Utmaningen i vinter – att minska energiförbrukningen

Med de höga elpriserna har energieffektivisering blivit en allt viktigare fråga för svenska företag. Teknikföretaget ABB utvecklar och säljer produkter för elektrifiering och automation, vilka kan bidra till energieffektivisering. Bolaget har verksamhet i omkring hundra länder och till 2030 ska företaget vara koldioxidneutralt.

– En central del av detta handlar om att hushålla med resurser och där är energieffektivisering väldigt viktigt. I Sverige har ABB ingen energislukande verksamhet utan det handlar främst om montering och forskning, men vi arbetar givetvis med att sänka energianvändningen även där. Det handlar primärt om att använda mindre energi till belysning, ventilation och tryckluft, säger Åsa Granli och fortsätter:

– Där vi kan göra störst påverkan i energifrågan är tillsammans med våra kunder, där vi kan hjälpa dem att energieffektivisera.

Motsvarar laddning av två miljoner elbilar

Industrin står för cirka 40 procent av Sveriges elförbrukning och två tredjedelar av denna förbrukning går till elmotorer.

– Dessa motorer har en livslängd på 30–50 år. Det gör att vi har en industri som är full av gamla motorer som drar mycket energi, så här är energibesparingspotentialen enorm, menar Åsa Granli.

Tack vare digital teknik kan man numera med hjälp av sensorer koppla upp en hel industri och göra analyser kring en maskinparks status. Där kan man se vilka maskiner som behöver bytas ut, antingen för att de riskerar att haverera eller använder onödigt mycket energi.

– Om man räknar lågt och byter ut de gamla elmotorerna i svensk industri så kan vi spara fem terawattimmar, vilket är lika mycket som laddning av två miljoner elbilar. Tittar man på lite längre sikt är potentialen tre gånger större.

Att det går att spara så mycket energi beror på att gamla motorer har en låg verkningsgrad. När elpriset var lågt ansåg många företag att det inte gjorde så mycket att elmotorerna använde mycket energi, men nu är läget helt annorlunda.

– Det är ofta en god affär att byta ut elmotorerna till nya med bättre verkningsgrad. Men det finns ju även gamla motorer i bra skick. Om de är direkt kopplade mot nätet kan vi installera en frekvensomriktare som kan reglera dem på ett smartare sätt och det kan spara 30 procent av energin för den enskilda motorn. Vi kan också göra olika renoveringsåtgärder för att återställa verkningsgraden eller se över installationen för att minimera förlusterna i driften, säger Åsa Granli.

Efterfrågan har ökat senaste året

Åsa Granli påpekar att fokus kring energieffektivisering tenderar att handla om ny och häftig teknik, men i det här fallet handlar det snarare om att få ut teknik som redan finns på marknaden, så att den används i högre utsträckning.

– Vi har redan tekniken och det är bara att köra på. Vår uppskattning är att svensk industri skulle kunna effektivisera bort åtta procent av Sveriges elanvändning varje år bara genom att byta ut uttjänta motorer till dagens standard. Dessutom kan smart teknik användas i fastigheter, för att bidra till att mildra energisituationen i Sverige. Tekniken finns redan i dag!

Trots det ökande intresset för energi ser Åsa Granli att det kan behövas politiska åtgärder för att påskynda energieffektiviseringen i industrin.

– Vi ser att efterfrågan på energismarta produkter och tjänster har ökat rejält det senaste året. Därför skulle vi gärna se att man utvidgar investeringsstöden Industriklivet och Klimatklivet till att också gå till satsningar som sparar energi, även om det är grön energi.

– Idag krävs att satsningar inom dessa program minskar utsläppen. Om de dessutom skulle omfatta energieffektivisering skulle vi öka tempot vad gäller att spara energi – något som är viktigt, avslutar Åsa Granli.

Positivt med energieffektivisering

Enligt Miriam Münnich Vass, klimat- och energiexpert på Teknikföretagen, är energibesparing och energieffektivisering två skilda begrepp.

– Energieffektivisering innebär ofta en investering som gör att man sparar en viss mängd energi per enhet. Till exempel är det en energieffektivisering att byta ut en gammal lampa mot en ny som drar mindre el men som samtidigt ger samma ljusstyrka.

– Detta skiljer sig från energibesparing som snarare innebär att man sparar el för att man släcker lampan, förklarar hon.

För företag är det förstnämnda det som gör störst positiv skillnad för verksamheten – snarare än att släcka eller stänga ner hela eller delar av produktionen. Det är energieffektiviseringen som leder till högre konkurrenskraft, menar Miriam Münnich Vass.

Hon rekommenderar både företag och hushåll att se över sin elförbrukning och där det är möjligt och lönsamt byta ut produkter med hög elförbrukning till produkter med lägre förbrukning.

– Man kan byta ut gamla tekniker och lösningar mot nya mer effektiva sådana. Man kan också se över sitt värmesystem och sina byggnader och till exempel tilläggsisolera eller byta ut fönster om de läcker värme. I arbetet kanske man också använder sig av truckar och fordon som kan bytas ut mot mer effektiva varianter.

Miriam Münnich Vass säger dock att många företag, framför allt stora bolag, redan har gjort mycket i form av energieffektivisering. Varje stort företag i Sverige måste göra en energikartläggning av sina anläggningar. Då tar de in en konsult som går igenom hela verksamheten och identifierar var de kan spara och effektivisera någonstans.

Effektiviseringsmål i EU och Sverige

Från EU-håll har det på sistone kommit flera regelverk som bland annat handlar om att energieffektivisera. Till exempel presenterade EU-kommissionen sommaren 2021 åtgärdspaketet ”Fit for 55”, med ändamålet att minska unionens växthusgaser med 55 procent fram till 2030.

Även initiativet ”REPowerEU” syftar till att bland annat göra EU mer oberoende av rysk olja och naturgas. Som en del av den planen ingår att öka målen för energieffektivisering ytterligare.

– EU-kommissionen beslutade nyligen också att alla medlemsländer bör spara minst tio procent av sin totala elanvändning från och med december och fram till sista mars 2023. Det är också obligatoriskt för medlemsländerna att spara minst fem procent av energin under de timmar på dygnet då priset är högst, säger Miriam Münnich Vass.

Sverige har även egna mål när det kommer till energieffektivisering. Här är målet att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005 i relation till BNP.

– Det svenska målet är sannolikt lite mer ambitiöst än vad EU-målet för energieffektivisering kommer att bli när det är färdigförhandlat.

Kampanj och styrmedel ska göra skillnad

I början av oktober tog Teknikföretagen och konsultbolaget WSP fram förslag på flera samhällsåtgärder som bör implementeras för att mildra vinterns elkris och dämpa prishöjningarna – bland dessa en nationell energibesparingskampanj för företag och hushåll.

En sådan kampanj skulle enligt Teknikföretagen och WSP uppskattningsvis minska energiförbrukningen i landet med fem till tio procent. Bland de åtgärder som beräknas göra störst skillnad är att dra ner på värmen och spara på varmvattnet.

– Företaget Energiforsk, som har forskat på ämnet, menar att om vi sparar fem procent av vår elkonsumtion inom EU i vinter så kan elpriset komma ner till normala nivåer, så som de var sommaren 2021 innan priserna steg.  

På grund av de höga elpriserna som råder nu finns det ofta inga extra resurser att lägga på energieffektivisering i mindre bolag, även om det är företagsekonomiskt lönsamt att genomföra åtgärden, menar Miriam Münnich Vass. Därför behöver sannolikt staten gripa in om man vill se fler och snabbare energieffektiviseringsåtgärder.

– Direkta styrmedel för energieffektivisering i företag saknas i dag. Därför planerar Teknikföretagen att ta fram ett underlag där vi låter experter analysera olika styrmedelsalternativ som kan bidra till att Sverige uppnår målen. Om några månader hoppas jag att vi ska ha konkreta förslag på bordet.