Ljuspunkter i mörkret

Hans mamma blev blind när han var nio år. För Björn Löfstedt blev det en chock som det tog flera år att komma över. Idag har hans företag Index Braille närmare 70 procent av världsmarknaden för skrivare för punktskrift. Men att ta marknadsandelar är inte den främsta drivkraften - Björn Löfstedt vill att fler blinda ska få lära sig att skriva och läsa.

Gammelstad fyra mil utanför Luleå. Grannfastigheten huserar en orgelbyggare och uppe på kullen tronar världsarvet Kyrkstaden med sina drygt 400 faluröda stugor. Kanske inte en miljö man vanligtvis förknippar med högteknologi. Men det är just här som teknikföretaget Index Braille utvecklar och producerar skrivare för punktskrift.


Och är världsledande i sin bransch.


– Det finns ingen annan på marknaden som kan göra lika bra skrivare till ett bättre pris, säger företagets ägare och vd Björn Löfstedt.


Men vägen dit har varit lång och krokig. Björn Löfstedt säger att han nog gjort alla misstag man kan göra när det gäller att starta och driva företag.


– I böcker om företagande står det att man ska bygga upp en lokal marknad, ha balansräkning, gå internationellt när man har muskler till det och så vidare. Jag har gjort allt totalt galet och i fel ordning. Men så var det också en balans på slak likviditetslina i femton år.



Gammelstads kyrkstad
Gammelstads kyrkstad
Björn Löfstedt
Björn Löfstedt

I början var problemet att få en produkt som fungerade. Något som tog längre tid och slukade mer pengar än beräknat. Några år efter starten i början av 1980-talet var konkursen nära och för att överleva fick företaget utveckla och sälja en mängd olika produkter för synskadade.


– Vi blev en diversehandel. Då bestämde jag mig. Ska det här bli något måste jag fokusera på skrivare, säger Björn Löfstedt.


Sagt och gjort. I början av 1990-talet kunde han presentera den första moderna skrivaren, »Everest«, som än i dag är en av företagets huvudprodukter. Den var unik när den lanserades: Arkmatning, dubbelsidig utskrift, talande interface, modern design och till ett lägre pris än konkurrenterna.


– Vi tog in folk från universitetet för att hjälpa oss med utvecklingen. Det innebar ett teknikskifte för oss.

 

De följande åren fokuserade Björn Löfstedt framför allt på att kunna driva företaget själv utan att, som han säger, "vara i klorna på bankerna".

 

– Jag tyckte att det var jobbigt att de skulle tala om vad jag skulle göra och inte göra.


I slutet av nittio-talet började företagets ekonomi att bli bra, företaget hade kommit ut på marknaden och försäljningssiffrorna var hyffsade. I dag har företaget närmare 70 procent av världsmarknaden och är inne på den fjärde generationen av produkter.

 

Björn Löfstedt blev företagare nästan mot sin vilja eller på ett bananskal. Det var inget han hade planerat. Men om han inte blivit det hade det inte blivit något av hans examensprojekt vid Luleå tekniska universitet. Det här var i slutet av 1970-talet och microchipset hade just gjort sitt intåg. Björn Löfstedt såg här en möjlighet att göra en skrivmaskin för blindskrift. Med hjälp av pengar från Norrlandsfonden tog han fram tio provmaskiner. Ett par år senare, 1982, startade han företaget som i dag heter Index Braille.


Inriktningen var given.


– Min mamma var diabetiker och när jag var nio år tappade hon synen helt. För mig blev det en livschock, säger han.

För Björn Löfstedt är det viktigt att kunna vara stolt över det han gör. Den övergripande drivkraften i hans företagande är att göra gott för blinda och göra något som påverkar deras liv positivt. Hans mål är att öka läs- och skrivkunnigheten bland blinda.


Endast 20 procent av alla blinda i Västeuropa och USA kan läsa. Motsvarande siffra för seende är 97 procent. Synskadades Riksförbund konstaterar på sin webbplats att rätten att lära sig punktskrift inte är garanterad i svensk lag. Det är därför stor risk att den som förlorar synen också blir analfabet.


Ett problem man inte gärna pratar om, säger Björn Löfstedt. Han menar att det inte finns någon skillnad mellan blindas och seendes behov. Alla måste kunna läsa och skriva annars är det svårt att komma vidare och få jobb – man slår i glastaket.


– Det är som om man i den vanliga skolan skulle säga att vi inte behöver lära oss att läsa och skriva längre – vi kan titta på tv och video istället.


Att inte blinda kan läsa och skriva kostar samhället gigantiska summor. En blind person som inte får jobb har också behov, behöver en lägenhet, behöver hjälp att klara vardagsekonomin.


– Det är väldigt mycket pengar som går till folk som inte gör någonting. Och varför gör de ingenting? Jo, för att de inte kan läsa och skriva. De fick aldrig en chans. Självklart har de också ett eget ansvar för att driva på. Men det är ett samhällsfel att inte alla får lära sig läsa och skriva, säger Björn Löfstedt.


Varför har det då blivit så här?

 

– Till viss del beror det på att utbildningen och integreringen av synskadade i skolan görs av människor som inte kan punktskrift och som inte förstår vitsen med den. De tycker att det räcker att det går att koppla in syntetiskt tal till datorn så att man kan lyssna och svara.


Kanske kan den produkt som Index Braille nu utvecklar till viss del råda bot på detta: En skrivare som kombinerar punktskrift och svartskrift. Det här är framtiden, säger Björn Löfstedt.


– Ett problem med till exempel bankutdrag eller beslut från socialförvaltningen enbart på punktskrift är ju att de som skickar ut dem inte kan braille, alltså punktskrift. Är det rätt papper? Skulle jag skicka det här till Pelle eller till Kalle? Och lärare i integrerade skolor skulle till exempel kunna skriva ut till en blind elev som lär sig läsa och själva kunna följa med i texten och se att han eller hon läser rätt.

Så långt borta är nu inte framtiden. Index Braille arbetar redan med ett utvecklingsprojekt som rör bankomatutdrag med blindskrift. Vilket land det rör sig om vill han inte avslöja, projektet är ännu inte officiellt.


Index Braille exporterar till närmare 70 länder över hela världen. De blindas egna organisationer är ofta de första kunderna i ett land. Därefter kommer skolor och sedan arbetsplatser. Den största marknaden är i dag Sydamerika.


– I Sydamerika är punktskrift som guld. Har man punktskrift visar man att man är progressiv och för integration.


För Index Braille är Brasilien den största marknaden. Veckan innan vi ses gick exempelvis en delleverans på drygt 1300 maskiner till brasilianska skolor. Och fler är beställda.

 

I konferensrummet där vi sitter är väggarna fyllda med bevis på företagets kreditvärdighet. Det är många AAA. Plus ett flertal designdiplom, bland annat red dot award och Good Design Award. Dessutom blev företagets största och mest avancerade skrivare »Braille Box« framröstad som folkets favorit i Stora Designpriset 2012.


– Det har aldrig tidigare hänt att produkter i vår bransch fått designpriser så det är väldigt roligt, säger Björn Löfstedt.


Att produkterna är attraktiva är viktigt.


– För mig är design och konstruktion samma sak. Snygg design, en produkt som är vettig att använda och har ett bra användargränssnitt – det är skillnaden mellan att vinna och försvinna.

Vi involverade våra nyckelleverantörer innan vi visste hur produkten skulle se ut och frågade dem vad de skulle vilja göra bättre.

Med tanke på Index Brailles ställning på världsmarknaden blir utländska besökare ofta förvånade över att företaget är så litet. I de fräscha och ljusa lokalerna på Hantverksvägen 20 i Gammelstad arbetar 12 personer, varav en utvecklare.


I stället för att hålla sig med all spetskompetens själv har Björn Löfstedt valt att ta in hjälp utifrån när det behövs. Som under utvecklingen av den senaste generationen produkter.


– Alla medarbetare var med initialt och gick igenom vad som var bra och vad som kunde förbättras. Sedan tog vi in proffs som bara håller på med konstruktion, mekanik, programvara och design för att ta det hela vidare.


Dessutom var leverantörerna med i processen.


– Vi involverade våra nyckelleverantörer innan vi visste hur produkten skulle se ut och frågade dem vad de skulle vilja göra bättre. De fick konkurrera med varandra lite grann. På så sätt fick vi in ytterligare tekniskt kunniga personer i processen. Det rekommenderar jag verkligen.

 

Det som skiljer Index Braille från konkurrenterna är inte tekniken. Den är inte speciellt krånglig, säger Björn Löfstedt, den handlar egentligen om att forma ett paper mellan en stans och en dyna.

 

Det stora genombrottet kom när man koncentrerade all elektronik och mekanik till den ena sidan av skrivarhuvudet. Tidigare satt dessa på båda sidor och det var komplicerat att passa ihop dem.


– Vi fick ner kostnaderna, förenklade mekaniken och produkterna blev lättare att underhålla. Det finns ingen som kommer i närheten av våra skrivarhuvuden, där är vi världsledande.


Ett punkttecken består av upp till sex stycken upphöjda punkter inom en cell. Genom att kombinera punkterna på olika sätt kan man bilda 63 olika tecken. Och genom att kombinera dessa kan man öka mångfalden ytterligare. På Index Brailles skrivarhuvuden sitter 13 magneter, varav sju är positiva eller manliga och sex är negativa eller kvinnliga. De manliga magneterna tar på ena sidan av papperet och de kvinnliga på den andra sidan.


Det är ett långt steg från de tio provmaskiner som Björn Löfstedt tog fram efter examen. De fungerade nämligen inte alls.


– Det är en enorm skillnad mot nu, datorer var helt enkelt inte bra på den tiden. I början av 80-talet gick vi ut och köpte tårta när en skrivare fungerade. I dag sätter vi ihop 40–50 skrivare på en dag och det är ingen fest!

Publicerad oktober 2013

Text & foto

Karin Fjell Hager