Rekordpris på el hotar industrins konkurrenskraft

Sex av tio svenskar anser att Sverige har en allvarlig kris när det kommer till landets elförsörjning, visar en undersökning som opinionsinstitutet Sifo nyligen gjorde på uppdrag av Teknikföretagen. Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen, säger att det i dag råder vad han kallar för ”elbrist” i Sverige.

– I grunden handlar det om att elen inte finns i tillräcklig omfattning när den behövs och där den behövs, säger han, och påpekar att detta är något som märks på de ökade elpriserna.

Nyligen jämförde Statistiska centralbyrån (SCB) dagens elpriser med hur dessa såg ut för tre år sedan. Enligt SCB gick det genomsnittliga rörliga elhandelspriset i elområde 1, i norra Sverige, upp från 73 öre per kilowattimme i januari 2019 till 87 öre per kilowattimme i december 2021. I elområde 4, i södra Sverige, gick det upp från 74 öre till 210 öre under samma tidsperiod – en prisökning med 184 procent.

Robert Tenselius påpekar att en av huvudanledningarna till problemen med elförsörjningen beror på att Sverige har otillräckligt med så kallade planerbara energikällor. Det handlar om energikällor som inte är beroende av väder, som vattenkraft och kärnkraft.

Utan planerbara energikällor blir det svårare för Sverige att täcka upp för de dagar och tider då det exempelvis blåser för lite. Det gör att det uppstår sårbarheter. Vissa timmar kan vindkraften, som är en väderberoende energikälla, stå för närmare 50 procent av Sveriges elproduktion – men vissa timmar för bara någon enstaka procent.

Robert Tenselius anser att det behövs en mer robust och långsiktig elproduktion.

– Vi ser framför oss en fördubblad elanvändning om 25 år, med en ökad efterfrågan på el från transportsektorn, planer på elektrifiering av basindustrin och nyetablering av industri i norr, säger han.

– Elproduktionen ska vara fossilfri, men det är också centralt att nyttorna som det planerbara bidrar med verkligen säkerställs och att detta sker med ett teknikneutralt förhållningssätt. Det går inte att bara ta nyttorna för givna.

Elpriserna sätts av rysk naturgas

I ovan nämnda Sifo-mätning undersökte Teknikföretagen även hur svenskarna ställer sig till kärnkraft i dag. Resultatet visade att 51 procent av svenskarna är för att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. 38 procent anser inte att det ska byggas nya kärnkraftverk.

Robert Tenselius konstaterar att nedläggningen av kärnkraftreaktorerna Ringhals 2 och Ringhals 1, vid årsskiftena inför 2020 och 2021, försämrade effektsituationen i elförsörjningen.

– Det vi har gjort är att vi har lagt ner för mycket planerbar kraft i södra Sverige. När det blåser mycket i norra Europa blir elen billig. När det inte gör det går elpriserna genom taket och sätts av rysk naturgas. Det är det som man använder för att täcka upp med när inga andra kraftslag fungerar. Naturgas har olyckligtvis blivit en baskraft för stora delar av Europa.

Robert Tenselius säger att det finns en del man kan göra för att dämpa problemen med elförsörjningen.

– Förutom att såväl kärnkraften som vattenkraften måste få betalt för de nyttor kraftslagen bidrar med till elsystemet, bör även väderberoende kraftslag vara med och betala för ett ökat behov av reglerbarhet och stödtjänster.

– Elmarknaden måste kompletteras med styrmedel som bidrar till att detta sker, säger han, och tillägger att det också måste skapas förutsättningar för utbyggnad av storskalig energilagnring.

Många kan inte expandera

Sverige är indelat i fyra så kallade elnätsområden, från norr till söder. I den sydligaste ingår Skåne, Blekinge, Öland samt delar av Småland och Halland. Enligt Robert Tenselius samvarierar elpriserna där sedan 2020 i allt större utsträckning med priserna i länder som Tyskland, Polen och Litauen, där priset generellt är högre än det svenska snittpriset.

Förutom nedläggningen av kärnkraftverk påverkas svensk industri även av att överföringskapaciteten i elnäten mellan de norra och södra landsändarna är otillräcklig samt av att det många gånger inte finns tillräcklig kapacitet i de lokala elnäten. Detta är ett hinder för tillväxten för företag i flera delar av landet, menar Robert Tenselius.

– Många företag får inte tillgång till nätkapacitet när de vill expandera. Om de exempelvis behöver två megawatt till från systemet så kan de inte få det eftersom kraftnätet inte är utbyggt, berättar han.

Robert Tenselius säger att Teknikföretagen befarar en ännu värre utveckling de kommande åren. Han påpekar att Sverige har klarat sig undan det som han kallar för ”totalhaveri” tack vare att elnätsbolagen, Svenska kraftnät och reservkraftverket i Karlshamn gör vad de kan för att undvika ett sådant.

– Sverige har haft ett av världens bästa elsystem, vilket vi kan vara stolta över. Men den senaste tidens extrema elpriser tydliggör bristerna i såväl elsystem som elmarknad.

– Stabil tillgång till fossilfri el, där den behövs och när den behövs, till ett rimligt pris, är helt avgörande för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig även framöver – och därtill bidra med klimatnytta.