De vill hjälpa ukrainska företag – och starta en företagarrörelse

Björn Samenius är tillsammans med Mats Rydsund ägare till textilföretaget Artex, som grundades 1928 och vars huvudkontor och fabrik ligger i den östgötska staden Mjölby. När båda köpte företaget 2006 var det nedläggningshotat. Men hårt jobb lönade sig och Björn Samenius och Mats Rydsund lyckades vända trenden och skapa ett lönsamt företag.

– I dag har företaget över 300 anställda och produktion i både Sverige och Lettland, berättar Björn Samenius, som Magasin t: har pratat med.

– Vi betjänar bil- och möbelindustrin och publika transporter. Till exempel byter vi alla stolar i de äldre tunnelbanevagnarna i Stockholm.

Precis som för många andra industrier har textilindustrin inte fredats från den tragiska utvecklingen i Ukrainakriget. Björn Samenius berättar att flera företag har ringt till Artex på senare tid – företag som i vanliga fall har ukrainska underleverantörer – för att fråga om Artex kan tillverka och leverera de produkter som de ukrainska bolagen brukade göra.

Trots att samtalen innebar potentiella nya kunder var det något som besvärade Björn Samenius och Mats Rydsund. Det kändes inte rätt för dem att använda kriget för egen vinning.

– Vi har fått stora förfrågningar från företag som har leverantörer i Ukraina. Om vi svarar på de förfrågningarna så tar vi affärerna och Ukrainas näringsliv tappar sitt liv. Vi tänkte att vi inte kunde göra så eftersom det vore cynism, säger Björn Samenius.

– I stället ställde vi en motfråga till de som ringde oss, och det är vilka företag det är som levererar till dem i dag, för att sedan ta reda på hur vi kan hjälpa de företagen.

Flytta personalen till Lettland

Frågan om hur Artex kan hjälpa de lokala ukrainska företagen ledde till att Björn Samenius och Mats Rydsund fick en idé: Varför inte låna verksamheten av de ukrainska företagen, för att sedan lämna tillbaka den till ägaren efter kriget?

– När Ukraina sedan är tillbaka på fötter kan företagaren få tillbaka sitt företag och landets ekonomi komma i gång snabbare, i stället för hur det var i Europa efter andra världskriget där mycket var bombat och man fick återuppbygga med stora lån som Marshallhjälpen, säger Björn Samenius.

Hur ett sådant tillfälligt ägarbyte skulle ske är ännu oklart. I dagsläget är idén på ett ”konceptuellt stadium”, påpekar han. Det beror på att Artex inte har någon tidigare erfarenhet av att ”låna” företag – ännu mindre när det handlar om företag som befinner sig i en krigszon.

Björn Samenius och Mats Rydsund tänker sig att ett sätt att hjälpa till kan vara att flytta det lånade företagens personalstyrka till Artex lokaler i Lettland. Artex har därför redan organiserat för att kunna ta emot 50 ukrainska anställda med familjer.

– Vi erbjuder den nuvarande leverantören att dess personal flyttas till ett säkert land, får bo i trygghet samt behålla sitt arbete och kompetens. Samtidigt förlorar den ukrainske företagaren inte sin affär. Helst följer företagare med familj också med.

Exakt hur Artex kan gå till väga för att hjälpa de ukrainska företagen i textilbranschen, och vad som behöver göras, är något som Björn Samenius och Mats Rydsund försöker ta reda på nu.

För att få till system och marknadsföring av idén har de därför bland annat kontaktat Tillväxtverket och företaget Combient, som de anser har varit behjälpliga med att sprida visionen.

Björn Samenius säger att Artex ambition är att sätta i gång en rörelse av ”företagare som hjälper företagare”. Men det behövs resurser och system som Artex inte har för att genomföra idén i en större skala.

– Textilbranschen i Sverige är ju bara en bransch, i ett land. Metall- och kemiindustrin eller andra industrier i Ukraina är också utsatta och deras kunder kommer också att söka andra lösningar.

Utvecklar en plattform

Via Tillväxtverket har Artex etablerat kontakt med Ellen Mildaeus. Hon är koordinator på Enterprise Europe Network, EEN, som är ett europeiskt affärsnätverk där organisationer från EU-länderna och andra europeiska länder kan bli medlemmar. EEN finansieras av Singel Market program (SMP) under 3,5 år.

– EU-kommissionen vill att fler företag ska göra affärer i den inre marknaden och vi finns till för det syftet. Här i Sverige är det Tillväxtverket som ansvarar för medlemskapet, säger hon.

Ellen Mildaeus säger att EEN efter krigsutbrottet har börjat titta över vad som kan göras för att stötta ukrainska företag. En åtgärd som har vidtagits är att utesluta Ryssland och Belarus från EEN.

I nuläget håller EEN på att utveckla en plattform där företag runtom i Europa som har fått problem med exempelvis logistikkedjor eller svårt att hitta material, tjänster eller leverantörer på grund av Ukrainakriget, kan hitta och hjälpa varandra.

Ellen Mildaeus säger att man möjligtvis skulle kunna inkorporera Björn Samenius och Mats Rydsund idé om att låna behövande ukrainska företag i plattformen.

– Jag tycker att den här idén är spännande och värd att utforska eftersom det är ett konkret sätt att hjälpa till. Därför lyfte jag den i ett möte med andra koordinatorer inom EEN nyligen. Sedan om det går juridiskt vet jag inte. Jag har inga referenscase kring detta.

Fortsätta produktionen i landet

I Älgarås i Töreboda kommun befinner sig huvudkontoret för flytvästtillverkaren Baltic. Företagets vd Johan Lövqvist säger att han initialt vände sig till Artex med en förfrågan om de kunde tillverka flytvästar efter att det företag som Baltic använder för legotillverkning i Ukraina började få problem med leveranserna.

– Baltic köper in allt material och alla komponenter som behövs till produktionen av flytvästar – som tyger och flytmaterial – och lagerför det Sverige. Sedan skickar vi ner fulla lastbilar med material till de länder som vi jobbar med. Med Ukraina har vi jobbat i 20 år, berättar han. 

– I början av kriget var det inte möjligt att få transporter vare sig ut ur eller in i landet. Vi började att titta på vad som kan hända om olika scenarier inträffar och kom fram till att vi kanske inte skulle kunna producera i Ukraina på ett tag.

Så blev det lyckligtvis inte. En av Baltics legotillverkare ligger i västra delen av Ukraina, i staden Lviv, där kriget inte har drabbat samhället lika hårt som i den östra delen. Det betyder att produktionen har kunnat fortsätta nästan som vanligt trots allt.

– Just nu kan man köra på nästintill som vanligt, om än inte med samma produktivitet. Men vi har ett flöde som vi är glada för.

Johan Lövqvist säger att Ukraina behöver hålla i gång industrin. Därför har Baltic bestämt sig för att fortsätta med produktionen i landet så länge det är möjligt.

– Vi ska vara kvar så länge som möjligt för att hjälpa till. För varje sändning som vi skickar ner, skickar vi även med förnödenheter och medicinsk utrustning.

En viktig tankeförändring

Artex-ägarnas förslag om att tillfälligt låna de ukrainska verksamheterna anser Johan Lövqvist vara ”fantastiskt”. Han säger att han pratar med fabriken i Ukraina varje dag och berättar att det finns den här typen av idéer i Sverige.

– Man kan inte lova någonting men bara att de känner att många tänker på dem gör att de blir glada.

I dagsläget har Baltics legotillverkare i Lviv fått vetskap om att Artex gärna tar emot deras anställdas familjer, och är väldigt tacksamma för att den möjligheten finns, berättar Johan Lövqvist.

Det är ännu mycket som måste lösas och många frågor som måste rätas ut innan Artex kan börja hjälpa till i praktiken, men Björn Samenius säger att företaget jobbar för att sprida sitt budskap.

– Det handlar bara om en liten tankeförändring, men en väldigt viktig sådan.

– Förändringen handlar om att få de europeiska företagen att tänka att i stället för att utöka affärerna ytterligare, kan de rikta sitt engagemang till att hjälpa Ukrainas näringsliv.