med eluttag i elområde 4 får 79 öre per förbrukad kWh och de i elområde 3 får 50 öre per förbrukad kWh.
Det gäller för förbrukningen under perioden 1 oktober 2021 till 30 september 2022.
Maxtaket är två miljoner euro.
Källa: Fortum
Text:
Martin BergFoto:
Shutterstock